Sökresultat:
258 Uppsatser om Etisk märkning - Sida 17 av 18
Beslutsfattande och Interpersonell pÄverkan : En studie om etiskt klimat och etiskt beslutsfattande inom fastighetsmÀklarbranschen
Titel: Beslutsfattande och Interpersonell pÄverkanNivÄ: Examensarbete företagsekonomi, 15 hpSyfte: VÄrt intresse för etiskt beslutsfattande vÀcktes ur uppfattningen om attfastighetsmÀklare generellt sett har lÄgt förtroende bland allmÀnheten samt att försÀljaresetiska snedsteg ofta tÀcker tidningars förstasidor. Syftet med studien Àr att skapa ökadförstÄelse för hur den interpersonella dimensionen pÄverkar det etiska beslutsfattandet hosmedarbetare inom sÀljorganisationer. Studiens forskningsfrÄgor har varit följande:1. Kan oetiskt beteende pÄverka de andra medarbetarna?2.
Q-feber ? en yrkesrisk för veterinÀrer?
Q-feber Àr en endemisk zoonossjukdom som förekommer i hela vÀrlden med undantag av Nya Zeeland. Sjukdomen orsakas av den gramnegativa intracellulÀra bakterien Coxiella burnetii som Àr mycket motstÄndskraftig i miljön och kan spridas i aerosoler via vind och damm. Flera olika djurslag kan drabbas av Q-feber men nötkreatur, fÄr och getter samt husdjur som hund och katt Àr de frÀmsta kÀllorna till humana infektioner. C. burnetii kan hos djur ge upphov till reproduktionsstörningar som t.ex.
VÀrdefull litteratur : Fyra gymnasielÀrare om samhÀllsuppdragets etik i förhÄllande till litteraturen i klassrummet
The ethical aspects of the Swedish Curriculum for the non-compulsory school system, Lpf94, will form the basis of the research in this essay. The ethical aspects constitute fundamental values and goals as well as common tasks that must be carried out by every teacher. Since the school debate focuses a lot on this perspective, which is often mentioned together with the words problematic and contradictory, it will consequently also be the focus of this essay. Here these features are treated in relation to literature in all its forms used by teachers in class, which also represents a part of the school debate. Together ethics and literature form a perspective that lacks research.
Hur arbetar pedagoger i förskolan : Hur anvÀnder pedagoger i förskolan bildskapande för att frÀmja barnets sprÄkutveckling
Alla mÀnniskor har ett fundamentalt behov av att fÄ uttrycka sig och föra en dialog med sin omvÀrld. Barns behov av att förmedla sig till sin omgivning Àr under stark utveckling under tiden i förskolan och kan ta mÄnga skilda kommunikativa uttrycksformer. BildsprÄk som kommunikativt verktyg Àr en uttrycksform innan skriftsprÄkets fulla intrÀde. Hur pÄverkas förskolebarns sprÄkliga vidareutveckling av det kommunikativa bildsprÄket som skapande verksamhet utgör i förskoleverksamheten? Studiens syfte Àr att belysa pedagogers arbete med bildskapande aktiviteter i estetiska lÀrprocesser kopplat till yngre barns sprÄkutveckling inom förskolan.
Att möta aggressivt beteende hos mÀnniskor drabbade av
demenssjukdom -en studie i social omsorgspraxis.
Syftet med uppsatsen Àr att försöka fÄ förstÄelse och beskriva hur omsorgspersonal i tvÄ boendeformer för mÀnniskor med demenssjukdom upplever, tolkar och möter aggressivt beteende vid omsorg om mÀnniskor med demenssjukdom. Uppsatsen Àr uppdelad i olika sektioner och efter inledningen följer bakgrunden. Bakgrunden handlar om aggressivt beteende och att som personal möta detta beteende i sÀrskilt boende, demenssjukdomar och dess följder, olika benÀmningar pÄ specifika beteenden samt om sÀrskilt boende som omsorgsform. Personliga intervjuer har skett med personal frÄn tvÄ olika boendemiljöer. Det empiriska materialet har jag redovisat utifrÄn tre huvudkategorier som framkom vid analysen: personalens uppfattning om aggressivitetens former och dess mening, personalens uppfattning om god omsorg och personalens upplevelser av etiska dilemman.
SprÄktest - ett nödvÀndigt ont eller ett vÀrdefullt lÀrverktyg
ABSTRAKT
Persson, Emely & TrÀgÄrdh, Cecilia (2014). SprÄktest ? ett nödvÀndigt ont eller ett vÀrdefullt lÀrverktyg? (Language test ? a necessary evil or a valuable teaching tool?). SpeciallÀrarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola.
