Forskningsproblem: De två forskningsfrågor vi utgått från i denna studie är: ? Hur ser företagens riskredovisning ut på deras hemsidor idag? ? Hur ser företagens avvägningar ut vid redovisning av risker och riskpolicyer? Vi tittar även närmare på om det kan vara lämpligt att dela in företagen i olika grupper till exempel efter bransch och lönsamhet. Syfte: Vårt syfte är att kartlägga företagens riskredovisning till aktiemarknaden på deras hemsidor och att undersöka de avvägningar som företagen har gjort vid beslutet att redovisa/inte redovisa dessa risker och policyer. Metod: Detta är en kvantitativ totalundersökning som utförts med hjälp av en enkät och studier av de aktuella företagens hemsidor. De företag som ingår i vår population är alla A-listade företag på Stockholms fondbörs som uppgivit en svensk kontaktadress via e-mail på deras hemsidor.

Syfte: Att sammanställa forskning rörande vad som, från sjuksköterskans perspektiv, kännetecknar vårdmötet inom somatisk vård med vuxna patienter som har en psykisk utvecklingsstörning. Bakgrund: Personer med psykisk utvecklingsstörning har ökad risk för ohälsa och förväntas söka vård på samma villkor som normalbegåvade personer. Enligt gällande riktlinjer ska sjuksköterskan anpassa vården efter individens förutsättningar och ta särskild hänsyn till utsatta grupper. Metod: Litteraturstudie baserad på analys av systematiskt sökta primärkällor, vilka kvalitetsgranskats och valts utifrån fastställda inklusionskriterier. Resultat: Två grupper med sammanlagt sex teman beskrevs. A: Svårigheter med tema A1: Utmaningar och möjligheter i kommunikationen, A2: Svårigheter och möjligheter i bedömningen av patientens tillstånd, A3: Etisk problematik kring beslutsfattande och informerat samtycke, och A4: Känslor av rädsla och sårbarhet och gruppen B: Behov, med tema B1: Behov av utbildning samt B2: Önskemål om teamwork. Slutsats: Vi ser en diskrepans mellan verklig given omvårdnad och riktlinjer sjuksköterskan har att förhålla sig till.

Bakgrund och problem: För att uppnå en mer jämförbar redovisning infördes nya internationella redovisningsregler av IASB. Enligt IASB är en viktig förutsättning att tillämpning sker på samma sätt och enligt samma principer för att jämförbarheten av redovisningen skall bli så bra som möjligt. Förvärvad goodwill skall i och med de nya reglerna införda år 2005 genomgå en nedskrivningsprövning minst en gång per år och inte längre skrivas av direkt. Oavsett vilket resultat nedskrivningsprövningen ger skall företagen ge omfattande upplysningskrav gällande de uppskattningar som använts vid nedskrivningsprövningen. Flertalet studier har gjorts genom åren där resultatet visar på en förbättring gällande redovisningen av upplysningskraven men även att det fortfarande finns en stor förbättringspotential.

Background: There has been an increase in savings and investment in recent years along with an increased interest in responsible investments. Ethical mutual funds has developed and gained increasingly popularity.Aim: The aim of the study is to examine if ethical mutual funds are an equivalent alternative to traditional mutual funds in terms of return, risk and risk-adjusted return on the Swedish stock market.Theory: Beta, Jensen's Alpha, Sharpe ratio, Treynor ratio, and Modern Portfolio Theory.Method: Quantitative survey method, a statistical study.Conclusion:The study concludes that there is no significant difference between ethical and conventional mutual funds in terms of return, risk and risk-adjusted return. The small differences that exist between the two fund groups are in favor of the ethical fund group, indicating that funds is a comparable investment option compared to traditional mutual funds..

Vad revision innebär är idag inte lagstadgat. Det definieras av FAR som ?att kritiskt granska, bedöma och ge utlåtande om redovisning och förvaltning? (FARs revisions-bok, 2000). Det finns däremot rekommendationer som styr revisorns arbete. Dessa rekommendationers innebörd är dock något allmänheten inte har någon större kännedom om.

Under senare år har det från många håll hävdats att redovisningen är föråldrad och ger en felaktig bild av företagens värde. Kritiker menar att det inte finns någon koppling mellan ett företags redovisade värde och dess marknadsvärde. Detta beror främst på att redovisningen inte beaktar det intellektuella kapitalet. Intellektuellt kapital består bland annat av humankapital, varumärke, patent, kundrelationer och informationssystem. Då ett varumärke kan anses vara en betydande tillgång i sig vill vi avskilja det från det intellektuella kapitalet och behandla det separat.Uppsatsens syfte är att undersöka hur intellektuellt kapital och varumärke kan aktiveras som tillgångar i Föreningen Uppsalaekonomernas redovisning och vilka monetära värden det skulle ge.

