Vi har utfört en kartlÀggning av Hageby familjecentral med fokus pÄ hur samverkan fungerar mellan de olika verksamheterna; öppen förskola, barnavÄrdscentral och socialtjÀnsten. Vi har utgÄtt frÄn de teman som framkommit utifrÄn tvÄ enkÀtundersökningar respektive tvÄ gruppintervjuer. Dessa riktade sig dels till personalen pÄ familjecentralen samt ledningsgruppen för verksamheten. Centrala teman som framkom var syfte/mÄl, samverkan, samverkansavtal, yrkesroller, prevention/förebyggande arbete, sekretess/etik och myndighetsutövning. I analysen har vi diskuterat dessa och exemplifierat med citat frÄn vÄra informanter och sedan kopplat vÄrt resonemang till aktuell litteratur.

In some postmodern philosophy and theology, the view of God has returned to the centre of the discussion. God is seen as a living reality beyond human conception. Some of the contemporary philosophers even relate to the negative or apofatic theology. They often do this as a contrast to the positive theology. The view of God in postmodern theology and philosophy is beyond our rational knowledge.

This essay examines the role religion plays in kindergarten. Today, the Swedish kindergarten provides child care for a secular and multicultural society where religion is considered a private matter that should not influence government nor the policy documents of kindergarten and elementary school. According to a study by Jenny Berglund, there is a so-called Protestant bias present in the Swedish elementary school. Protestant bias is shaped by a ?marinade? of liberal Protestant Christianity and has an indirect influence on how other religions are described, how religion is defined and how concepts such as religion, tradition or culture are viwed.The study was also based on Ninian Smart?s dimensions of religion, whichcorrelates to Berglund?s theory on Protestant bias.

Musikmarknadsföring - att marknadsföra sig med musik och ljud Àr mycket inne just nu. Stora företag lÀgger ner allt större del av sin marknadsföringsbudget pÄ att skapa en konsistent musikprofil. Sonic branding Àr ett marknadsföringskoncept som utgÄr frÄn detta liksom sensory branding som innebÀr att marknadsföra sig konsekvent mot samtliga av mÀnniskans sinnen. BÄde sonic branding och sensory branding utgÄr frÄn religion och kristendom som inspiration för detta. Ingen av dem har dock undersökt vad kristendomens musikhistoria kan tillföra marknadsföring med musik.

There is an expression called ?grief of climate? that refers to feelings of powerlessness and heaviness related to the environmental problems of today. A feeling that every move we make has bad consequences for nature. This essay is an investigation of how art in general and jewellery art in particular can be a way of discussing and visualizing current environmental problems and the complex relationship between human and nature. I am discussing how artworks dealing with a dark and dystopian picture of the relation can be seen as the memento mori of our time.

My essay is a description about the religion Wicca; laws, ethics, history, rites, inauguration and how they relate to the gods and the different seasons.It?s also about the wiccan history and how wicca have created their own history by taking old mythic stories and making them their legacy..

Vi valde att genomföra en undersökning baserad pÄ intervjuer med syfte att undersöka hur lÀrare resonerar kring handskrivandets roll i förhÄllande till ny skrivteknik. BÄde lÀrare pÄ högskolenivÄ och som undervisar i förskoleklass medverkar i studien. ForskningsfrÄgorna som ligger till grund för undersökningen Àr följande: Hur resonerar lÀrare kring en korrekt pennfattnings betydelse för barns skrivförmÄga? Hur resonerar lÀrare om att anvÀnda datorer och andra skrivhjÀlpmedel i barns skrivande? VÄr undersökning kommer att belysas utifrÄn ett sociohistoriskt perspektiv.Uppsatsen tar upp Àmne som skrivundervisning i Sverige, definition av en korrekt pennfattning, styrdokument, barnet som skrivande person samt datorn i undervisningen. Vi finner det rimligt att frÄga hur korrekt pennfattning har betydelse för barns skrivförmÄga.

Lpf94 ligger till grund för religionsundervisningen i de frivilliga skolreformerna. Styrdokumentet beskriver religionsÀmnets uppgift att förmedla kunskap om andra kulturer, tankesÀtt, trosuppfattningar och livsstilar samt den etik som kretsar runt dessa.Jönsson och Perssons bidrag i den nationella utvÀrderingen av grundskolan 2003 visar att det finns ett bristande engagemang inom religionsÀmnet hos elever. LÀrare behöver olika didaktiska verktyg för att kunna göra undervisningen mer intressant för eleverna. Det Àr dÄ viktigt att reflektera över varför man vÀljer att göra ett visst upplÀgg. Detta kan lÀrare göra genom att fundera kring frÄgorna vad, hur och varför som utgör kÀrnan i de didaktiska frÄgestÀllningarna.Uppsatsens huvudfrÄgestÀllning var: Hur kan religionslÀrare lÀgga upp undervisningen iReligionskunskap A pÄ gymnasiet för att göra Àmnet mer engagerande för eleverna? Vi har Àven arbetat med ytterligare tvÄ frÄgor som Àr relevanta för Àmnet.

This essay is about use, misuse and non-use of history in politics. To recognize genocide is a use of history that has been established in politics, but also sparked debate. The position of non-use of history in international policy towards Turkey's denial policy has increasingly been replaced by recognition of genocide as a matter of making up with the story, moral consider, and where fundamental issues of culture, identity, history and morality has become guiding element in the discourse behind European expansion and integration policies. A breakthrough for this change is due to the Cold War's end; since the 1980s it has become possible to realize the humanitarianism which has its roots in the Enlightenment humanism underlying the United Nations, and later the EU conventions on human rights and genocide conventions. A genocide concept has become an important discourse in world politics that puts moral pressure on states to act.

