Enligt denna undersökning identifieras lÀraretiken som en blandning av de tre stora omrÄdena av etiska teorier, det vill sÀga konsekvensetik, pliktetik och dygdetik. LÀraretik hÀmtar sin etik frÄn olika omrÄden av samhÀllet sÄsom humanism, miljöetik och demokrati vilket bildar en starkt pluralistisk etik. Detta Àr ett problem dÄ lÀrarna individuellt mÄste agera utifrÄn en relativt oklar etisk grund. Det finns ingen enhetlighet i lÀrares agerande vilket skadar lÀrares möjligheter till professionalisering. Det noteras ocksÄ hur avsaknaden av ett gemensamt yrkessprÄk förhindrar bÄde etiskt handlande och en eventuell professionalisering.

Uppsatsen bygger pÄ en idéanalytisk metod presenterad i boken ?MÀnniskan i vÀrlden? av C R BrÄkenhielm, professor i tros- och livsÄskÄdningsvetenskap i Uppsala. BrÄkenhielm gör sin analys utifrÄn tre av vÀsterlandets stora vÀrldsbilder; teocentrisk, antropocentrisk och biocentrisk och jag vÀljer att placera in mina tre byggstenar som representanter för var och en av dessa tre. AlltsÄ blir kristen tro exempel pÄ en teocentrisk vÀrldsbild, psykologiskt inriktad astrologi exempel pÄ en antropocentrisk vÀrldsbild och Martinus kosmologi exempel pÄ en Ätminstone delvis biocentrisk vÀrldsbild.För analysen tar BrÄkenhielm hjÀlp av fem centrala verklighetsomrÄden:1) etik (Vad Àr det högsta goda/alltings ?mÄttstock??)2) kunskapsteori (Hur skapas ?sann?, tillförlitlig kunskap?)3) ontologi (Vilket/vad Àr den yttersta verkligheten?)4) teleologi (För vem/vad Àr universums högre mÄl/syfte?)5) förklaringsteori (Vad/vem bestÀmmer/kontrollerar skeendena?)Jag presenterar kortfattat nÄgot av vad de olika lÀrorna sÀger angÄende de olika verklighetsomrÄdena för att sedan jÀmföra de ?vertikala relationsfrÄgorna? enligt BrÄkenhielms metod.

This is a hermeneutic study that analyzes and discusses whether it is possible to find Christian ethics in the TV-series Beverly Hills 90210 (1990) and the spin-off 90210 (2008) and how they differ in the preparation of these. I also aim to, based on my research, illustrate the discussion of Christian ethics in the curriculum and why we need a multicultural education.I have chosen three episode of both TV-series and I divided each episode into different themes, each theme is a phenomenon that I perceive to be a part of a Christian ethical position. Then I argue, using the theologian Stanley Hauerwas, these themes really can relate to what may be perceived as Christian ethics. In order to discuss how Christian ethics and secular ideals are connected I find the theory of secularization usefull. The results I came upwith is that I find a theme in each episode which I percieve to be a part of a Christian ethical position.

Denna uppsats syftar till att belysa och diskutera kristen feministteologi, med fokus pÄ hur det patriarkala sprÄket inom kristen tradition pÄverkar kvinnor inom religionen, samt hur feministteologer anvÀnder och tolkar detta patriarkala sprÄk för att göra det inkluderande Àven för kvinnor. Detta tar sig uttryck bland annat genom att benÀmna Gud med kvinnliga pronomen bredvid de manliga, sÄsom Gud Fader och Moder. Genom att tillÀmpa litteraturstudium som metod framgÄr att kvinnor frÄn början var i majoritet i den tidiga kyrkan, som bestod av dem som följde Jesus under hans levnadsÄr och nÀrmast efter hans död. DÀrefter tar mÀn allt mer över religionen och gör den till sin egen, inte minst genom de paulinska breven som blivit normerande för kristendomens etik och moral. AngÄende resultatet av vad jag kom fram till kan sÀgas att trots att det kristna sprÄket utesluter kvinnor i teorin, Àr det de kristna mÀnnen som har uteslutit kvinnor i praktiken, och sedan trettio till fyrtio Är tillbaka i tiden har en vÄg av feministteologer kÀmpat för att kvinnor ska kÀnna sig mer delaktiga i sin religion, samt synas och höras. Detta har gjorts genom att omdefiniera sprÄk, omvÀrdera vikten av grammatik och genom att lyfta kvinnlig erfarenhet, exempelvis genom att lyfta fram det kvinnliga i treenigheten, och genom att försöka tala om Gud Àven med kvinnliga pronomen och med kvinnliga egenskaper..

