This survey was made during the autumn of 2002 and the beginning of 2003, on commission from the National Board of Forestry. The purpose with the survey was to gather experience and knowledge in the organisation about fencing and this was made through interviews. The ambition was also to get knowledge from people outside the organisation that have great experience of forestry and fencing. The interviews were based on questions that have been composed by the author with help from the supervisors. The questions were the same to both the personal from the National Board of Forestry and to the foresters. Interviews were also made with private landowners, gamekeepers, game researcher, the County Administrative Board, the National Road Administration, pole and net retailers and contractors. The target group for this work is the National Board of Forestry to be forwarded to persons interested in forestry with the ambition to spread knowledge about how to prevent damage on the forest by browsing animals. The deer populations are big in the south of Sweden and growing populations have increased the damage on plantations of broadleaves of the most species.

Flera kommunala förvaltningar och andra instanser efterfrågar idag former för hur brukare aktivt kan involveras i skötsel av tätortsnära skog- och naturmarker. Erfarenheter finns, men delgivning av goda exempel och bra referenser är en bristvara. Genom detta examensarbete presenteras en form för hur skötsel av en tätortsnära skogs- och naturmiljö praktiskt kan genomföras tillsammans med de boende i närområdet. Förslaget för samarbetet har utformats via en fallstudie och baseras på intervjuer med boende och förvaltare inom ett avgränsat villaområde i Huskvarna. Studien redogör även för synpunkter och de krav som lyftes fram av respektive part inför samverkanssituationen, dvs. samverkanspotentialen och själva ramen för samverkan.

Swedish forests are dominated by just two conifer species Norway spruce and Scotch pine. They are not able to achieve the highest possible production or fulfill industry demands for raw materials. The introduction of exotic conifers can potentially meet these shortcomings and present a relevant solution. This study was conducted in a block experiment with ten blocks planted in 1987 by SCA in North Sweden. The objective of the block experiment was to study if Black spruce is an appropriate alternative to Lodgepole pine, Norway spruce and Scotch pine on different site classes.

North Western Kungsholmen in Stockholm is confronting big changes and Stockholmsstad is planning that the area will be an extended part of the existing structure in centralStockholm. Dwellings and offi ces are built and the population increase heavily. Th isresult in a need to look at how public green areas can develop and be designed. Th epurpose is to design a proposal for a master plan of S:t Göranområdets public greenareas. Exploateringskontoret, Stockholm stad, who has initialized the task, claim thatthere is a need of clarifying and shield the qualities in the green areas of today and howto create new green structure.The problem formulations which are current in this master thesis are:? Is there a need of a distinct identity for the green areas of S:t Göransområdet? If so,how is this created?? How can the green parks and nature areas inside S:t Göransområdet be improved anddevelop?? How can the connections between the green areas inside S:t Göransområdet beclarifi ed and how can they connect to the surroundings?To get inspiration and information for the design this thesis include a study of theincluding parts in the design process.

Antalet arbetslösa ungdomar är stort i dagens samhälle. Det finns många åtgärder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehåll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa åtgärder upplevs av ungdomarna själva.Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vände oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot långtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 år och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlätta deras etablering på arbetsmarknaden.

Vid förtätning kan det i bland uppstå konflikter mellan prioritering av bebyggelse och grönska i våra städer. Även om bostäder, butiker och företag har stor betydelse för samhällets funktion ska man inte glömma vikten av grönskan för människans trivsel. Att anlägga fickparker är ett sätt att ge plats för grönska i våra städer eftersom fickparken tar en mindre yta i anspråk. Ofta placeras den mellan olika hus och vägar och blir därför en del av människors vardagsmiljö. Fickparkerna fungerar som platser där stadens invånare kan återhämta sig, träffa andra eller låta sig inspireras av planteringarna. En svensk kommun som idag är insatt i anläggandet av fickparker och behovet av dessa är Enköpings kommun. Staden Enköping är en växande pendlarstad med ett stort antal parker i relation till antalet invånare. Majoriteten av stadens parker ligger i tätorten nära centrum.

I denna uppsats studeras stadsträds påverkan på solstrålning i urban miljö. Idag täcks den största andelen yta i staden av hårdgjort material, många av dem mörka som exempelvis asfalt eller mörkt tegel. Till skillnad från vegetation har det hårdgjorda materialet en större förmåga att absorbera och lagra den värme som via solens instrålning når jordskorpan under dagen. Värme eller kyla som lagras i en tät stad med höga byggnader kan behålla temperaturen länge. Orsaken till detta är att det skapas ett temperaturutbyte mellan materialen i staden så att byggnaderna antingen värms upp eller kyls ned ytterligare.

Detta kandidatarbete undersöker gröna tak i urban miljö. Gröna tak är i denna uppsats ett begrepp och samlingsnamn för vegetation på byggnaders tak i olika former. Trenden för gröna tak pekar uppåt, främst utomlands men även i Sverige. Emporia i Malmö som är ett av Skandinaviens största köpcentrum är byggt med ett så kallat grönt tak. Detta tak anlades dock på initiativ av byggherren och inte efter kommunens beslut. Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka om och i så fall hur kommunen kan planlägga gröna tak. Fördelar och nackdelar med det gröna taket kommer också att utgöra en del av uppsatsen.

