Företagen idag är ofta verksamma i föränderliga miljöer, många organisationer pressas även hårt av konkurrens, omstruktureringar och uppköp. Detta leder många gånger till slimmade organisationer vilket kan betyda problem för arbetarna. Samtidigt som detta pågår visar statistiken på en ökad sjukfrånvaro. Många hävdar att arbetsrelaterad stress och utbrändhet är den främsta orsaken till den ökade sjukfrånvaron. Detta kostar samhället och företagen mycket pengar och resurser i form av arbetskraft.

Vad upplever barn i årskurs 5 som stressande och hur påverkar det dessa elever i sitt skolarbete och det sociala samspelet i skolan? Det är beskrivande för denna uppsats..

The aim of this essay was to obtain an understanding about company owners thinking about the connection between having an own company, and the risks for an alcoholic abuse. The risk factor I was researching was stress, alcoholic culture, accessibility and rehabilitation.I have interviewed five owners of small companies, two women and three men, which represents four different kinds of branches. The theories I used in analysing the empirical findings where the theories of psychosocial work environment of Lazarus, Karaseks demand/control model, epidemiology- and culture perspective.I have found that the main stress factors for company owners where the economical stress and great load of work. The stress was also related to the fact that company owners of small companies often were alone with all the responsibility and problems.Women did not use alcohol very often as a tool to reduce stress. If individuals were using alcohol to reduce their stress, it also had to deal with their ability of coping and also what channels they had for coping..

Syftet med denna studie har varit att synliggöra hur och i vilken utsträckning grundskolelärare upplever stress i sin arbetssituation. Stressens omfattning i skolvärlden har ökat markant under de två senaste decennierna i Sverige. Utifrån tidigare forskning så menar lärare att orsakerna till detta återfinns i både områden som de har påverkningsgrad inom, samt områden där de inte har det. De mest psykosocialt påfrestande faktorerna har bland annat visat sig vara det administrativa arbetets omfattning, tidsbristen, samt stökiga och ointresserade elever. Denna studie är av kvalitativ karaktär med utgångspunkt i fenomenologin och söker synliggöra lärarnas egna uppfattningar och upplevelser med hjälp av halvstrukturerade intervjuer.

Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön där ohälsa skall förebyggas och en god arbetsmiljö skapas. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om vad som minskar stress hos sjuksköterskor. En samlad litteraturöversikt genomfördes för att analysera kunskapsläget inom området och visa på faktorer som kan minska stress i sjuksköterskans arbete. Litteraturöversikten har baserats på vetenskapliga studier från databaserna CINAHL, PubMed och Academic Search Elite publicerade mellan åren 2003-2013. Kvalitativa och kvantitativa studier har använts och analyserades enligt en manifest innehållsanalys.

Denna studies syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan föräldrars attityder (krav, förväntningar och stöd) till ungdomars idrottande och ungdomarnas upplevelse av negativ stress. Studien utgår från Karaseks och Theorells (1990) krav-kontrollmodell som beskriver förhållandet mellan upplevda krav och upplevd kontroll som avgörande för hur individens situation upplevs och om den leder till positiv eller negativ stress. Enkäter delades ut till föräldrar (n=77) och ungdomar (n=77) inom olika idrottsförbund. Resultatet visar att föräldrarnas attityder är positiva och att ungdomarnas upplevelse av stress är låg. Inget samband påträffades mellan föräldrarnas attityder och ungdomarnas upplevelse av negativ stress inom idrottandet.

Förvärvsarbetande kvinnors obetalda arbete och huvudansvar för hem och barn resulterar generellt i en högre total arbetsbelastning jämfört med män. I föreliggande studie användes etablerade självskattningsinstrument för att undersöka hur självskattad stress är relaterad till total arbetsbelastning och om stress och arbetsbelastning varierar i storstad respektive tätort. Totalt deltog 114 sammanboende yrkesarbetande småbarnsmammor med minst ett barn under 12 år. Resultatet indikerar ett samband mellan småbarnsmammors stressbelastning och ansvar för hem och barn oavsett bostadsort, dock är det särskilt markant i tätorter. Den totala arbetsbelastningen var hög, särskilt det obetalda arbetet, men tycktes inte vara relaterad till upplevd stress.

