Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur la?raretik definieras, motiveras och fo?rva?rvas enligt yrkesetisk litteratur fo?r la?rare och la?rarstudenter. Fo?rhoppningen a?r att underso?kningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i la?rares arbete och om den kompetens la?rare beho?ver fo?r att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag.Uppsatsen a?r en kvalitativ textanalys av tre bo?cker om yrkesetik som anva?nds pa? la?rarprogrammen i Sverige. Bo?ckerna a?r:La?raren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik.La?rares yrkesetik av Roger Fjellstro?m, docent i praktisk filosofi.Den va?rdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr.

I detta examensarbete ville jag studera pedagogernas syn på teknik i förskolan. Tekniken behöver belysas och synliggöras i vardagen för att kunna skapa en grundförståelse för vad lärandet av teknik innebär. Syftet med denna studie var att undersöka vilken medvetenhet som yrkesverksamma pedagoger i förskolan har i teknikämnet och på vilket sätt pedagogernas innehållsmässiga kompetens kan påverka deras uppdrag i förhållande till barns lärande samt till läroplanen för förskolan. Vad, hur och varför arbetar man med teknik i förskolan? Denna studie fokuserar på förskolans arbete med läroplanens innehållsaspekter om teknik.

According to Nosti (2012) banks target youths to find new customers by giving them special offers such as debit cards from a relatively early age. However, Moschis and Churchill (1979) point out that age can affect the level of knowledge in the consumer. Therefore, this essay focuses on youths as consumers. Specifically, youths? awareness of security risks in using bank tools such as debit cards or internet banks was studied.

Syftet är att undersöka och problematisera begreppet metakognition i gymnasieundervisning och avser besvara följande forskningsfrågor: Hur förhåller sig gymnasielärare till, och hanterar, begreppet metakognition i undervisningen? Vilken medvetenhet har gymnasieelever om begreppet metakognition och hur avspeglas det i deras lärande? För att besvara forskningsfrågorna användes lärar- och elevintervjuer med semistrukturerade frågor och observationer. Undersökningen genomfördes i en mellanstor stad i Sverige på en gymnasieskola där informanterna gick andra året på ett yrkesprogram. Två klasser observerades vid sammanlagt fyra olika tillfällen i tre olika ämnen och med fyra olika lärare. Därefter intervjuades 8 elever á tre grupper och slutligen lärarna.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur skrivundervisning kan ske i förskoleklass och hur denna kan komma att påverka elevernas syn på sig själv som skrivande personer. Utifrån elevintervjuer och observationer i tre förskoleklasser besvarades de två frågeställningarna: Hur skiljer sig skrivundervisningen i förskoleklass åt beroende på de metoder som ligger till grund för elevers skrivutveckling? Vilka likheter och skillnader förekommer bland elevernas uppfattningar kring sitt skrivande? Studiens resultat visade att den skrivundervisning eleverna mötte i förskoleklassen skiljde sig markant åt beroende på metodval för skrivutveckling, vilket även kom att påverka elevernas inställning till sig själv som skrivande personer. Fyra stora skillnader framkom i elevernas uppfattningar kring skriftspråkshändelser, språkliga medvetenhet, samlärande och självförtroende. En likhet framkom kring elevernas önskemål av innehåll i deras texter.

Hälsosamma levnadsvanor är en viktig förutsättning för att skapa en positiv hälsoutveckling och kostvanor, fysisk aktivitet och stress är faktorer som påverkar hälsan. Till följd av den senare tidens förändringar i samhället har befolkningens levnadsvanor förändrats till en mer ohälsosam kost, fysisk inaktivitet, och stressen har ökat. De förändrade levnadsvanorna har påverkat folkhälsan, och att satsa på dessa områden i folkhälsoarbetet kan ge betydelsefulla hälsovinster. Landstinget Västmanland driver ett projekt med syftet att främja hälsosamma levnadsvanor. I projektet ingår ?Kom i form gruppen? som är en gruppverksamhet som inriktas på kost, fysisk aktivitet och stress.

SAMMANFATTNINGAnette ErikssonBarns delaktighet i förskolan ? är den villkorad av de vuxna?- Förskollärares uppfattningar om barns delaktighet i förskolans vardag.Vårterminen 2007 Antal sidor 59Syftet med denna studie var att undersöka, analysera och beskriva hur förskollärare uppfattar delaktighet i förskolans vardag. En litteratursökning visade att det fanns få studier avseende förskollärares uppfattningar om barns delaktighet i förskolan. Studien är kvalitativ med en innehållsanalys och har en metodtriangulerad design. Studien inleds med en undersökning av en öppen forskningsfråga, vidare har 20 intervjuer genomförts med förskollärare.

Syftet med vårt arbete var att jämföra boksamtal i undervisningen i svenska och svenska som andraspråk. Detta innebar att vi undersökte skillnader och likheter mellan lärarnas arbetssätt under boksamtalen i de olika grupperingarna, samt likheter och skillnader i de olika elevgruppernas språkliga kompetens, metaspråkliga medvetenhet och deras förmåga till interaktion. För att uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar utförde vi elev- och lärarobservationer samt elev- och lärarintervjuer. Resultatet från undersökningen gällande elevernas interaktionsförmåga visade på stora likheter mellan de olika grupperna, medan de största skillnaderna förelåg inom språklig kompetens och metaspråklig medvetenhet. När det gällde likheter i arbetssättet var dessa litteraturval och att lärarna utgick från elevernas personliga läsupplevelser samt att de försökte tillvarata elevernas tankar och åsikter.

