The purpose of this essay is to discuss the base of sociology from an existentialistic perspective. The discussion takes it's position in the debate on the crisis of sociology, and aligns with Alvin Gouldner's understanding of the crisis. Gouldner believed that the crisis of sociology was mirrored in a sociological method that failed to describe the social reality that it meant to describe; a lack in self-criticism and self-reflexivity, a lack in self-containment in relation to state interests and a lack in moral engagement. This raises a number of questions, which I discuss in the essay. What is the role of sociology in our society? How shall we form a method that responds to the social reality that we sociologists aim to describe? How can we make sociology more moral?Existentialism offers a starting point to describe these questions.

Intensivvårdssjuksköterskor uttrycker upplevelser av moralisk stress i det dagliga arbetet och detta kan leda till utbrändhet eller behov av att byta yrke då de inte lyckas bemästra sin situation. Studiens syfte var att kartlägga moralisk stress hos intensivvårdssjuksköterskor med hjälp av Moral Distress Scale(MDS). Studien utfördes med en deskreptiv metod av tvärsnittsdesign där 45 sjusköterskor med intensivvårdsutbildning i västsverige tillfrågades att vid ett tillfälle besvara en enkät med en validerad svensköversatt MDS. Resultatet påvisade att det finns signifikant höga nivåer av moralisk stress hos intensivvårdssjuksköterskor yngre än 45 år(p=0,044) och även i gruppen med kandidat/-magisterexamen(p=0,003). De högsta nivåerna av moralisk stress kunde uppmätas när intensivvårdssjuksköterskorna ställdes inför situationer där de upplevde att ingen var beredd att fatta beslut om att avsluta livsuppehållande behandling.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om utrikespolitiken som USA förde under George W. Bushs tid i Vita Huset har likheter med det realistiska eller liberala teoriperspektivet inom internationella relationer. Den samlade utrikespolitiken under en president sammanfattas ofta i en doktrin där de centrala frågorna som administrationen har ägnat sig åt sammanfattas och sätts i perspektiv mot andra doktriner. Två kända doktriner tidigare i USA:s historia är till exempel Monroe- och Trumandoktrinen. För att ta fram de centrala delarna i Bushdoktrinen och hitta den grund som doktrinen vilar på har tal och dokument som Vita Huset utfärdat använts som underlag.

Background: The abortion issue raises many ethical, moral and religious aspectsand is therefore well debated worldwide. In the care for an abortion seeking woman, it isimportant that the nurse find a balance between her and the woman's moral opinions aboutabortion in the quest to achieve good care.Aim: The aim of this study was to describe nurses? experiences of caring for womenundergoing abortion.Methods: Literature review based on ten original articles.Results: Literature review's results highlights two key themes: nurse?s experience of anemotional roller coaster as well as difficulties and challenging experiences at work inabortion care. These two themes consists of three subthemes: to get support in the workthrough to vent thoughts and feelings, how strain and stress affects the nurse's work and as anurse learn to accept the woman?s choice.Discussions: Within abortion care nurses find it difficult dealing with theemotional roller coaster that can occur while they strive to maintain an ethical andprofessional approach.

På en konkurrenskraftig marknad är det viktigt för företag att differentiera sig genom ett starkt varumärke. Genom att vara en ?god medborgare? i form av Corporate Social Responsibility, CSR, kan företagstärka relationen mellan kund och företag och på så sett varumärket. CSR innebär att företag på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lagen kräver. Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur företag arbetar med CSR och vidare diskutera vad som stärker ett varumärke, för att sedan klargöra om och hur företagens CSR-arbete kan definieras som varumärkesstärkande.

På en konkurrenskraftig marknad är det viktigt för företag att differentiera sig genom ett starkt varumärke. Genom att vara en ?god medborgare? i form av Corporate Social Responsibility, CSR, kan företagstärka relationen mellan kund och företag och på så sett varumärket. CSR innebär att företag på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lagen kräver. Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur företag arbetar med CSR och vidare diskutera vad som stärker ett varumärke, för att sedan klargöra om och hur företagens CSR-arbete kan definieras som varumärkesstärkande.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att belysa den etiska dimensionen av harm reductionanknuten missbrukarvård. Till vår hjälp har vi haft etiska teorier och sociologen Zygmunt Baumans begrepp. Frågeställningar: Vi har använt oss av två huvudfrågor som vi därunder bryter ner i konkreta frågor. 1 Hur ser de etiska resonemangen ut hos personal verksam inom harm reductionanknuten missbrukarvård?Vilken typ av etik använder de sig av? Har de centrala etiska principer, vilka? Hur ser de på etik och moral? Följer de etiskt formulerade regler? Hur ser de på prohibition? Hur ser de på drogbruk? Hur ser de på människan? Vad driver dem i deras arbete? Hur ser de på harm reductions påverkan på samhället?2 Hur kan man förstå harm reductionmetoders framväxt ur Baumans sociologiska perspektiv?Hur kan harm reductionmetoder kopplas till det senmoderna samhället? Hur kan harm reduction rättfärdigas etiskt utifrån ett sociologiskt perspektiv? Hur kan harm reductions förklarar sociologiskt? Vilka förutsättningar fanns för att harm reduction skulle kunna utvecklas? Hur kan Baumans begrepp förklara harm reductions ställning i det senmoderna samhället? Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer som redskap.

