Sök:

Sökresultat:

258 Uppsatser om Etisk märkning - Sida 2 av 18


Den instrumentella mÀnniskan - uteslutning av etiska aspekter bland handlÀggare pÄ FörsÀkringskassan

De handlÀggare pÄ FörsÀkringskassan vi intervjuade anslöt sig till en tankegÄng vari en viss typ av etisk dimension negligeras, vilken kÀnnetecknas av medmÀnsklighet och viljan att göra flexibla regeltolkningar för att i möjligaste mÄn fatta det beslut som Àr mest gynnsamt för klienten. ByrÄkratiska krav pÄ instrumentella mÄl i kombination med förvÀntningarna pÄ att agera i linje med den socialt konstruerade normen kan betraktas som tvÄ övergripande strukturella processer vilka konstituerar den moral som vÀgleder handlÀggarna. En moral prÀglad av instrumentell rationalitet..

Sjuksköterskors upplevelser av etisk stress i omvÄrdnadsarbetet

Sjuksköterskor Àr en yrkesgrupp som Àr utsatt för mycket stress i arbetet. De arbetar i organisationer med stÀndiga förÀndringar och strukturella omvÀlvningar. I arbetet stÀlls sjuksköterskor inför mÄnga situationer som innehÄller svÄra etiska frÄgestÀllningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etisk stress i omvÄrdnadsarbetet. Studien baserades pÄ nio vetenskapliga artiklar som analyserades enligt manifest kvalitativ innehÄllsanalys.

Reklam och konsument: En studie om emotionell och etisk marknadsföring inom klÀd-varumÀrkes branschen

Med en stÀndig ökning av konkurrens mellan företagen blir den personliga relationen med kunden allt viktigare. Produktens funktion stÄr inte lÀngre i centrum dÄ den har ersatts av idén kring varan. Kunderna söker ett högre vÀrde i produkten och företagen mÄste strÀva efter att tillfredsstÀlla och beröra kundens emotioner för att framstÄ som attraktiv. Idag talas det dÀrför mycket om emotionell marknadsföring. Detta arbete ligger till grund för att fÄ en förstÄelse i hur emotioner styrs via reklam och hur en etisk stÄndpunkt pÄverkar kunden.

Etikens plats bland fonder

Bakgrund och Problem: Att spara i fonder som investerar etiskt har varit nÄgot av en trend de senaste Ären. Sedan mitten av 1990-talet har antalet etiska fonder tiodubblas. Men alla fonder Àr inte sÄ etiska som de utger sig för att vara. Begreppet etisk fond Àr inte uppenbart. Bedömningen av vad som kan klassificeras som etiskt mÄste dÀrmed göras av den enskilde frÄn fall till fall.

Mötet mellan ansvar och begrÀnsningar - etisk stress hos primÀrvÄrdspsykologer

Begreppet etisk stress syftar till att beskrivakonflikten som uppstÄr nÀr en person pÄ grund av organisatoriska hinderupplever sig oförmögen att handla utifrÄn sin moral. I denna studieundersöks hur tolv primÀrvÄrdspsykologer beskriver sina upplevelser avetisk stress, i vilka situationer den uppkommer och hur de hanterar dessa. Urde semi-strukturerade intervjuerna framkom att de tillfrÄgade upplevde etiskstress i relation till ett flertal olika situationer varav mÄnga hÀrrörde frÄnresursbrist och oklara riktlinjer. En utökad patientgrupp, brist pÄvidareutbildning, standardiserade interventioner och begrÀnsadebehandlingstider var exempel pÄ orsaker till dess uppkomst. Psykologernahanterade detta genom att bland annat gÄ emot riktlinjer, föra fram sin Äsiktsamt att inta ett öppet förhÄllningssÀtt gentemot patienten kring de rÄdandebegrÀnsningarna..

Etiska fonder - en oetisk historia?

Under de senaste Ären har det blivit allt mer populÀrt att investera pengar i sÄ kallade etiska fonder. Det Àr fonder som inte investerar i vissa branscher inom exempelvis tobak, alkohol och vapen. Begreppet etik Àr dock svÄrdefinierat och har olika betydelser för olika personer. Det Àr dÀrför upp till varje enskilt fondbolag att utifrÄn sitt eget perspektiv investera i de företag som inte anses vara oetiska av just dem.Studien Àmnar analysera de etiska fonderna pÄ den svenska marknaden och deras placeringsriktningar, för att sedan diskutera om det Àr möjligt att standardisera begreppet etik inom fondmarknaden. Syftet Àr ocksÄ att diskutera huruvida det Àr möjligt investera i en etisk fond med gott samvete.Undersökningarna som gjorts Àr av det kvalitativa slaget, och insamlandet av data har skett via litteratur, Internet, intervjuer samt tidningsartiklar.

P?m?rkning vid virkesberedning - Bastning. Ett hantverksf?rs?k

This essay aims to investigate a rare method of marking up timber before hewing it. The method for marking up timber is by eyesight, where visual judgment and the use of a broad axe are the tools employed. The broad axe is driven through the bark and exposes the inner bark in a straight line. The method is described by a craftsperson dating back to the 1930s. There is a lack of information regarding the method.

Efterlevnad av en revisionsbyrÄs etiska kod

Skandaler i nĂ€ringslivet har blivit allt vanligare. I vissa fall har revisorer figurerat i dessa skandaler, vilket har medfört att förtroendet för revisorsprofessionen har minskat. ÅtgĂ€rder har vidtagits genom bland annat nya regelverk och vissa företag har Ă€ven skapat sina egna etiska koder. Det rĂ€cker dock inte att ett företag har en etisk kod utan det Ă€r viktigt att den etiska koden Ă€ven efterlevs. Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva hur en revisionsbyrĂ„ arbetar för att den etiska koden ska efterlevas.