Syfte och frÄgestÀllningar
VÄrt övergripande syfte Àr att undersöka lÀrares syn pÄ att testa elever i behov av stöd, elevernas upplevelse av att bli testade samt hur testanvÀndning kvalificerar sig i ett specialpedagogiskt relationellt perspektiv. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Finns det nÄgot samband mellan förekomsten av professionellt lÀrande mellan lÀrare och sÀttet pÄ vilket lÀrare vÀljer att kartlÀgga elever i behov av stöd? Ger testresultat den information man behöver för att hjÀlpa elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur vÀljs tester ut? Hur anvÀnds resultatet i det fortsatta lÀrandet? Kan det uppstÄ nÄgra etiska problem i samband med testning och i sÄ fall vilka?
Teoretisk förankring
Vi kommer att utgÄ frÄn ett sociokulturellt perspektiv, i vilket sprÄkets roll Àr av stor vikt vid lÀrande och utveckling.
TvÄngsÄtgÀrder inom demensvÄrden : En rÀttsvetenskaplig studie
I denna uppsats har studerats huruvida svensk författning reglerar möjligheterna att företa tvÄngsÄtgÀrder inom demensvÄrden pÄ sÀrskilda boenden. Fokus har legat pÄ att undersöka huruvida vÄrd- och omsorgspersonal har befogenhet att vidta tvÄngsÄtgÀrder i sitt arbete mot den demenssjuke och i sÄdana fall vilken grund denna befogenhet vilar pÄ. Det har Àven undersökts i fall vÄrdpersonal inte har stöd i lag att vidta tvÄngsÄtgÀrder om detta dÄ innebÀr att rÀttssÀkerheten hotas för den demenssjuke. Vidare har ett försök gjorts att utreda vem som ansvarar för lagbrott om en otillÄten tvÄngsÄtgÀrd vidtagits.Metoden som anvÀnts Àr den rÀttsdogmatiska metoden för att söka faststÀlla gÀllande rÀtt pÄ omrÄdet. Fokus har legat pÄ svenska rÀttsregler och att försöka tolka och systematisera gÀllande rÀtt.
Positiv kristen djursyn
Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att uppmÀrksamma uppvÀrderande omnÀmnanden av djur i kristen texttradition, företrÀdesvis i evangelierna, men ocksÄ i apokryfisk litteratur och i Uppenbarelseboken. Fokus har legat pÄ Jesustexterna, eftersom Jesus Àr kristendomens förgrundsgestalt och kÀrna. DÀrför har djuren kring Jesus blivit mitt huvudstudium, men en Äterblick görs ocksÄ till Gamla Testamentet, för att visa att en positiv djursyn finns redan i Moseböckerna och i skapelseberÀttelsen.Kristen teologi och tradition har negligerat dessa uppvÀrderande djurbilder, för att istÀllet fokusera pÄ nedvÀrderande omnÀmnanden av djur. Den negativa djursynen har varit fullstÀndigt dominerande, och dÀrför Àr det nödvÀndigt, menar jag, att arbeta pÄ det sÀtt som jag föreslÄr, för att skapa en motvikt och balans. Min arbetshypotes har varit att det existerar uppvÀrderande omtalanden och beskrivningar av djur, i viktiga sammanhang, och min undersökning har sedan handlat om att identifiera sÄdana texter, vilket jag ocksÄ lyckats med.
Alternativ till obedövad kastrering av smÄgrisar
Det hÀr arbetet Àr en litteraturstudie som behandlar alternativa sÀtt till kirurgisk kastrering av smÄgrisar. Obedövad kastrering av vÄra smÄgrisar Àr i lÀngden inte en hantering som Àr acceptabel ur djurvÀlfÀrdssynpunkt. Problemet Àr att hangrisen utvecklar tvÄ könshormonsliknande substanser, androstenon och skatol som binds in i fettvÀvnaden och ger ett lukt och smakfel pÄ köttet som kallas för ornelukt. Det Àr dÀrför grisen kastreras. Den metod som anvÀnds idag Àr en obedövad kastration.Vi har beaktat de alternativa metoderna och kartlagt vilka som kan fungera praktiskt och Àven studerat dem ur en etisk synvinkel.