SammanfattningAtt kunna identifiera och förstå olika varieteter av målspråket är en grundläggande förutsättning för att andraspråksinlärare av svenska ska kunna bli fullständig deltagare i dagens flerspråkiga svenska samhälle. Den här studien har till syfte att explorativt undersöka vuxna andraspråksinlärares tillägnande av kunskaper i språklig variation vad gäller modersmålssvenska och andraspråkssvenska, samt deras sociolingvistiska medvetenhet. Detta testas och analyseras genom olika moment i ett lyssnarexperiment, dvs. hur L2-lyssnare bedömer olika talare, hur de förklarar sin bedömning och hur de uppfattar sig själva jämfört med olika talare. En bakgrundsenkät används för att samla in information om språklig erfarenhet och koppla den till L2-lyssnarnas bedömningar.

Mellan åren 1996-2011 minskade befolkningen i mer än hälften av Sveriges kommuner. Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall hur krympande kommuner hanterar sin negativa befolkningsutveckling i översiktsplanen. Vidare handlar syftet om att finna mönster och avvikelser i både de fall kommunerna innehar och inte innehar ett resonerande kring och ett angreppssätt (strategier och metoder) mot själva situationen.Totalt 23 stycken översiktsplaner har legat till grund för studien vilken bygger på en innehålls-analys utifrån undersökningskategorierna: nuläge, prognos och mål samt angreppssätt. Medhjälp av analysverktygen har kommunernas medvetenhet och angreppsätt, men även avsaknaden av dessa, försökts identifierats. Arbetet har även gjort en ansats till att belysa vad som egentligen är kommunernas huvudsakliga syfte med deras översiktsplaner.

Döden angår oss alla och vår kulturella bakgrund har stor betydelse för hur vi möter den. Palliativ vård fokuserar på att ge stöd och lindring till döende patienter för att öka deras livskvalitet. Av Sveriges invånare har var sjätte utländsk bakgrund och detta ställer andra och delvis nya krav på sjukvården. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans palliativa omvårdnad till patienter från andra kulturer. Studien är en litteraturöversikt där tolv artiklar analyserats utifrån syftet.

Hos personer som vårdas på intensivvårdsavdelning är smärta en vanlig upplevelse, en upplevelse som skapar stress och lidande. Smärta kan bidra till ökad morbiditet och mortalitet. Vårt syfte var att beskriva upplevelsen av smärta hos personer som vårdats på intensivvårdsavdelning efter bukkirurgiskt ingrepp. Studien hade en kvalitativ design och efter godkänd etisk prövning utfördes semistrukturerade intervjuer med personer som vårdats på intensivvårdsavdelning på ett sjukhus i norra Sverige och ett sjukhus i Mellansverige. Intervjutexterna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resultatet blev fem kategorier: Att behöva information för att klara av buksmärtan, att familjen ger kraft och skingrar ens tankar, att känna trygghet hos personalen och lättnad då buksmärtan minskar, att undvika aktiviteter som ökar buksmärtan samt att sakna tillfälle och utrymme för att uttrycka sina känslor och sina behov.

Antalet äldre människor ökar i samhället och står för en allt mer växande grupp patienter som behöver vård på akutmottagningen. Väntetiden på akutmottagningar runt om i landet blir allt längre. Det är ett välkänt faktum att äldre människor påverkas av att vänta länge på en akutmottagning, då deras allmäntillstånd lätt kan försämras på grund av det biologiska åldrandet och grundsjukdomar som gör dem skörare. Syftet med studien var att beskriva äldre patienters upplevelser av väntan vid besök på akutmottagningen. En litteraturstudie utfördes där resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet av denna litteraturöversikt delades in i fyra teman: att bli sedd, att bekräftas i sitt lidande, att vara delaktig som patient och att se patientens hela situation. Behovet hos den äldre att bli bekräftad, att få information och omvårdnad ökade när väntetiden blev lång på akutmottagningen.

Syfte med undersökningen är att undersöka hur lärare resonerar om sin användning av skönlitteratur i undervisningen och uppfattar förhållandet mellan litteraturundervisning och elevers språkutveckling. Som blivande lärare och med ett stort intresse för skönlitteratur är det intressant att få lärarnas perspektiv och tankar kring de val och motiv som de har när de väljer att arbeta med skönlitteratur. Jag har intervjuat sex lärare som alla undervisar i grundskolans senare år i ämnet svenska. Jag har sedan analyserat mitt material och redovisat resultat och en diskussion med teoretisk förankring. Lärarna har delgett mig tankar och åsikter som skiljer sig åt och tydliga mönster kring hur de arbetar med skönlitteratur har utkristalliserats.

Fairtrade is a certification of products that has grown from the criticism of conventional trade. By increasing the focus on the producers? economic and social conditions, poverty can be fought and the producers? voice in the marketplace can be strengthened. Fairtrade City is a certification for municipalities who wish to engage in ethical consumption. The purpose of this thesis is to understand the Fairtrade City concept and how this can be a tool for working towards sustainable development. To be more concise, we want to answer the following questions: Why does Örebro municipality work with the Fairtrade City certification and how can Fairtrade City be used as tool for working towards sustainable development? The thesis is based on qualitative interviews and e-mail interviews with members of the steering committee for Örebro Fairtrade City and on literature studies. We have in our thesis identified Örebro Fairtrade City as a result of 1) that Örebro municipality through Fairtrade City wants to change their surrounding environment by engaging in ethical trade 2) that the surrounding environment effects Örebro municipality through isomorphism regarding its way to deal with sustainable development 3) that the municipality through its work with ethical trade becomes legitimized by their surrounding environment.