Time Perspective is related to mental and physical health. This study examines the relationship between Time Perspective and perceived stress where Time Perspective was expected to predict the level of perceived stress. Past-negative, Future-negative, Future-positive and present-fatalistic were expected to be positively associated with perceived stress while Past-positive and present-hedonistic were expected to be negatively associated. Measures from the self-assessment forms S-ZTPI, PSQ-recent and CES-D from 445 participants (242 women, 203 men) between 60-90 years were used to examine the hypothesis of the study. Two hierarchical multiple regression analysis confirmed that Time Perspective is associated with perceived stress and in part 2 explains it's variance, one when adjusting for demographic data (.R = .37) and the 2 other when adjusting for demographic data and depressive symptoms (.R = .13).

Syftet med vårt arbete var att undersöka vilka faktorer som leder till stress hos barn samt hur vi som pedagoger kan förebygga och aktivt arbeta mot stress i skolan. Under vår praktik har vi lagt in momentet massage i undervisningen. Detta för att med hjälp av intervjuer ta reda på hurvida eleverna upplevde sig mindre stressade. Vi intervjuade åtta elever, fyra pojkar och fyra flickor om deras upplevelser av massagen. Vi genomförde även tre intervjuer med lärare på skolan för att ta del av deras syn på barn och stress.

Subjektivt välbefinnande handlar om människors upplevelser av sitt eget liv, enligt deras egen subjektiva värdering av sitt liv. Studiens primära syfte var att undersöka sambandet mellan självkänsla, stress och subjektivt välbefinnande hos svenska högskolestudenter. Könsskillnader, nedlagd studietid och åldersskillnader undersöktes även i relation till subjektivt välbefinnande. Syftet undersöktes utifrån fem hypoteser och en frågeställning. Totalt delades 139 enkäter ut till studenter vid en mellanstor högskola i mellersta Sverige.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i så fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer användes som undersöknings metod med diktafon som hjälpmedel. Åtta förskollärare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i två olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer många olika tecken på stress bland barnen och att både pedagoger och föräldrar till stor del bidrar till stressen..

Bakgrund: På många arbetsplatser världen över erfar sjuksköterskor stress ochupplever sin yrkesroll som psykiskt påfrestande samt att den genererar litenegenkontroll. Av den orsaken behöver sjuksköterskor vara uppdaterade samt hakunskap om olika coping-strategier som kan användas för att hantera denarbetsrelaterade stressen då hen riskerar att drabbas av såväl fysisk- som psykisk ohälsa.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka coping-strategiersjuksköterskor använder för att hantera arbetsrelaterad stress. Metod: Litteraturstudienbaserades på totalt 16 vetenskapliga artiklar varav fyra var av kvalitativ art och 12 avkvantitativ art. Artiklarna granskades och analyserades utifrån en summativinnehållsanalys. Resultat: Resultatet sammanställdes till fyra huvudkategorier;Problemfokuserad-, Emotionsfokuserad-, Omdefinierande-, samt Undvikande coping.Huvudkategorierna innehåller subkategorier med tillhörande coping-strategiersjuksköterskor använt sig av vid hantering av arbetsrelaterad stress.

The aim of this study was to investigate a health intervention at a Swedish telecom company, with regards to behavioral, cognitive and somatic stress, experienced health, and absence due to illness. A further aim was to investigate the employees' perceptions regarding the health intervention. Questionnaires were collected from 139 employees at the customer service departments.Results indicated that the health activity bowling to some extent could predict lower behavioral stress. However, the most important predictors of stress and perceived health were lack of meaningfulness and quantitative demands. Lack of meaningfulness was also a predictor of absence due to illness.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva distriktssköterskors reflektioner över arbetsrelaterad stress. Studien hade en beskrivande design och genomfördes som en intervjustudie. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sexton distriktssköterskor verksamma inom hemsjukvård och på hälsocentral intervjuades. Resultatet visade hur distriktssköterskorna utsattes för olika påfrestningar i arbetet som bidrog till upplevelse av stress.

Sjuksköterskor upplever stora krav och stor belastning i sitt dagliga arbete, dels från patienter, dels från kollegor och dels från sig själva vilket gör att de ofta känner sig otillräckliga. Den stora fysiska och psykiska belastningen leder till att sjuksköterskor känner oro över kvaliteten på vården vilket ger upphov till moralisk stress. Sjuksköterskor upplever moralisk stress i högre grad än andra professioner och är en betydande orsak till att sjuksköterskor avslutar sin anställning. I tidigare forskning har få studier moralisk stress som huvudsyfte. Därför syftar denna allmänna litteraturstudie till att undersöka närmare vad sjuksköterskan upplever i sin moraliska stress.