Genom att titta på tre stycken TV-program; Arga Snickaren, Lyxfällan och Rent hus har jag undersökt hur experterna/coacherna i TV-programmen verkar, vad är det för budskap och moral som de förmedlar samt vilken betydelse det kan få. För att förstå och analysera mitt material har jag använt mig av de teoretiska utgångspunkterna; orent och rent, privat och offentlig sfär, experter och coacher samt moral. Jag har valt att titta på TV-programmen och därefter jämföra materialet för att förstå och utskilja mönster och strukturer, skillnader och likheter. Jag har använt mig av den klassiska dramaturgin som ett slags utgångspunkt för att förstå uppbyggnaden av TV-programmen. Experterna/coacherna verkar på olika sätt i respektive TV-program. Den gemensamma nämnaren är att experterna/coacherna ska bidra med en kunskapsförmedling kring den problematiska situation som deltagarna befinner sig i. Hur detta sker skiljer sig mellan TV-programmen, allt från renodlad kunskapsförmedling till ett slags moralpredikan där experten fostrar deltagaren i att förändra sitt beteende och bli en god samhällsmedborgare, allt enligt normen.

My essay is a description about the religion Wicca; laws, ethics, history, rites, inauguration and how they relate to the gods and the different seasons.It?s also about the wiccan history and how wicca have created their own history by taking old mythic stories and making them their legacy..

Den studie som presenteras i uppsatsen har sökt förståelse för föreställningar om demokrati inom ramen för gymnasieskolans pedagogiska verksamhet; en föreställning aktivt förmedlad och gestaltad i de pedagogiska arrangemangen, men också en föreställning om demokrati i elevernas upplevelser och uppfattningar. En empirisk undersökning, i form av samtalsintervjuer i två grupper om tillsammans fem deltagare, ligger till grund för studien. Föreställningarna och elevernas upplevelser om moral och demokrati har betraktats som uttryck för diskurs. Syftet har varit att belysa skolans samhällsfostrande roll, nyansera förståelsen av begreppet diskurs samt söka förstå vad det är för föreställningar och upplevelser som konstrueras i den pedagogiska verksamheten och hur dessa föreställningar kan konstrueras. Den empiriska undersökningen presenteras och analyseras med utgångspunkt i elevernas upplevelser av moral och demokrati samt upplevelser av tre olika typer av arbetsform (eget arbete, grupparbete och lärarlett arbete).

Reality-tv är ett fenomen som överskrider gränser och är på så vis utmärkande i sitt slag. Gränsdragningar mellan fiktion- och faktagenrerna inom tv-kulturen blir med tiden allt svårare att tyda. Det brukar benämnas ?faktion? eller ?infotainment?, som innebär underhållning, sensationalism och ?human interest? prioriteras. En av de reality-program som uppmärksammats är Kungarna av Tylösand, det gav upphov till en diskussion i medier om ansvartagandet då sex och alkohol hamnade i fokus.Genom att reality-tvgenren benämns som ?infotainment? så borde ansvaret hos produktionsbolag vara viktigt.

Syfte: Idag förväntar sig allt fler kunder och anställda att företag ska ta stort ansvar i samhället och inte bara generera vinst och säkra jobben för sina anställda . Detta samhällsansvar kallas ofta för CSR (Corporate Social Responsibility) även på svenska men ofta är ett mer relevant begrepp ?samhällsansvar? eller ?socialt ansvar?.? Vi vill ta reda på varför och hur företag arbetar med CSR.? Syftet med vår undersökning är att få en djupare förståelse för vad CSR är.? Vad CSR har för betydelser för företag i dagens samhälle.? Vad CSR får för påverkan på företagens bild utåt sett och dess ekonomiska vinning på grund av att ta socialt ansvar.Metod: Vi har använt oss av hermeneutikens förhållningssätt där tolkning står för huvudsaken i studien. En blandning av induktiv och deduktiv ansats har använts och undersökningen bygger på en kvalitativ metod med intervju som grund. Vi beskriver även arbetets validitet och reliabilitet.Resultat & slutsats: Vi anser att vi genom denna undersökning fått en djupare och bredare bild av vad CSR är och vad den har för betydelse för dagens samhälle och dess affärsverksamhet.

In my scientific essay, I an experienced child minder, describe two different preschools cultures and investigate how preschool culture can be influenced and created by different conditions. In my first story I describe a professional preschool with a preschool director who is involved in the activities every day. The second story is about a preschool that is characterized by a different preschool culture and members of the staff who are stuck in old patterns and with an absent preschool director. What is it that really creates a professional preschool? I want through my essay highlight pedagogues child perspective, attitude, approach to ethics and preschool values.

This paper is a critique of an article in the Swedish magazine Filosofisk Tidskrift (Philosophical Magazine), in which professor Per Bauhn maintains that there is something wrong with having a group perspective in moral and political matters. In this article Bauhn makes three conclusions. The first one is that you violate Hume's law if you draw the conclusion that something is an oppression only from descriptive premises, which for example communitarians does according to Bauhn. He argues that ?oppression? is a normative term, and therefore it requires at least one normative premise.

Sometimes relatives have taken me on one side and told me they cannot bear it any more:"Isn't there something you can do to end it all?"More often requests for euthanasia have come from those who are ill. I remember visiting a man with lung cancer. He asked his wife to leave the room. As she closed the door he leaned over and grabbed my arm.