I ett franchisesystem blir kontrollen av hur varumärket sköts inte lika överblickbart för franchisegivaren, eftersom den dagliga verksamheten planeras och styrs av någon annan, franchisetagaren. Franchising har historiskt sett nyttjats mest inom detaljhandeln. På senare år har även tjänsteföretag insett fördelarna med franchising. Dessa har dock andra förutsättningar än traditionella varuföretag eftersom det är svårare att standardisera och mäta hur en tjänst ska levereras och hur den upplevs av en kund. På grund av detta blir det av yttersta vikt för tjänsteföretag i franchisesystem att upprätta fungerande kvalitetssäkringssystem så att varumärken inte missköts.

I ett franchisesystem blir kontrollen av hur varumärket sköts inte lika överblickbart för franchisegivaren, eftersom den dagliga verksamheten planeras och styrs av någon annan, franchisetagaren. Franchising har historiskt sett nyttjats mest inom detaljhandeln. På senare år har även tjänsteföretag insett fördelarna med franchising. Dessa har dock andra förutsättningar än traditionella varuföretag eftersom det är svårare att standardisera och mäta hur en tjänst ska levereras och hur den upplevs av en kund. På grund av detta blir det av yttersta vikt för tjänsteföretag i franchisesystem att upprätta fungerande kvalitetssäkringssystem så att varumärken inte missköts.

Det finns inga interna kontrollsystem som helt eliminerar risken för ekonomiska oegentligheter. Istället ligger fokus på hur företag efter bästa förmåga kan förebygga ekobrott. Börsnoterade företagens interna kontrollsystem har fått ytterligare uppmärksamhet på senare år genom problematiken kring agentteorin, svensk kod för bolagsstyrning och inte minst det ökande antalet anmälningar av ekonomisk brottslighet i Sverige på senare år. Ökningen kan sägas bero på en rad faktorer, där motiv, möjlighet och rationalisering är tre viktiga delar. Svenska företag försöker idag motverka ekobrott genom preventiva, detektiva samt reaktiva metoder vilka ofta också verkar i symbios.

Diabetes är en vanlig sjukdom i Sverige och ungefär 800 barn och ungdomar får diagnosen varje år. Det är en sjukdom som kräver mycket planering för regelbundna måltider, insulindoser, blodsocker kontroller och motion. Svåra och hastiga komplikationer kan uppstå om sjukdomen inte behandlas korrekt. Bakom varje ungdom finns en familj som också påverkas. Mycket oro kan finnas hos föräldrar som tar ansvar för sina barn med diabetes och när barnet blir ungdom kan det vara svårt för föräldrarna att lämna över ansvaret till ungdomen.

I ett franchisesystem blir kontrollen av hur varumärket sköts inte lika överblickbart för franchisegivaren, eftersom den dagliga verksamheten planeras och styrs av någon annan, franchisetagaren. Franchising har historiskt sett nyttjats mest inom detaljhandeln. På senare år har även tjänsteföretag insett fördelarna med franchising. Dessa har dock andra förutsättningar än traditionella varuföretag eftersom det är svårare att standardisera och mäta hur en tjänst ska levereras och hur den upplevs av en kund. På grund av detta blir det av yttersta vikt för tjänsteföretag i franchisesystem att upprätta fungerande kvalitetssäkringssystem så att varumärken inte missköts.

I detta projekt har en tvärsnittsstudie gjorts av flamlödare som på sin arbetsplats utsättes för vätefluorid och där många drabbats av näsblödningar. Detta trots att i lokalen uppmätta nivåer av vätefluorid låg under nuvarande svenska takgränsvärde 1,7 mg/m3.Vätefluorid är en starkt irriterande gas som kan ge skador via hud och luftvägar. Ungefär 2,5 % hudexponering av vätefluorid kan vara dödlig på grund av hyperkalemi och/eller hypocalcemi som båda kan ge svår hjärtrytmrubbning. Inhalation av vätefluorid kan ge skadlig lungpåverkan, i värsta fall lungödem (1,2).Syftet med projektet var att försöka förstå varför symtomen med näsblod uppstod.Undersökt grupp var personal på den aktuella arbetsplatsen. Samtliga 31 lödarbetare och 23 kontroller besvarade ett frågeformulär om olika luftvägssymtom.