Med frÄganVar finns trÀjuntan som ingÄng och övergripande ramfrÄga behandlar den hÀr undersökningen frÄgestÀllningarna Hur ser relationer till tradition ut hos mÀnniskor som trÀffas i grupp för att slöjda i materialen trÀ och textil och Hur skapas kunskaper i slöjdgrupper som arbetar i materialen trÀ och/eller textil? Undersökningen har syftat till att ta reda pÄ om materialet trÀ har samma funktion som det textila materialet i att förena mÀnniskor i motsvarigheter till vad vi kallar syjunta. Undersökningen har dÀrutöver behandlat frÄgor kring varför mÀnniskor vÀljer att trÀffas pÄ ett sÄdant sÀtt, hur relationer till materialet ser ut och vad tradition spelar för roll för denna form av verksamhet. Genom en kort historisk tillbakablick har undersökningen försökt hitta sy- och trÀjuntornas historiska ursprung. Etnografisk metod har anvÀnts för datainsamling, vilket i praktiken har inneburit deltagande observationer, samtal och intervjuer med deltagare i sex olika slöjdgrupper i Mellansverige.

Det blir allt vanligare med etiska och miljömÀssiga mÀrkningar pÄ livsmedel. Med bryggkaffe som exempel Àr syftet med uppsatsen att undersöka konsumenters attityd till symbolerna KRAV, RÀttvisemÀrkt, Rainforest Alliance och EU-symbolen för ekologiskt jordbruk. Genom att undersöka attityden kan möjliga förklaringar till det sÄ kallade ?konsumentglappet? urskiljas samt förslag till hur glappet kan minskas. Den teoretiska huvudmodell som anvÀnts Àr ?The ABC-model of attitudes? och som analysunderlag anvÀnds positionering och valkriterier.

HIV/AIDS Àr en av de största epidemierna i modern tid. Sedan sjukdomen upptÀcktes för 27 Är sedan har den orsakat 25 miljoner mÀnniskors död. Personer med kunskap om HIV-smittvÀgar, preventiva ÄtgÀrder samt utvecklad sjÀlvförmÄga har ofta högre medvetenhet om risker. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans insatser för att förÀndra individers medvetenhet om smittspridning av HIV/AIDS. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.

Denna studie undersöker ett antagande om att konst Àr bra för hÀlsan. I Sverige finns en tradition av att anvÀnda och producera bilder i vÄrdsammanhang men ingen traditionsbunden forskning eller utbildning för att utvÀrdera detta. Vem sÀger att bildskapandet Àr hÀlsosamt, och vilka argument anvÀnds för att styrka detta?Vad sÀgs egentligen om bildskapande verksamhet och hÀlsa, av i första hand pedagogerna sjÀlva, men Àven av verksamheterna i deras informationstexter? Genom att anvÀnda diskursanalys som verktyg har jag samlat in och bearbetat material som bestÄr av institutionernas publicerade material samt transkriberade intervjuer med tre pedagoger. Mitt syfte Àr att undersöka talet om hÀlsoeffekter av konst bland i första hand pedagogerna sjÀlva frÄn utvalda institutioner som pÄ olika sÀtt arbetar hÀlsofrÀmjande.Studien Àr etnografisk kvalitativ.Resultaten visade att pedagogerna beskrev sinsemellan liknande observationer gÀllande konstens pÄverkan och klientens reaktioner, kommunicerande och producerande av bilder.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och sammanstÀlla befintlig forskning om de etiska konflikterna, som ambulanspersonal stÀlls inför i samband med HLR och att inventera om prehospitala HLR riktlinjer tar hÀnsyn till etiska aspekter pÄ HLR. En litteraturstudie genomfördes dÀr tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att etiska konflikter uppstod nÀr det gÀllde ambulanspersonalens beslut om att pÄbörja HLR eller inte, pÄ patienter som av litteraturen beskrevs som terminalt sjuka eller Àldre terminalt sjuka patienter. Ibland krÀnkte ambulanspersonalen patienternas autonomi genom att pÄbörja HLR mot patienternas och de anhörigas vilja, trots att det existerade en Ej HLR önskan frÄn patienterna och deras anhöriga. Den huvudsakliga orsaken till att sÄdana situationer uppstod var oklarheter i lagstiftningen omkring prehospitala HLR riktlinjer i USA och Kanada.

Syftet med vÄr uppsats Àr att skapa förstÄelse för vilka etiska frÄgestÀllningar som aktualiseras i förhÄllandet mellan arbetsgivare och arbetstagare i outsourcingsituationer. Outsourcing, eller utkontraktering innebÀr att företag lÀgger ut sin verksamhet till underleverantörer eller lÀgger ner verksamheten och köper produkter externt. Tidigare forskning har varit koncentrerad kring de ekonomiska konsekvenserna av utkontraktering. Etiska aspekter vid outsourcing mellan arbetstagare och arbetsgivare belyses i denna uppsats med hjÀlp av relevant lagstiftning, den praktiska situationen och teori om företagsetik och outsouricing. Ett etiskt perspektiv anlÀggs genom att anvÀnda pliktetik och konsekvensetik.