Bakgrund: De två globala normsättarna IFRS och FASB arbetar hårt för att ta fram en förstaglobal standard om intäktsredovisning. Eftersom IFRS är principbaserad och enprincipbaserad redovisning lättare kan öka jämförbarheten är det IFRS som har fått ett störregenomslag på den internationella redovisningen.Problem: Hur en harmoniserad intäktsredovisningen skett i dagligvaruhandelsbranschen de10 senaste åren fram till den globala standardens introduktion.Syfte: Studiens syfte är att granska de utvalda koncernerna samt via teori samt empiri utredaproblematik, skillnader samt likheter i olika handelshus intäktsredovisning under åren 2003 -2012.Avgränsningar: Undersökningen relateras till intäkter som redovisas för de fem undersöktaföretagen enligt IAS 18, RR 11 och BFNAR 2003:3, men inte till IAS 11- Entreprenadavtal.Samtidigt följs redovisningen enligt IFRIC 13 och IFRIC 15.Metod: Fyra utvalda större handelshus inom dagligvaruhandelsbranschen granskas i dettaexamensarbete. De granskas under åren 2003 - 2012 för att få en god översikt av vadimplementeringen av IFRS har inneburit för harmoniseringen av den externa redovisningenavseende intäktsredovisningen utifrån en mest hermeneutiskt synpunkt men med vissaelement av de positivistiska metodernas tillvägagångssätt. Studien söker fram kvantitativ ochkvalitativ information om företagets identitet och relationen mellan företag och omvärlden,försöker använda de kvantitativa siffrorna i en positivist kvantitativ modell för branschen mendiskuterar även de viktigaste aspekterna utifrån en kvalitativ undersökning och etthermeneutisk perspektiv.Resultat: Företagets redovisning anses i större omfattning harmoniserad trots olikaföretagsidentitet. Samtidigt som den är harmoniserad kan siffrorna ha olika betydelse för olikasorters företag.Förslag till fortsatt forskning: Att undersöka samma fem företag i 10 år efter att den globalastandarden för intäktsredovisning introducerats..

En kommun är ett viktigt organ i vårt samhälle, kommuner i Sverige arbetar för medborgarens bästa. I en kommun utgör ekonomi och redovisning en viktig aspekt. För att inneha en fungerande ekonomi och redovisning krävs således ett ekonomisystem som möter en kommunens krav och förväntningar. Ett ekonomisystem skall verka som ett kugghjul genom hela kommunens verksamhet. Systemets syfte är att tillhandahålla kommunen med ekonomisk information, vilket sedan är en mycket värdefull grund för de beslut kommunen tar.

Modeindustrin st?r f?r n?rvarande inf?r betydande h?llbarhetsutmaningar p? grund av dess skadliga milj?p?verkan. Den h?r studien unders?ker hur blockkedjetekniken kan anv?ndas f?r att ?ka transparensen i modef?retagens v?rdekedja. Genom att utforska blockkedjans potential f?r att fr?mja h?llbarhet och ansvarsskyldighet inom branschen syftar forskningen till att belysa innovativa l?sningar f?r att hantera milj?h?nsyn och etiska metoder. Viktiga aspekter som tas upp i studien ?r bland annat motiven bakom inf?randet av blockkedjeteknik i v?rdekedjor inom mode, hur dynamiken i leveranskedjan och principerna f?r cirkul?r ekonomi p?verkar behovet av ?kad transparens samt vilka konsekvenser inf?randet av blockkedjor f?r f?r h?llbarheten i modesektorn.

AbstraktTitel: SUHF-modellen Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Ann-Sofie MagnussonHandledare: Jan SvanbergDatum: 2013 ? juniSyfte: Syftet med studien är att utforska hur SUHF-modellen är uppbyggd och om övergången till SUHF-modellen har lett till att forskningsfinansiärernas förtroende för lärosätenas redovisning av indirekta kostnader har förbättrats.Metod: I studien har en hermeneutisk kvalitativ metod med förstående epistemologi använts. Metoden innehöll en induktiv empirisk prövning av problemformuleringen. Den induktiva empiriska undersökningen bestod av semi-strukturerade intervjuer med fyra lärosäten och fyra forskningsfinansiärer.Resultat och slutsats: Studien visar att SUHF-modellen inte är tillräckligt tydlig när det gäller gränsdragningen mellan vilka kostnader som är direkta respektive indirekta. Kommunikationen och samarbetet mellan parterna har ökat.