The purpose of this thesis was to trace and discuss tendencies in the debate of the computerization of the libraries, in Swedish library press during the period of 1970-1999. The set-out was the issue of how the library journals, as representatives and mouthpieces of a by tradition humanistic profession, coped with a revolutionary innovation related to a field (data technology) which they hadn't any knowledge or even interest in. The examination included three Swedish library journals: Biblioteksbladet with connection to Sweden?s most established library organization (SAB); Bis which is founded upon a socialistic base and; DIK-forum rooted in the union. The analysis of the debate was partly based on three different sets of values related to data and systems development.

I detta examensarbete utreds hur sex olika lÀroböcker framstÀller och presenterar etik och moral. Studien syftar till att undersöka vad etik och moral Àr enligt de undersökta lÀroböckerna och till att se vilket utrymme etik och moral fÄr i förhÄllande till vÀrldsreligionerna och andra livsÄskÄdningar i materialet. För att granska utrymmesaspekterna anvÀnds en kvantitativ analys, dÀr en sammanstÀllning av antalet sidor och vilken typ av etik som framskrivs fokuseras. I tillÀgg till detta anvÀnds en kvalitativ analysmetod för att undersöka vad etik och moral egentligen Àr enligt lÀroböckerna samt hur etik och moral framstÀlls och vad denna framstÀllning gör med textens innehÄll. Den kvalitativa analysmetoden utgÄr frÄn en framstÀllningstypologi som Niklas Ammert[1] har framtagit för att granska lÀroboksinnehÄll och denna sÀtts i kontrast till den rÄdande etikdidaktiska forskningen och till Àmnesplanen för Religionskunskap 1 för gymnasiet och genom detta undersöks ocksÄ om en selektiv tradition framtrÀder i materialet. Etik och moral fÄr i de undersökta lÀroböckerna likvÀrdigt utrymme som vÀrldsreligionerna var för sig.  Det totala utrymmet vÀrldsreligionerna upptar utgör nÀstan hÀlften av antalet sidor i varje lÀrobok, vilket inte rimmar med Àmnesplanens lika stora fokus vid sÄvÀl etik och moral som vid vÀrldsreligionerna.

The aim of this essay is to study the religious education which the Jewish Community of Göteborg offers to members between six and fourteen years of age. The main question of the essay is ?what function does the religious afternoon education serve for the Jewish Community of Göteborg??To answer this question I have interviewed four people who in various ways are engaged in the religious education. To analyse the result I have used DaniÚle Herviue-Léger?s theory ?religion as a chain of memory?.

Kristen metal? Kan man verkligen kalla nÄgot kristen metal?Heavy metal Àr ju en rebellisk reaktion mot en samhÀllsstruktur av mÀnniskor som inte kÀnner sig hemma dÀr. Och kristendomen Àr ju en religiös rörelse som stÄr för ordning, reda, renhet och kÀrlek.Eller?Syftet med denna studie Àr har varit att studera likheter och skillnader i lÄtstruktur, dynamik och klangfÀrg mellan kristna och sekulÀra metalband och se om de anvÀnds pÄ samma sÀtt i förhÄllande till texten.Jag har gjort en komparativ analys av lÄtar av kristna och sekulÀra metalband och tittat pÄ möjliga likheter och skillnader. Detta innefattar Àven en konstnÀrlig del dÀr jag, i relation till det analyserade materialet, skrivit tvÄ lÄtar sjÀlv och dokumenterat dessa i klingande form.Som material till denna studie har jag anvÀnt mig av vetenskapliga artiklar, lÄtmaterial samt intervjuat pastor Bob Beeman frÄn Nashville, som Àr en av pionjÀrerna bakom kristen metal..

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att uppmÀrksamma uppvÀrderande omnÀmnanden av djur i kristen texttradition, företrÀdesvis i evangelierna, men ocksÄ i apokryfisk litteratur och i Uppenbarelseboken. Fokus har legat pÄ Jesustexterna, eftersom Jesus Àr kristendomens förgrundsgestalt och kÀrna. DÀrför har djuren kring Jesus blivit mitt huvudstudium, men en Äterblick görs ocksÄ till Gamla Testamentet, för att visa att en positiv djursyn finns redan i Moseböckerna och i skapelseberÀttelsen.Kristen teologi och tradition har negligerat dessa uppvÀrderande djurbilder, för att istÀllet fokusera pÄ nedvÀrderande omnÀmnanden av djur. Den negativa djursynen har varit fullstÀndigt dominerande, och dÀrför Àr det nödvÀndigt, menar jag, att arbeta pÄ det sÀtt som jag föreslÄr, för att skapa en motvikt och balans. Min arbetshypotes har varit att det existerar uppvÀrderande omtalanden och beskrivningar av djur, i viktiga sammanhang, och min undersökning har sedan handlat om att identifiera sÄdana texter, vilket jag ocksÄ lyckats med.

