Swedish agriculture faces future challenges regarding food production and land use. Increased competition for agricultural land creates complex situations, where conflicts may arise when productive crop land is in demand not only for food production but also energy- and fodder production. On top of that there is an obvious conflict of goals between agricultural production and non-agricultural exploitation of agricultural land. In several emerging economic regions it is noticeable how agricultural land is being expropriated for development of urban settlement and infrastructure, carrying potentially significant long-term effects. During the last decade the exploitation of agricultural land in activities other than food production has increased in Sweden and is expected to continue in the same manor. Approximately 700 hectare of land in Sweden is diverted from food production, annually, and in 2013, the Uppsala Municipality showed the greatest change in land use of all municipalities (SCB, 2013).

This master thesis explores the nature of public participation as a central and most current subject in the field of urban planning. A first impression exposes a seemingly unanalyzed consensus on the values and benefits which public participation provides the process of urban planning. The city may be a concern to all its inhabitants; hence knowledge and opinions of the local public are of great importance for the urban development. But is there really something new to these assumptions, and are the advantages of increased public participation in urban planning always obvious?  By using action research as a main method, I have put myself into the context of the Swedish municipality of Nacka and their projects dealing with the development of public participation.

I olika perioder har ämnet våld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett våldsdåd har begåtts av en ?våldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen är det vanligt att ämnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fånga ett inifrån-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstår konflikt- och våldssituationer på en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjälp av samtal med sju personer med erfarenhet av våld under sin vistelse på en sluten avdelning.

I olika perioder har ämnet våld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett våldsdåd har begåtts av en ?våldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen är det vanligt att ämnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fånga ett inifrån-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstår konflikt- och våldssituationer på en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjälp av samtal med sju personer med erfarenhet av våld under sin vistelse på en sluten avdelning.

This is a case study which investigated the perceived consequences of the organizational change that was implemented in January 2013 at Karlstad University. The study aimed to explore the experiences of the employees concerning the changes in organizational structure and internal communication. This was done through a set of eight individual standardized qualitative interviews with members from different departments. A lot of effort and thought was given to the ethical implications and to create a comfortable and open climate during the actual interviews to ensure that the respondents felt free to speak openly and honestly about their personal opinions and experiences.It is evident that the overall vision was ambitious; aiming to create a more effective organization through cutting off excessive administrative personnel and streamlining decision paths. However according to the opinions of the respondents it was clear that the result was far from the desired goal.

I olika perioder har ämnet våld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett våldsdåd har begåtts av en ?våldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen är det vanligt att ämnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fånga ett inifrån-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstår konflikt- och våldssituationer på en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjälp av samtal med sju personer med erfarenhet av våld under sin vistelse på en sluten avdelning.

The numbers of natural disasters caused by extreme weather are increasing through out the world. A large majority of the research concerning the climate shows that this is a trend that can be expected to continue. At the same time the urbanisation is increasing more than ever and for the first time in history more than fifty percent of the population lives in a city. How we build these cities will have a crucial importance for our adaption to the new climate. In Sweden, our capacity for an adaption are high because of our economic situation as well as our rather well built society.

I olika perioder har ämnet våld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett våldsdåd har begåtts av en ?våldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen är det vanligt att ämnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fånga ett inifrån-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstår konflikt- och våldssituationer på en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjälp av samtal med sju personer med erfarenhet av våld under sin vistelse på en sluten avdelning.

I olika perioder har ämnet våld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett våldsdåd har begåtts av en ?våldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen är det vanligt att ämnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fånga ett inifrån-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstår konflikt- och våldssituationer på en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjälp av samtal med sju personer med erfarenhet av våld under sin vistelse på en sluten avdelning.

I olika perioder har ämnet våld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett våldsdåd har begåtts av en ?våldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen är det vanligt att ämnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fånga ett inifrån-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstår konflikt- och våldssituationer på en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjälp av samtal med sju personer med erfarenhet av våld under sin vistelse på en sluten avdelning.

The Saami, a Nordic indigenous people scattered over four countries, has for centuries been regarded as parts of the national populations of the countries in which they live. During the 19th century saami demands for greater influence resulted en several changes, among them the founding of a Swedish Saami Council in 1993. The council became a popularly elected, representative institution with an agenda of its own, but also a public authority answerable to the government. The decision to attribute the council this twofold role was unusual and, from a certain point of view, even controversial: it makes it difficult to determine the location of the power to act in saami-related issues and the legitimacy to do so.This essay is about how the twofold role came into existence, what it leads to and how the seemingly contradictive duality is managed. It has an institutional approach with theories concerning institutions and etnicity as well as institutional change and handling of complicated and ambiguous demands.

I olika perioder har ämnet våld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett våldsdåd har begåtts av en ?våldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen är det vanligt att ämnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fånga ett inifrån-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstår konflikt- och våldssituationer på en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjälp av samtal med sju personer med erfarenhet av våld under sin vistelse på en sluten avdelning.

Bakgrund och problematisering: Det har i dagens samhälle blivit allt vanligare att företaghyr in personal via bemanningsföretag. Detta medför positiva aspekter såsom exempelvis ökad flexibilitet men flexibilitetsstrategin kan även medföra negativa konsekvenser. Företagetkan bli svårhanterligt i och med den heterogenitet som skapas i arbetsstyrkan och det har ävenframkommit att denna heterogenitet kan påverka de sociala relationerna på arbetsplatsen. Dock är tidigare litteratur bristfällig gällande detta. Då sociala relationer är en avgörandefaktor till trivsel på arbetsplatsen och då det i sin tur gynnar företagets framgång, är dettarelevant att studera närmre.

I olika perioder har ämnet våld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett våldsdåd har begåtts av en ?våldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen är det vanligt att ämnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fånga ett inifrån-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstår konflikt- och våldssituationer på en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjälp av samtal med sju personer med erfarenhet av våld under sin vistelse på en sluten avdelning.

Statistik visar att fem procent av alla sjukskrivna i Sverige är lärare. Sjukskrivningar orsakade av den arbetsrelaterade ohälsan har under senare år alltmer även kommit att förknippas med psykosociala faktorer. Syftet med studien är tvådelat. Vi ville för det första undersöka hur grundskollärare anser att den psykosociala arbetsmiljön påverkar deras hälsa. För det andra ville vi undersöka om lärarna anser att lärarutbildningen har bidragit till deras förmåga att hantera den psykosociala arbetsmiljön eller om hälsofrämjande insatser behövs.