I Sverige och stora delar av Europa har det planterats gran, Picea abies, på marker som tidigare varit lövdominerade. Idag restaureras ädellövskog på dessa marker i ökad omfattning, bland annat för att gynna skogens biologiska mångfald och rekreationsvärden. Syftet med detta arbete var att undersöka överlevnad och tillväxt av ek, Quercus robur, och bok, Fagus sylvatica, som planterats efter gran i Söderåsens nationalpark och i Raslångens ekopark i södra Sverige. I Söderåsens nationalpark undersöktes plantutvecklingen tio år efter plantering på öppna hyggen (ek och bok) eller under björkskärm (bok). För Raslångens ekopark var syftet att undersöka om inversmarkberedning och hägn påverkar initial etablering och överlevnad hos bokplantor på öppna hyggen. Resultaten från Söderåsen visar att ek och bok tio år efter plantering kan nå en hög överlevnad och god tillväxt med hjälp av fungerande hägn och regelbundna röjningar.

Det finns plats på marknaden i Malmö för en restaurang med hälsa som tema utifrån resultaten i vår konkurrentanalys, då ingen annan fullt ut har satsat på att marknadsföra sig inom den nischen. Förutsättningarna för en restaurangetablering är goda i Malmö Centrum, ur ett segmenteringsperspektiv, som har en bra demografisk och socioekonomisk bild, vid en jämförelse med nationell statistik. Med hjälp av en efterfrågeanalys har vi kommit fram till att det finns en stor efterfrågan på utemåltider i vårt tilltänkta lokaliseringsområde. Våra empiriska studier har gett information att våra tilltänkta lokaliseringsområden har högt trafikflöde. Detta är positivt med tanke på att trafikflöde är en av de viktigaste variablerna vid lokaliseringar enligt våra intervjuer.

Syftet med denna uppsats är att utreda konsekvensen av att det finns distinktioner i de rättfärdigade inskränkningarna inom etableringsfriheten mellan bolagsrätt och skatterätt samt att undersöka hur de svenska CFC-reglerna kan anses utgöra en rättfärdigad inskränkning i den grundläggande principen om rätten till fri etablering. Etableringsfriheten stadgar medborgare och bolags rätt att fritt etablera sig och bilda bolag inom Europeiska unionen. För att en medlemsstats nationella regler ska kunna inskränka den grundläggande etableringsfriheten krävs att inskränkningen kan rättfärdigas.De rättfärdigade inskränkningarna ser olika ut beroende på inom vilket rättsområde de tilllämpas. Etableringsfriheten är mer långtgående på bolagsrättens område som enbart innefattar en rättfärdigad inskränkning. Inskränkningen kan motiveras av bristen på en unionsrättslig reglering på området.

Problem: Nya företag är viktiga för en kommun. Kommuner arbetar dock väldigt olika när det gäller att hantera nya företagsetableringar. Vissa kommuner arbetar mer aktivt medan andra är mer passiva och ambitionerna skiljer sig starkt åt mellan dem. Företagen har ofta fler alternativa etableringsorter. En kommuns bemötande och service spelar stor roll vid en etablering.Syfte Syftet med denna utredning är att ta fram en guide för hur en kommun bör hantera företagsetableringar.

Denna uppsats tar upp vikten av utevistelse för äldre med demenssjukdomar och trycker på trädgården som en hjälp i arbetet att stärka livskvaliteten. Arbetet är en litteratursökning där material tagits fram enligt snöbollseffekten och resultatet mynnat ut i riktlinjer för design av en demensanpassad trädgård. Här berörs behovet av trygghet och självständighet hos den sjuka. En person med demens behöver en lugn, men samtidigt stimulerande miljö i sin vardag. Forskning har visat att utevistelse i trädgård har en positiv effekt. Genom att använda olika igenkännbara element i trädgården går det att skapa en miljö som den boende känner sig trygg och kan orientera sig i.

The wide distribution range of our boreal pine (Pinus sylvestris L.) provides a great variation in growing conditions and climate/weather factors that influence the wood development of the trees. A great number of extensive studies have been conducted over the years in order to clarify growth trends of this and other species over more or less wide-ranging areas. In this thesis effects of weather factors were instead compared between different forest stands from the about same geographical location. The effects of precipitation, temperature and frost on the year ring characteristics of pine were studied in the research forest of Svartberget Vindeln, in northern Sweden. The stands differed in site index and silvicultural treatment; fertile ? high stem density, fertile ? low stem density, poor ? high stem density and poor ? low stem density.

I detta arbete har jag gjort en jämförelse mellan ett konventionellt system med plöjning och en reducerad jordbearbetning i ett mullsåddsystem för att försöka hitta skillnaderna i etableringsteknik och ekonomi. I både det konventionella och det reducerade jordbearbetningssystemet vill man skapa en genomluckring av jorden. Syftet med bearbetningen är också att mylla ner gödsel och skörderester, samt att bekämpa ogräs och bereda en optimal såbädd. Växtföljden i ett mullsåddsystem har stor betydelse i sockerbetsodling. Den gynnar sockerbetornas tillväxt genom en god markstruktur och tillgång till växtnäring, samtidigt som den minskar risken för växtsjukdomar och etablering av ogräs. Eftersom sockerbetans rötter måste växa på djupet så är jordstrukturen avgörande. En bra miljö för rötterna gör att de kan ta upp syre, vatten och näringsämnen ur jordprofilen. Mullsådd ingår i det reducerade jordbearbetningssystemet som bygger på en grund jordbearbetning genom vilken man myllar in halm och skörderester i markytan. Dessa bryts sedan ner genom biologisk aktivitet av mikroorganismer och daggmaskar i marken. Studien har visat att valet av ett mullsåddsystem resulterar i en nästintill halverad bränslekostnad och ett reducerat antal arbetstimmar. En hållbar ekonomi inom växtodling handlar om att hålla odlingskostnaderna nere genom att bland annat få ner maskinkostnaderna.