Abstract.The question in this analysis is which gender moai, the big statues on Rapa Nui, represent. My hypothesis is that they have developed from visual symbols to metaphores in mythologies from an polynesian context. That these statues were symbols for human origin and creation of ancestors ideological power, and gods in consideration male gender. In the long isolation, in both time and space, the mytologies in Rapa Nui was changed, and the pictures got a new meaning. These changes depended on clearing of wood and big trees and the following difficult situation in farming.

Skolan som spelplats för kultur- och identitetspolitik står i fokus för denna uppsats. En utgångspunkt är att den politik som styr skolan även har inverkan på, och är en produkt av, de diskurser som råder i samhället när det gäller dessa frågor. Min undersökning är baserad på situationen i Guatemala. Där finns sedan 2005 en nationell politisk strategi kring detta, uttryckt i styrdokumentet "Interkulturell tvåspråkig utbildning", som har varit material för den kritiska diskursanalys jag här genomför. Uppsatsen innehåller även en jämförelse med lärares tankar kring detta på plats i Guatemala, baserat på vistelse och materialinsamling där.

SummaryThis master thesis in Ethnology examines the practices around the phenomena of vintage andsecond-hand clothing in the early twenty-first century. The resurgence of vintage and retro confirmsa craze for the style periods of the past and are linked to a more widespread interest in yesterday'sfashion and objects. Television and other media outlets showcasing vintage display that it issomething that interests many in society today. More vintage dealers are pushing to change theoutlook and perspective on an old, worn in object or piece of clothing. The idea is that this objector piece of clothing holds the magic of the past and therefore becomes valuable or sought after.

Problem: Klimatdebatten skapar frågeställningar kring hur resenärer ställer sig till turismresandets negativa miljöpåverkan. Vi undersöker hur resenärer reagerar på klimatförändringens problematik, deras agerande vid konsumtion av resor samt ansvarskänsla inför turismresandets konsekvenser. Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om resenärers attityder till hur transporter inom turismnäringen påverkar miljön samt att belysa resenärers inställning till individuellt respektive kollektivt ansvar kring resandets miljöpåverkan. Metod: För insamling av det empiriska materialet har vi använt en kvalitativ metod. Vi har använt oss av fokusgrupper då metoden söker förståelse för människors sätt att resonera och reagera i gruppsammanhang.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

SARS [Severe Acute Respiratory Syndrome] penetrated China in spring of 2003, created havoc in the social society, exposed weaknesses within the political system and pushed the nation towards a crisis of confidence. At the same time the crisis revitalised the Party's position, brought people from different social stratum together and had a beneficial impact on the populace's knowledge on health related issues.What makes the SARS crisis in China interesting for further and deeper investigation is the method it chose to respond to its national crisis. They plan of response was indeed a retrogression back to "older" times, using methods and propaganda very much like those used during Mao Zedong and later Deng Xiaoping. The first step of response was denial and cover up of the real situation, which quickly turned to unprecedented transparency, as the magnitude of SARS became known. The Party and the government were quick to proclaim themselves as the bearer of the key knowledge and information on how to best fight the disease, this in sharp contrast to the political trend of more co-operation between the private and public sector and political transparency.

The responsibility to identify, protect, look after and develop cultural and historical values in our surroundings - urban as well as rural - falls on the local authorities. This essay focus on local preserve programs for cultural landscapes in Sweden?s municipalities. Programs for preserving cultural landscapes are important tools in the aim to reach a sustainable development of these values. The object of the essay is to delineate how the municipalities handle cultural landscapes in terms of how cultural and historical values is identified, how the landscape is divided and assessed and how different aspects of intangible and tangible values are taken into consideration.