In this essay, I discuss one of the recurring dilemmas for a working recreational pedagogue, namely the hard task of cooperation with parents. As a recreational pedagogue, I am required to work by the curriculum LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. This policy document talks about what my responsibilities are, including establishing collaboration with parents in terms of the children?s development and education. It happens, however, that the pedagogue and the parent's ethical positions differ.

Mot bakgrund av skolans demokratiska uppdrag Àr syftet med följande uppsats att problematisera normativ svenskhet inom skolan. Syftet uppnÄs genom att diskutera kulturell representativitet utifrÄn nÄgra elevers utsagor om skolans praktiker gÀllande traditioner, med fokus pÄ jul- och luciafirande samt skolavslutningar. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ intervjuundersökning med sex niondeklassare med ickekristen bakgrund. Elevernas uttalanden om skolans praktiker analyseras i förhÄllande till aktuella teoribildningar om kultur. Enligt intervjupersonerna uppmÀrksammas kristna traditioner, men exempelvis inte muslimska eller judiska pÄ deras skola, nÄgot som hos flertalet personer uttrycks som upphov till utanförskap.

Uppsatsen behandlar den franske filosofen Louis Althussers "intervention" i striden om humanismen Ären 1960-1967. Tesen i uppsatsen Àr att det existerar en konflikt mellan det teoretiska begreppet om ideologin och det kommunistiska partitagandet, mellan filosofen och kommunisten Althusser. Denna konflikt kommer tydligast till uttryck i analysen av den "socialistiska humanismen".Uppsatsen ÄtervÀnder till Althussers ideologibegrepp och till humanismen, som intar en sÀrstÀllning bland de teoretiska och praktiska ideologierna. Ur vetenskapens synpunkt kan "humanismen" inte producera kunskap, eftersom den Àr ideologisk, men i politiken har den vunnit insteg och blivit ett lösenord hos de socialistiska partierna.Som en konsekvens av de dubbla lojaliteterna - mot filosofin och mot partiet - tvingas Althusser retirera in i det humanistiska sprÄkbruk, med vilket Sovjetunionen gör reda för sin egen omvandling. I sin egenskap av teoretisk ideologi mÄste den socialistiska humanismen misskÀnna verkligheten, men som praktisk ideologi Àr den det kitt som hÄller samman Sovjetmedborgarna sÄvÀl som Althussers politiska ÄskÄdning..

Bakgrund: Revisorn Àr en central aktör i kommunikationen mellan företag och intressent. Det Àr revisorns uppgift att granska den information som företagenkommunicerar till sina intressenter via sin Ärsredovisning. Revisorn skallfullgöra sin uppgift enligt god revisorssed vilket innebÀr att ur ett etiskt perspektivagera sÄ att man visar sig vÀrd det förtroende som yrket som revisorkrÀver.Problem: PÄ senare tid har det förekommit ett flertal redovisningsskandaler. Redovisningsfiffel,orimliga bonusprogram och tvivelaktiga eller direkt brottsliga affÀrerhar resulterat i att man ifrÄgasatt om revisorn verkligen fullgjort sinaplikter enligt god revisorssed. RevisionsbyrÄerna har sett ett behov av stabilaförutsÀttningar och en allmÀnt accepterad yrkesetik vilket resulterat i attFAR SRS har specificerat yrkesetiska regler som skall vÀgleda revisorn.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur revisorer ser pÄ den yrkesetiska regleringsom finns inom professionen samt beskriva hur befintliga insatserbistÄr revisorn i etiska dilemman.Metod: Studien bygger pÄ personliga intervjuer med revisorer pÄ fem olika byrÄer.Under intervjuerna har respondenterna ombetts resonera kring ett antaletiska dilemman och svara pÄ frÄgor med koppling till FAR SRS yrkesetiskaregler.Slutsats: Det empiriska materialet visar att revisorer överlag Àr nöjda med de yrkesetiskaregler som finns i dagslÀget.

Bakgrund och problem: Den förste juli 2009 genomfördes förÀndringarna i revisorsdirektivet och enligt de nya reglerna fÄr en revisor enbart sÀgas upp i förtid av sin uppdragsgivare om det finns saklig grund till det. Bolagsverket Àr den organisation som granskar att underrÀttelse har kommit in.FörÀndringen Àr till för att stÀrka revisorns oberoende sÄ att en klient inte kan entlediga revisorn utan saklig grund. DÄ ÄterstÄr frÄgan vad Àr saklig grund och kan ett entledigande bero pÄ att de yrkesetiska reglerna inte följs av revisorn?DÄ klienten mÄste ange en motivering kommer frÄgan kan motiveringen som anges pÄverka det förtroende som klienten har mot revisorn? DÄ allmÀnhetens förtroende för revisorns rykte har stor betydelse för hur revisionen i sig skapar trovÀrdighet i de finansiella rapporterna. Revisorns förtroende baseras i grunden pÄ oberoende, etik och kompetens.

Problem: ICA arbetar med lojalitetsprogram och detta för att skapa lÄnga och hÄllbara relationer till sina kunder. Företaget visar förstÄelse för att det inte rÀcker att enbart sÀlja produkter utan det krÀvs en relation till dess kunder. ICA skapade 2008 ett koncept vid namn ?Mina varor? vilket bygger pÄ att ICA ger riktade erbjudanden till sina kunder utefter dennes tidigare inköpsbeteende. Vid lanseringen av ?Mina varor? riktades stor kritik mot ICA och dess sÀtt att hantera kundernas personliga integritet och att erbjudandena inte stÀmde överens med vad kunderna handlade.