Mobiltelefoni har blivit allt vanligare i dagens samhälle och konkurrensen mellan operatörerna har ökat. Det är då viktigt att operatörerna har ett stabilt och kvalitetssäkert nät. För att åstadkomma ett kvalitativt nät är planeringen bakom viktigt. Idag sker planeringen med hjälp av ett framtaget predikteringsprogram, TEMS Cellplanner, som är ett beräkningsprogram. TEMS Investigation är ett program som används då kontroller av nätet görs ute i fält.

Kranlaster som verkar på kranbanor varierar med tiden och kan inte behandlas som statiska laster, detta gör att en statisk beräkning inte är tillräckligt säker, därför bör kranbalkar utformas på så sett att den klarar av statiska såväl som dynamiska kranlaster.Arbetet valdes efter förstudier som gjordes på internet för att få grundläggande kunskap om ämnet. Informationen söktes på svenska, engelska och tyska för att kunna hitta relevanta och pålitliga källor som behandlar traverskranbanor enligt eurokod. Tack vare råd från Björn Åsted från Stålbyggnadsinstitutet (SBI), kunde en bok på tyska hittas. För att kunna jämföra resultaten används ett svenskt program CraneGirder EC3 under arbetet.Rapporten innehåller en beräkningsmodell för en valsad profil balk, beräkningar baserades på eurokod ekvationer och föreskrifter vilket var som dimensionerings underlag för arbetet. I denna rapport hänvisas hur en kranbana skall dimensioneras med hög utnyttjandegrad, ett antal kontroller gjordes för att säkerställa att balken och dess detaljer, såsom räl och svets är säkert utformade mot utmattning och deformation.

SAMMANFATTNINGBakgrundEn del av företagssköterskans arbetsuppgifter är att arbeta förebyggande och se olika typer av problematik som finns hos arbetstagare och arbetsgivare. Omvårdnad av människan ska stå i fokus och rikta sig mot arbetslivet där en säker och god omvårdnad ges (SOU 2011:63). Vibrationsexponering av händer och åtföljande effekter utgör ett betydande arbetsmedicinskt problem där kyrkvaktmästare utgör en exponerad yrkesgrupp.SyfteSyftet med studien var att kartlägga besvär i händer och armar hos kyrkvaktmästare och deras kunskaper kring riskerna med vibrationsexponering.Metod 50 kyrkvaktmästare besvarande två enkäter, en om symtom och en om arbetsmiljö vid vibrationsexponering av handhållna verktyg och dess risker och skador. Resultatet presenterades som deskriptiva data.Resultat Köldkänsla 40 %, vita fingrar 38 % och kramp 38 % var de vanligaste symtomen. Symtom var vanligare bland dem som arbetat minst 10 år i vibrations exponerade arbete.De hade lite kunskap om riskerna med arbetet.

Bakgrund: Utgångspunkt för denna magisteruppsats är att barnafödandet är en naturlig fysiologisk och social process samt att vård i samband med barnafödande ska främja denna process. Den normala förlossningen är starkt knuten till barnmorskans profession då hon har ansvar för och arbetar självständigt med handläggning av denna. Utvecklingen av förlossningsvården i västvärlden har stegvis gått från att ses som en normal livshändelse till en händelse med fokus på det medicinska. Idag präglas förlossningsvården av risktänkande och interventioner sker rutinmässigt. Riktlinjer inom förlossningsvården fokuserar alltmer på medicinska kontroller och barnmorskans stödjande roll blir åsidosatt.

Syftet med uppsatsen är att studera hur media framställer lagen om registerkontroll avarbetssökande. Det som skall undersökas är vilka diskurser som kommer fram i media, vilkapersoner som kommer till tals och vilka argument de använder när de talar om registerkontroll. Dessutom undersöks om förhållningssättet till registerkontroll har förändrats över tid. Uppsatsens frågeställningar är: hur konstrueras bilden av registerkontroll i media och hur ser förhållningssättet till registerkontroll ut över tid?Som teoretisk referensram använde jag diskursanalys, definition av sociala problem ochnormalisering av det exceptionella.

