MÄnga filosofer verkar gilla tanken om att fakta Àr verkliga, man menar att fakta Àr verklighetens byggstenar. Wittgenstein identifierar ?vÀrlden? med ?totaliteten av fakta?, och enligt Russell sÄ tillhör fakta den ?objektiva vÀrlden?. Jag kommer hÀr inte heller att förneka att fakta Àr verkliga, sÄ jag antar att fakta tillhör den objektiva vÀrlden..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om elever fÄr likvÀrdiga kunskaper frÄn olika skolor i religionsÀmnet i Ärskurs 7, 8 och 9. Och göra en jÀmförelse med vad lÀrare pÄ gymnasiet frÄn olika skolor förvÀntar sig att eleverna ska ha för kunskaper i religionskunskap nÀr de börjar gymnasiet. Metoden för att undersöka detta var kvalitativa intervjuer. Totalt blev det sex intervjuer med lÀrare pÄ grundskolan och tvÄ med lÀrare pÄ gymnasieskolan. Intervjupersonerna Àr i olika Äldrar och har arbetat olika lÀnge som lÀrare men alla Àr behöriga lÀrare.Resultatet av undersökningen visade pÄ att eleverna inte fÄr en likvÀrdig kunskap i religionsÀmnet pÄ grundskolan.

Is there a specific tradition of songs within the swedish environmental movement? What kinds of music has been performed in different situations and what does it mean to the movement and its inner life? The essay deals with a town meeting and action against plans of establishing passenger flights at a former military airport in Uppsala, looking at the action as a performance and as a ritual. The second part of the essay is built on interviews of three veterans of the movement's organisations one of which is as a singer-songwriter originally active in the peace movement of the 60's. The paper is about the songs and the situations in which they were sung, concluding that there is, the limited material considered, little evidence of considerable transfer of songs within the movement, though some coherence exists. The connection to between environmental movement and the swedish radical music movement of the 70's is also slightly mentioned.

Den första januari 1998 infördes enligt ett riksdagsbeslut förskoleklassen i hela landet. Det innebar i praktiken att förskolans verksamhet för sexÄringarna flyttades in i skolan och blev en egen skolform, en frivillig verksamhet i den obligatoriska skolan. Vid inrÀttandet av förskoleklassen var en intention att ge sexÄringarna en likvÀrdig grund inför skolstarten samt att föra in förskolepedagogiken i skolan. Syftet med vÄrt arbete Àr ta reda pÄ var förskoleklassen befinner sig i förhÄllande till förskolans tradition respektive skolans tradition. Vi vill ocksÄ lyfta fram förskoleklassens relation till att den inte Àr obligatorisk, vilket grundskolan Àr.

A church in rural Vester Egede from the earliest Christian period in Denmark e.g. the early 1100, a baptismal font is found showing a woman breastfeeding two animals. She is said to be a typical early roman Luxuria, in mild appearance. However, what makes her unique is that she appears standing on the top of her head, her womb serving as font. The main question is how come that a baptismal font like this is to be found in a church, leading to the sub question, if this font really has a Christian origin or could it be rooted in Norse, pre-Christian tradition, alternatively is the font an expression of a syncretism between the two colliding cultures.

Hur vÀrlden och mÀnniskan har kommit till har alltid varit en av de mest fundamentala religiösa frÄgor som funnits. De senaste 200 Ären har man dock kunnat börja nÀrma sig dessa frÄgor pÄ ett vetenskapligt sÀtt. Vetenskapliga teorier som evolution och Big Bang stÄr dock i motsats till bibelns skapelseberÀttelse om att gud skapat vÀrlden och mÀnniskan pÄ sex arbetsdagar. Skapelsetroende har pÄ senare tid Àven de börjat arbeta pÄ vetenskapligt sÀtt genom att ta fram en teori som de kallar intelligent design (ID). Denna teori ska vara ett alternativ och en kritik till evolutionen och Big Bang.

Denna uppsats behandlar en studie av en konfessionell skola med kristen inriktning och hur mantÀnker kring mÄngfald och mÄngkulturella aspekter i undervisningen i en skolsituation som Àr iprincip etnisk monokulturell vad gÀller personal och elevsammansÀttning. Tyngdpunkten liggerpÄ hur pedagogerna ser pÄ sina möjligheter att arbeta med dessa frÄgor dessutom görs avförfattaren en jÀmförelse med den forskning som finns inom detta omrÄde..

VÄrt arbete bestÄr av en empirisk undersökning dÀr vi med kvalitativ intervju som metod velat undersöka hur sju lÀrare i grundskolans tidigare Är tolkar kursplanen i geografi, och hur de omsÀtter denna i praktiken. Vi har tagit avstamp i kursplanen i geografi, tidigare forskning och litteratur. Dessa visar alla pÄ geografiÀmnets bredd och möjligheter. GeografiÀmnet har en sÀrstÀllning dÄ det Àr tvÀrvetenskapligt och stÄr med ett ben i samhÀllsvetenskapen och ett ben i naturvetenskapen. De exempel vi har fÄtt diskuteras ocksÄ utifrÄn en sociokulturell kunskapssyn.