Syftet med denna uppsats är att utreda och problematisera gällande rätt inomhändelser efter balansdagen. Vi ämnar belysa i vilken utsträckning ansvaret förredovisningsskyldige föreligger gällande det krav på information som hänför sig tillhändelser efter balansdagen, samt redogöra för vem den redovisningsskyldige kanvara. Vi vill med uppsatsen även belysa skillnaderna i informationshanteringen vidhändelser efter balansdagen för olika företag. Vi gör dock inget anspråk på att genågra uttömmande svar, utan uppsatsen är i sin helhet avsedd att lyfta fram frågorinom området..

Allt sedan 2005 skall svenska bolag noterade på börsen upprätta sin redovisning enligt International Financial Reporting Standards, IFRS/IAS. Innan införandet av standarden redovisades förvaltningsfastigheter enbart i balansräkningen och till anskaffningsvärde med avdrag för värdeminskningar. Den nya standarden innebär dock att värdering och värdeförändring numer skall tas upp till verkligt värde i balans- och resultaträkning. Redovisning och värdering till verkligt värde för dessvärre med sig en del komplikationer. Enligt teorin förutsätter metoden en perfekt och fullständig marknad, en marknadssituation som i realiteten aldrig uppstår. Samtidigt krävs, för att överhuvudtaget kunna genomföra en värdering, antaganden om marknadsutveckling och framtida kassaflöden.

Bakgrund: Att som barn vistas på sjukhus kan allt som oftast upplevas som en helt ny okänd värld som inte sällan känns skrämmande och skapar rädsla hos barnet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva strategier som kan lindra rädsla hos barn vid kontakt med sjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar vilka är granskade och godkända av en etisk kommitté. Artiklarna är kvalitetsgranskade utifrån en checklista av Foreberg & Wengström. Resultat: Det framkom flertalet strategier som lindrar barns rädsla. Att som barn få adekvat information som förbereder dem på vad som komma skall, och låta dem vara delaktiga i beslut som rör deras vård lindrar rädslan. Familjens närvaro på sjukhuset och vid olika undersökningar lugnar barnen och minskar rädslan. Barnens rädsla har även visats minska med hjälp av strategier som distraktioner och lek vid påfrestande undersökningar och behandlingar. Slutsats: Barn erfar olika sorters rädslor i mötet med sjukvården.

Forskningsproblem: De två forskningsfrågor vi utgått från i denna studie är: ? Hur ser företagens riskredovisning ut på deras hemsidor idag? ? Hur ser företagens avvägningar ut vid redovisning av risker och riskpolicyer? Vi tittar även närmare på om det kan vara lämpligt att dela in företagen i olika grupper till exempel efter bransch och lönsamhet. Syfte: Vårt syfte är att kartlägga företagens riskredovisning till aktiemarknaden på deras hemsidor och att undersöka de avvägningar som företagen har gjort vid beslutet att redovisa/inte redovisa dessa risker och policyer. Metod: Detta är en kvantitativ totalundersökning som utförts med hjälp av en enkät och studier av de aktuella företagens hemsidor. De företag som ingår i vår population är alla A-listade företag på Stockholms fondbörs som uppgivit en svensk kontaktadress via e-mail på deras hemsidor. Slutsatser: Enligt våra observationer redovisar företag risker i följande ordning efter fallande förekomst, valutarisker (64%), ränterisker (58%) samt finansieringsrisker (47%).

Forskning visar mestadels negativa upplevelser hos sjuksköterskor i vårdandet av psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Upplevelsen av otillräcklig kunskap ligger till grund för det obehag och den rädsla som sjuksköterskor har. Det framkommer att sjuksköterskor vill ha en ökad kunskap men att stödet för att införskaffa denna kunskap från sjukhusledningen är bristfällig. Undervisning om psykisk ohälsa erbjuds inte på många kliniker. Samarbete mellan somatiska sjuksköterskor och specialistpsykiatrin har upplevts positivt, sjuksköterskorna upplever en större kontroll och vågar att ta itu med situationer när de är medvetna om att specialistpsykiatrin finns att få hjälp ifrån.