Syfte:Att se om en positiv effekt av ett interventionsprojekt i gruppen långtidssjukskrivna kan påvisas utöver den intuitiva nytta som förutsågs.Undersökt grupp och metod:7 långtidssjukskrivna kvinnor inom vård och omsorg med anställning i Bjuvs Kommun erbjuds ett aktiveringsprojekt kallat AktiVERA. Detta innebar gruppmöten med representation av arbetsgivaren, företagshälsovården och det lokala Försäkringskassekontoret samt friskvårdsinsatser och förväntan om att ta aktiv del i rehabiliteringsprocessen.De 7 fallen matchades med 7 kontroller och de sammanlagt 14 individerna fick i två omgångar besvara enkäterna Subjective Health Complaints (SHC) och Sense of Coherence (SOC) med knappt 6 månaders intervall.Resultat/diskussion:Resultatet av projektet blev inte helt oväntat väsentligen oförändrad grad av arbetsförmåga och utfall i de båda enkäterna Subjective Health Complaints (SHC) och Sense of Coherence (SOC). Någon statistiskt signifikant förändring av enkätufallen som resultat av interventionen kunde inte ses med den använda metoden parad T-test.Detta kan förklaras av att den undersökta gruppen var liten och att observationstiden på knappa 6 månader för förhållanden med lång förändringslatens. Emellertid kan man fortsatt hävda intuitiv nytta av den här typen av intervention hos långtidssjukskrivna. Sammantaget framkom också bekräftande uppgifter om nedsatta salutogena faktorer och vulnerabilitet i gruppen övre medelålders kvinnor med anställning inom vård och omsorg.Slutsats:Någon positiv effekt kunde inte säkert påvisas men intuitiv nytta har säkert förelegat och interventionen som sådan är lovvärd i en grupp där lidandet är stort parallellt med stora samhällsekonomiska konsekvenser.Referens:1.

Sömn är ett grundläggande behov för människan och har både skyddande och reparerande effekter. En tillfredsställande sömn har stor betydelse för att kroppen ska kunna återhämtas och det finns risk att vårdmiljö kan leda till försämrad sömn för patienter. Syftet med studien är att identifiera vilka faktorer som stör nattsömnen för patienter på sjukhus och sjukhem samt beskriva hur sjuksköterskor kan främja sömnkvaliteten. Uppsatsen är en litteraturöversikt och bygger på nio kvantitativa studier, där sju studier är utförda på sjukhus och två på sjukhem. Studierna är analyserade enligt en analysmodell framtagen av Friberg (2006a).

I Europa har det under en längre tid pågått diskussioner angående ett nytt generellt avgiftssystem för tung trafik. Tyskland, Österrike och Schweiz har redan kilometeravgiftssystem i drift. Många andra länder i Europa planerar också att införa liknande system. Finansdepartementets vägtrafikskatteutredning (VTU) lade år 2004 fram ett förslag om ett införande av kilometerskatt i Sverige.I alla system för upptagning av kilometerskatt finns en risk för att fordon försöker smita undan betalning, detta gör efterlevnadskontrollen till en viktig fråga. Examensarbetet syftar till att utveckla en eller flera modeller, för att på ett kostnadseffektivt sätt placera ut kontrollpunkter för ett svenskt kilometerskattesystem.

Bakgrund: Humant Immunbristvirus, [HIV] är en pandemi och ett växande folkhälsoproblem. Vidare är HIV en obotlig sjukdom som bryter ned den egna kroppens immunförsvar. HIV-positiva individer är i behov av regelbundna kontroller under en längre livsperiod. Kommunikationen mellan vårdpersonal och HIV-positiva individer är en viktig aspekt för att främja följsamheten till behandling av sjukdomen. Brister i kommunikationen kan resultera i att HIV-positiva individer upplever ett bristande stöd från vårdpersonal.