Utbildningsdepartementet la Är 2000 fram ett förslag om ett nytt kÀrnÀmne i den svenska gymnasieskolan. I detta Àmne ska religion, samhÀlle och delvis historia ingÄ. Skulle detta förslag gÄ igenom sÄ skulle det pÄverka bÄde elever och lÀrare. Hur skulle det pÄverka Àmnet religion? I dagens kursplan för religion belyser man vikten av etik och moral, förstÄelse och respekt för andra mÀnniskor.

Syftet med vÄr undersökning har varit att ta reda pÄ vad lÀrare vÀljer att ta med i sin geografiundervisning, vad som styr lÀrare och vad som ingÄr i geografiÀmnet. Dessa svar har vi fÄtt genom enkÀtundersökning och kvalitativa intervjuer med lÀrare som undervisar i geografi. VÄra resultat har visat pÄ liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehÄll som lÀrarna vÀljer att ta med i sin geografiundervisning har frÀmst riktat sig mot regionalgeografi, det vill sÀga studier av landskap, regioner och lÀnder, studerade som en egen enhet. FrÀmst pekar vÄra resultat pÄ att traditioner styr lÀrarnas val av innehÄll i geografiundervisningen.

Syftet med vÄr undersökning har varit att ta reda pÄ vad lÀrare vÀljer att ta med i sin geografiundervisning, vad som styr lÀrare och vad som ingÄr i geografiÀmnet. Dessa svar har vi fÄtt genom enkÀtundersökning och kvalitativa intervjuer med lÀrare som undervisar i geografi. VÄra resultat har visat pÄ liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehÄll som lÀrarna vÀljer att ta med i sin geografiundervisning har frÀmst riktat sig mot regionalgeografi, det vill sÀga studier av landskap, regioner och lÀnder, studerade som en egen enhet. FrÀmst pekar vÄra resultat pÄ att traditioner styr lÀrarnas val av innehÄll i geografiundervisningen.

Jag har genomfört en enkÀtstudie om högstadielÀrares kunskaper i hÄllbar utveckling, hur de förmedlar kunskap/undervisar pÄ tre högstadieskolor. Det var 21 lÀrare som svarade pÄ enkÀterna. Dessutom "medgav" 13 lÀrare att de inte hade kunskap om hÄllbar utveckling. NÀstan alla lÀrarna var emot att ha hÄllbar utveckling som eget Àmne med egen kursplan eftersom hÄllbarhet och viss miljökunskap kommer in i undervisningen naturligt i frÄga om vad som Àr rÀtt/fel, etik/moral och vid diskussioner kring konsumtion och sophantering dÀr respekten för naturen finns med. LÀrarnas metoder för att fÄ in hÄllbar utveckling i de olika Àmnena var mÄnga och vissa briljanta.

In this essay I have tried to describe the rich tradition of thoughts about the afterlife in Judaism. The first part contains litterary studies and the second part is based on interviews with religious representatives. The first part is a description of the progress of thought in history around the issue afterlife. The sources reveal a vast amount of intellectual work on the issue. I have tried to follow the path of thought, and how it developed, so that the reader can see how one thought leads to the other but also how each period?s way of thinking is influnced by its context.

Studien syftar till att fÄ en djupare förstÄelse för hur sÄngare anvÀnder och upplever olika verktyg för att forma och kommunicera musik, vilka verktyg de prioriterar samt vilken funktion dessa verktyg fyller. För att undersöka detta har jag utgÄtt frÄn olika teorier om musikalisk kommunikation samt ett multimodalt och socialsemiotiskt perspektiv med fokus pÄ kommunikation som en social process av teckenskapande. Jag har genomfört Ätta kvalitativa intervjuer med sÄngare som arbetar/arbetat professionellt med sÄng inom olika genrer. Resultaten visar att sÄngarnas musikaliska kommunikation formas och uttrycks genom ett anvÀndande av flera olika verktyg varav röstteknik, samspel, publikens förvÀntningar, personlighet och tradition Àr de viktigaste. SÄngarnas anvÀndande och prioritering av dessa olika verktyg kan sammanfattas i olika övergripande förhÄllningssÀtt som sÄngarna har till sin musikaliska kommunikation, varav tradition och personlighet Àr de mest framtrÀdande förhÄllningssÀtten.

AbstractTitle: Communicating Ethics ? An Analysis of Ethical Codes in Sweden?s Largest Banks( Att kommunicera etik ? en analys av de svenska storbankernas etiska riktlinjer)Number of pages: 49 (without enclosures)Author: Karolina SvenssonTutor: Peder HĂ„rd af SegerstadCourse: Media and Communication Studies DPeriod: Spring 2006University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.Purpose/Aim: The main purpose it to answer the main question how Sweden?s largest banks are communicating ethics externally? This question generates a number of questions with relevance to the purpose and subject of this thesis. The ambition is to answer all of these questions in order to achieve the main purpose.Material/Method: The method used for this study is a qualitative text analysis. Applying this method is also done through using a model presented by Norman Fairclough. This model belongs to the tradition of critical discourse analysis.