Hur bodde din banan? : En kvalitativ studie om konsumenters attityder till information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö
Att den rika vÀstvÀrlden mÄste behÀrska sin konsumtion Àr ett synsÀtt som har fÄtt stort genomslag. Miljöproblemen vÀxer och arbetare utnyttjas runt om i vÀrlden. NÀr frÄgor om hÄllbarhet uppmÀrksammas alltmer, fÄr Àven etisk konsumtion ökad uppmÀrksamhet. Samtidigt som efterfrÄgan av etiska produkter ökar och företags ansvarstagande aktiviteter ökar har en viss problematik med kommunikation mellan företag och konsumenter uppmÀrksammats. Samtidigt som konsumenter efterfrÄgar mer information att grunda sina etiska val pÄ sÄ dömer de lÀtt ut företags etiska agerande som skenheligt.Ett nytt sÀtt att informera om ansvarstagande aktiviteter ser vi hos Dole Organic.
Rysk aggression, terrorism och klimatf?r?ndringar: en analys av s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i svensk riksdagsdebatt 2015
I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.
Revisionsföretagens kompetenskrav och förvÀntningar En kvalitativ studie av revisionsföretagens kompetenskrav och förvÀntningar med beaktande av etik och hÄllbarhet
Varje Är Àr det ett stort antal studenter som vÀljer inriktningen revision pÄ högskolor och universitet. Enligt Ekonomifakta (2012) börjar ungefÀr 1000 nyutexaminerade ekonomer pÄ nÄgon av landets fyra största revisionsföretag. Det stora antalet utexaminerade och den goda arbetsmarknaden för revisorer (Mitt yrke 2012) gör det aktuellt att undersöka vilka kompetenskrav och förvÀntningar revisionsföretagen har pÄ de nyutexaminerade ekonomerna. Med tanke pÄ olika företagsskandaler dÀr revisorer i högsta grad varit inblandade, exempelvis Carnegie-affÀren (AffÀrsvÀrlden, 2010), tyckte vi att det tillförde studien en ytterligare dimension att ta hÀnsyn till vilka kompetenskrav och förvÀntningar revisionsföretag har inom hÄllbarhet och företagsetik.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera vilka kompetenskrav och förvÀntningar som revisionsföretag har pÄ nyutexaminerade ekonomer. Ett delsyfte Àr Àven att belysa pÄ vilket sÀtt etik och hÄllbarhet Àr del i denna kontext.Vi har genomfört halvstrukturerade intervjuer med Ätta personer som jobbar med rekrytering pÄ rikstÀckande revisionsföretag i Sverige.
En ledarskapsstudie utifrÄn etiska och moraliska aspekter
SAMMANFATTNING Titel: ?En ledarskapsstudie utifrĂ„n etiska och moraliska aspekter? Författare: Karolina Lells Karin Ă
nell Problem: Det finns en ökad etikmedvetenhet i nÀringslivet idag som intresserar oss mycket. Vi valde dÀrför att studera de moraliska och etiska aspekterna av ledarskapet och tyckte det skulle vara intressant att göra det pÄ ett företag som har etik inbyggt i sin produkt. Vi valde pensions- och försÀkringsbolaget KPA som fallföretag, som har profilerat sig sjÀlv som ett etiskt företag. Det visade sig att ledarskapet pÄ KPA inte verkade skilja sig etiskt och vÀrdemÀssigt frÄn andra företag, vilket vi hade förvÀntat oss.
Som en röd trÄd Sjuksköterskans perspektiv pÄ dokumentation av omvÄrdnad inom psykiatrisk heldygnsvÄrd
Bakgrund: OmvÄrdnadsdokumentationen ligger till grund för mÄnga beslut som fattas inom hÀlso- och sjukvÄrden gÀllande patientens vÄrd och behandling. Kvalitén pÄ sjuksköterskors dokumentation Àr ett uppmÀrksammat problem. För att höja kvalitén behöver sjuksköterskors syn pÄ dokumentation och dess innehÄll kartlÀggas. Syfte: MÄlet med studien Àr att skapa en bild över sjuksköterskors perspektiv pÄ dokumentation av psykiatrisk omvÄrdnad vid sluten psykiatrisk heldygnsvÄrd. Metod: Studien baseras pÄ data frÄn intervjuer med totalt 10 sjuksköterskor frÄn tvÄ olika kliniker vilka bedriver sluten psykiatrisk heldygnsvÄrd.
En revisors agerande : Inför tillÀmpningen av anmÀlningsplikt och tystnadsplikt
Under slutet av 1970-talet började det hÄllas debatter angÄende den dÄliga redovisningskvalitén samt den ökade ekonomiska brottsligheten. I och med detta började debattörer Àven diskutera revisorns roll och funktion. Detta medförde att man först införde en upplysningsplikt som senare utvecklades till en anmÀlningsplikt som lagstadgades den 1 januari 1999. Tystnadsplikten som sedan lÀnge varit förankrad i revisorns yrkesroll kom nu i konflikt med den nya lagen. DÀribland revisorerna sjÀlva, som menade att de inte ville agera som en moralisk polis.