Hur pÄverkas socialarbetares handlingsutrymme och relation till brukare i arbete medmanualbaserade metoder, enligt de yrkesverksamma? Vilka hinder kan uppstÄ nÀr manualbaserademetoder importeras och anvÀnds i svenska förhÄllanden? Hur kan den lokala organisationen tahÀnsyn till dessa kulturella skillnader? Vad kan arbete med manualbaserade metoder innebÀra försocialarbetarna? Hur pÄverkas professionen och socialarbetarnas syn pÄ sin yrkesroll?Vad kanarbete med manualbaserade metoder, enligt socialarbetarna, innebÀra för brukare?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur arbete med manualbaserade metoder, i en utvaldstadsdel i Göteborg, kan pÄverka det sociala arbetet som profession, samt hur det kan pÄverkasocialarbetare och brukare. Vi har intervjuat tio socialarbetare, verksamma inom behandlande ochförebyggande arbete med barn och familjer. Dessa semi-strukturerade intervjuer analyserar viutifrÄn begreppen humanism, etiska vÀrden, normer och vÀrderingar samt teorier ombehandlingsarbete och bemötande i socialt arbete.För de yrkesverksamma finner vi att arbetet med manualbaserade metoder kan leda till enlojalitetskonflikt mellan rollerna hjÀlpare och utvÀrderingsassistent. Relationen till brukarnaförÀndras sÄ att teknik, kompetens och ekonomiska vÀrden fÄr ökad betydelse, kanske pÄ bekostnadav humanistiskt hÀnsynstagande.

Denna studie handlar om att beskriva, diskutera och jÀmföra de olika argumenten som de tvÄ teocentriska filosoferna Michael Northcott och James Gustafson har om miljöfrÄgan. Studien fokuserar pÄ vad de har för tankar om ursprunget till miljökrisen, vilken position mannen har i skapelsen, vad naturen har för vÀrde och vilka konsekvenser deras stÀllningstagande har för lösningen till miljökrisen. Till sist undersöker studien vad de har för kritik mot samhÀllet, vilken lösning de har för en fortsatt utveckling av samhÀllet utan att ytterligare skada naturen..

Det ha?r a?r en studie med utga?ngspunkt i journalisten och musikern Kristian Gidlunds sja?lvbiografiska bloggbera?ttelse i kroppen min, som han skrev sedan han blev sjuk i cancer i mars 2011 tills dess att han dog i september 2013, strax innan sin 30-a?rs dag. Bloggen hade omkring 1,5 miljoner la?sare i oktober 2012 och gavs ut i bokform med titeln I kroppen min: resan mot livets slut och alltings bo?rjan under va?ren 2013.Studien ansluter till ett Netnografiskt fa?lt som syftar till att underso?ka social samvaro pa? internet, da? jag underso?ker bloggen i kroppen min som ba?rare av en samtida, meningsskapande funktion. Utifra?n ett fenomenologiskt perspektiv och ett Foucaultinspirerat perspektiv om makt och tystnad underso?ker jag bloggen som en erfarenhetsva?rld mellan en subjektiv och objektiv livsva?rld, da?r subjektet fa?r utrymme att kontrollera sin livsbera?ttelse (sitt livsslut) i relation till en upplevd samtid..

Denna studie har en kvalitativ ansats dÀr observationer och intervjuer ligger till grund för resultatet. Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare arbetar och diskuterar om etik. Jag har anvÀnt mig av grundad teori, dÀr teorier framtrÀder ur det insamlade materialet. I analysen har försök gjorts till att identifiera och förstÄ etiska situationer utifrÄn lÀrarnas syn pÄ elever. LÀrarnas undervisning har kunnat kopplas till olika mÀnniskosyner och dÀrigenom tolkat hur de ser pÄ elever och vad de ska lÀra sig.

MÄnga Àr de forskare som har Àgnat sig Ät problem med kulturmöten. Det har skrivits ett antal avhandlingar i Àmnet kulturmöten i skolan idag. FrÀmst har dÄ invandrarnas kultur och religion kartlagts. Vad den svenska skolan gör för att bemöta t.ex. en muslimsk eller hinduisk elev, med deras respektive önskningar och behov, pÄ bÀsta sÀtt.

Syftet med denna studie var att undersöka sambanden mellan de olika vÀrdena- humanistiska respektive hedoniska, som man har i ungdomsÄren och hur de hÀnger ihop med mÀnniskors vÀlbefinnande senare i livet. VÀlbefinnandet senare mÀts utifrÄn fyra bestÄndsdelar; partnerrelationer, familjeklimat, livstillfredstÀllelse och psykiskt vÀlmÄende. DÀrefter utfördes en korrelationsanalys för att kontrollera sambandet mellan vÀlbefinnande och sociabilitet. Data var hÀmtad frÄn en longitudinell studie som pÄbörjades 1955, kallad Solna projektet. Vid första tillfÀllet var deltagarna 16 Är och vi anvÀnde oss av data om vÀlbefinnande nÀr de var 35 Är.