Syftet med denna uppsats Ă€r att mot bakgrund av betydelsen av etik och gott rykte inom konsultbranschen undersöka hur konsultföretaget Accenture arbetar med sin etiska kod för att den skall efterlevas av de anstĂ€llda inom organisationen. Vi har Ă€ven valt att undersöka vilka utmaningarsom företaget möter och hur dessa pĂ„verkar efterlevnaden av koden. För att genomföra detta har vi utifrĂ„n tidigare studier av etiska koder konstruerat en modell som ligger till grund för vĂ„rt insamlade empiriska material, vĂ„r analys samt slutsats. En deduktiv fallstudie bestĂ„ende av fem stycken kvalitativa intervjuer har genomförts med anstĂ€llda inom Accenture.VĂ„r studie indikerar att Accenture har lyckats vĂ€l med implementeringen och upprĂ€tthĂ„llandet av sin etiska kod inom organisationen, Ă€ven om utrymme för förbĂ€ttringar finns i vissa avseenden. Överlag upplever vi att efterlevnaden av koden verkar hög inom Accenture.

Mitt syfte har varit att skaffa mig grundlÀggande kunskap om vad mystik Àr och vad som kÀnnetecknar mystik erfarenhet. Jag har undersökt mystika riktningar inom hinduismen, judendomen, buddhismen, kristendomen och islam. Tekniker och livshÄllningar som kan leda till mystika erfarenheter har jag ocksÄ tittat nÀrmare pÄ. Min frÄgestÀllning har varit: Vad har den kristna mystiken att erbjuda nutidsmÀnniskan? UtifrÄn min frÄgestÀllning sÄ har jag fördjupat mig inom den kristna mystiken.

Jag har alltid fascinerats av kaffekannan i silver, hur tydlig den Àr i sin form och hur den bÀr pÄ en tradition inom anvÀndandet sÄvÀl som utförandet. Det finns en tyst överenskommelse hur en kaffekanna ser ut och hur vi betraktar föremÄl med en tydlig funktion.Ur silversmedens synvinkel fungerar kaffekannan nÀstan som en ikon. Detta Àr nÄgot som hÄller pÄ att försvinna i och med att kaffekannan i silver inte anvÀnds pÄ samma sÀtt i dag som den gjorde förr..

Detta pedagogiska specialarbete a?r en underso?kning av lukkari ? fo?rsa?ngarens och fo?rsa?ngens betydelse, tradering och historia inom o?stlaestadianska fo?rsamlingar i Norrbottens la?n. Resultatet, som framkommit genom kvalitativa intervjuer med informanter, visar att val av lukkari och dess traderingsprocess mellan personer och generationer grundar sig utifra?n parameterar sa?som sa?ngro?st, personens mod och ansvarstagande, en levande kristen tro samt i vissa fall a?ven arv. Det framkomna resultatet visar a?ven pa? skillnader i lukkaritraditionens status och fortlevnad i de omra?den och fo?rsamlingar som underso?kts.

Sedan slutet av 1990-talet har vuxenutbildningen i vÄrt land varit ett viktigt utvecklingsomrÄde. Begreppen livslÄngt lÀrande och livsvitt lÀrande har diskuterats. Med avsikt att utveckla det livslÄnga lÀrandet har en rad utvecklingsprojekt startats. Ett av dem Àr CV i SkellefteÄ som verkat som ett centrum för information, vÀgledning och validering. Validering Àr en metod att undersöka individens kunskap, bÄde teoretisk och praktisk.

The purpose of the present study is to investigate mindfulness as a New Age phenomenon in the modern western society. Since a religious phenomenon does not exist in a vacuum, but is dependent on its historical and cultural context, my aim is to give a broad depiction of mindfulness and New Age in its wider context, the historical background and the societal implications of common values, themes and concepts that are frequent in the literature, how mindfulness is presented by the authors of popular literature and also how it is presented in science. In order to bring forward a deeper understanding of New Age and mindfulness? role in the modern western society, my intention is to see how the authors of mindfulness claim validity of their doctrines in the discourse. Mindfulness attracts a wide range of perpetrators and is used in many areas in the society today.

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

Our experience of the surrounding environment is affected by all of our senses, yet, in Landscape Architecture, by tradition, mostly the visual aspect has been the focal point. In this essay, however, the subject will be the auditory and its interaction with the visual..

Wermland was affected by the Spanish flu like the Swedish national average, about a half percentage of Wermlands population would lose their lives to the flu during the autumn 1918. The flu has for many fallen into oblivion. This oblivion is so wide spread that itŽs possible to talk about a "collective forgetfulness". The society have selected to remember 1918 for "when the guns went quiet on the western front" and not for the millions who died from the treacherous Spanish flu. The world had already suffered enough from the four years of war that had been fought, thus the victims of the flu would be honored but would soon fade in to oblivion.  When you investigate deeper you get the picture that the national average donŽt do Wermland and its cities or rural areas any justice when a large variations seems to occur within regional areas.