Sjuksk?terskors upplevelser av vilka faktorer som bidrar till etisk stress : En litteratur?versikt

Bakgrund Sjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r en omv?rdnad som vilar p? en humanistisk m?nniskosyn och ett personcentrerat f?rh?llningss?tt. Uppdraget inneb?r att fr?mja h?lsa, lindra lidande och s?kerst?lla trygg v?rd. En kontinuerlig reflektion ?ver normer och v?rderingar kr?vs f?r att v?rden ska vara trygg och etiskt f?rsvarbar.


Etisk affÀrskultur i smÄ och stora revisionsfirmor : En studie om skillnader i den etiska affÀrskulturen och dess pÄverkan pÄ revisorers objektivitet

Syfte: Tidigare studier har visat att objektiviteten hos revisorer tenderar att brista i större utstrÀckning i smÄ revisionsfirmor Àn i större revisionsfirmor. Det finns samtidigt forskning som faststÀller att den etiska kulturen i en organisation har en stor inverkan pÄ de enskilda individernas etiska handlande. Studier visar Àven att organisationskulturen kan skilja sig mellan stora och smÄ organisationer. Vi har utifrÄn tidigare forskning valt att undersöka om den etiska affÀrskulturen skiljer sig Ät i smÄ och stora revisionsfirmor och om en starkare etisk affÀrskultur Àr relaterad till en starkare objektivitet hos revisorer.Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av en kvantitativ enkÀtundersökning i vÄr studie, eftersom vi önskat identifiera ett samband mellan revisionsfirmors storlek och dess etiska affÀrskultur och om den i sin tur har en pÄverkan pÄ revisorers objektivitet. Studien har genomförts med hjÀlp av Ardichvili, Jondle och Mitchells (2013) enkÀt för att mÀta den etiska affÀrskulturen samt ett etablerat test för att mÀta objektiviteten hos revisorer som bland andra Bamber och Iyer (2007) har anvÀnt sig av.

Offentlig och privat etisk upphandling - En explorativ jÀmföresle

GrÀsrotsorganisationer, Àven kallad Non Governmental Organizations (NGO), och media har pÄ senare Är inte bara riktat uppmÀrksamhet mot multinationella företag, utan Àven den offentliga verksamhetens konsumtion har granskats. Det har medfört en samhÀllsdebatt att etiskt ansvar berör Àven offentlig upphandling. En lagÀndring i Lagen om Offentlig Upphandling (LOU), sedan juli 2010, medför att upphandlande enheter numera uppmanas att ta etisk hÀnsyn i upphandlingar. Inom privat nÀringsliv Àr etisk upphandling en del av företagets CSR-strategi, som Àr ett frivilligt Ätagande. Etisk upphandling gÄr ut pÄ att krav stÀlls pÄ leverantörer att arbeta efter uppförandekoder som frÀmjar mÀnskliga rÀttigheter i arbetslivet.

Det Etiska Ledarskapet : PĂ„ jakt efter en definition

Intresset för en etisk dimension i ledarskapet har ökat kraftigt under senare tid och anledningarna till detta ökade intresse Àr mÄnga. En anledning Àr det faktum att ledarskapet pÄverkar intressenter sÄsom kunder, samarbetspartner och inte minst medarbetare: Ett etiskt ledarskap har följaktligen goda effekter pÄ intressenter samt pÄ den lÄngsiktiga lönsamheten, medan ett oetiskt ledarskap missgynnar sÄvÀl intressenter som den lÄngsiktiga lönsamheten. Det har dessutom funnits olika Äsikter om hur etik och företagande ska förhÄlla sig till varandra. Media har Àven, gÄng pÄ gÄng, avslöjat mÄnga organisationers och ledares oetiska aktiviteter.Detta ovannÀmnda vÀcker flera intressanta frÄgestÀllningar, varav en handlar om att söka efter en definition betrÀffande det etiska ledarskapet. Denna frÄgestÀllning har legat till grund för vÄr uppsats.

Styr lagen etiken? : En studie om etikens betydelse för kontroversiella företag

Titel: Styr lagen etiken? ? En studie om etikens betydelse för kontroversiella företag.NivÄ: C-uppsats, kandidatexamen i företagsekonomi.Författare: Cecilia Andersen och Emilia Lindquist.Handledare: Agneta Sundström.Datum: 2014-05.Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att skapa förstÄelse för hur kontroversiella företag, genom etisk marknadsföring, kan stÀrka sin legitimitet i relation till företagens intressenter.Metod: Forskningsansatsen Àr av kvalitativ karaktÀr. Det empiriska materialet har samlats in genom nio semi-strukturerade intervjuer, utförda pÄ tre olika företag, som alla Àr verksamma inom alkoholbranschen. Materialet analyserades med hjÀlp av en meningsanalys för att enklare finna likheter och skillnader.Resultat och slutsats: Lagen har en avgörande roll i det etiska arbete och styr hur etiska företagen Àr. Respondenterna i studien menar att genom att visa att de följer lagen, kommer legitimiteten stÀrkas automatiskt.Studiens bidrag: Ger en ökad förstÄelse för hur företag kan arbeta med etisk marknadsföring för att stÀrka legitimiteten.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->