SamhÀllet Àr idag i en stÀndig förÀndring, detta har gjort att arbetsmarknaden har blivit osÀker. Ansvaret ligger pÄ individens axlar, osÀkerheten att mÀnniskor drivs till att skapa ett eget vÀrde för att bli mer eftertraktad. Modernitetens reflexivitet har blivit en del av individens egen identitet, dÀr varje val stÀlls emot vem man vill vara. Detta har lett till att det uppkommit en uppsjö av metoder för att fÄ vÀgledning. Det personliga varumÀrket Àr ett verktyg som vÀxt sig allt starkare, med dess tydliga riktlinjer pÄ hur individen ska nÄ sin fulla potential.

Future climate changes may lead to an interest of alternative and foreign forest tree species in order to spread the risks in forestry. Douglas fir, Sitka spruce, Freemont cottonwood and hybrid aspen are examples of popular foreign tree species that along with western red cedar could have a future in the Swedish forests.Södra SkogsÀgarna and SLU have collaboration in establishment of foreign species in Swedish forests.The purpose of this study was to analyze and present the establishment of western red cedar, and to survey and illustrate injuries of freeze drying and other damages like deer browsing, vegetation and insect attacks. The study included four different provenances, and spruce as a reference, planted in two locations ? Asa and SlÀne.Western red cedar is despite its name a conifer of the cupressaceae family with defined secondary characteristic and gets along well with an overstory. Western red cedar grows often in mixed stands with similar conifers and its natural habitat is within and in the area near to British Columbia.The study included two series of field inventories, one made in the summer and one in the autumn 2013, three growing seasons after plantation.

Jobbcoaching Àr ett yrke som ska ge service Ät lÄngtidssjukskrivna och lÄngtidsarbetslösa som försöker att komma ut pÄ arbetsmarknaden igen. Enligt vÄr uppfattning fungerar jobbcoachen som arbetsförmedlingens förlÀngda arm och ska ses som ett redskap, ett bollplank, en stöttepelare och ett instrument för lÀrande dÄ kandidaten fÄr ta del av denna tjÀnst. Dock innebÀr denna tjÀnst att kandidaten sjÀlv ska lÀra sig att ta egna beslut, vÄga ta nya vÀgar och leda processen mot ett nytt arbete. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur jobbcoacherna i praktiken arbetar med emotionellt och praktiskt lÀrande och hur dessa tvÄ lÀrande förhÄller sig till varandra i coachingprocessen. Detta syfte besvaras genom följande frÄgor: IngÄr emotionellt- och praktiskt lÀrande i coachingprocessen, i sÄ fall hur ser de ut i praktiken? Vilka rutiner arbetar man efter i praktiken som jobbcoach? Det Àr genom kvalitativa intervjuer med jobbcoacher pÄ arbetsförmedlingen och bemanningsföretag som det empiriska materialet har samlats in.

Uppsatsen har tre syften. Det första Àr att introducera modehistoria och modeteori som specifika vetenskapliga omrÄden och det andra Àr att lyfta fram Coco Chanel och det banbrytande och framÄtpekande i hennes modehistoriska insats. Det tredje syftet Àr att tillÀmpa de olika allmÀnna teorierna pÄ Coco Chanels livsgÀrning. För det tredje syftet Àr frÄgestÀllningen; ?Vilka av de Àldre och nyare, ofta inbördes konkurrerande, generella modeteorierna skulle pÄ ett eller annat sÀtt kunna tillÀmpas pÄ Coco Chanels liv och modeskapande??.I uppsatsen ger jag en modehistorisk bakgrund och genom den visar jag Coco Chanels roll i modets historia.

Studien har haft fokus pÄ ungdomars svÄrigheter att komma in pÄ arbetsmarknaden, och om huruvida ungdomars förvÀntningar och handlingsutrymme kunde pÄverkas av att de var arbetslösa. Syftet med denna studie har varit att genom kvantitativ metod ta reda pÄ ungdomars förvÀntningar pÄ sin framtid, samt pÄ vad de har för tilltro till att fÄ hjÀlp med att komma nÀrmre sina mÄl genom tvÄ samverkansprojekt, dÀr de erbjöds olika arbetsmarknadsÄtgÀrder, med mÄlet att ungdomarna skulle gÄ vidare till arbete eller utbildning. Analys har gjorts utifrÄn det socialpsykologiska perspektivet, brukarperspektivet och handlingsteori, och det som framkom var att det kunde finnas hinder av bÄde yttre och inre karaktÀr samt att ungdomarnas handlingsutrymme var begrÀnsat. Ungdomarna kÀnde att rimliga krav stÀlldes pÄ dem. De var ocksÄ optimistiska inför framtiden och de hoppades pÄ att fÄ ett arbete som var vÀlbetalt, roligt och utvecklande.

Uppsatsen behandlar Àmnet utlandsetablering och grundar sig i en multipel fallstudie vilken utförts genom intervjuer pÄ sex svenska företag som Àr etablerade i Förenade Arabemiraten. Enligt tidigare forskning finns det flera olika strategier ett företag kan anvÀnda sig av vid utlandsetablering. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka varför och hur ett antal svenska företag gÄtt till vÀga för att etablera sig i Förenade Arabemiraten, samt jÀmföra de olika tillvÀgagÄngssÀtten med teorier kopplade till utlandsetablering.Den ökade globaliseringen har fört med sig en mer homogen vÀrld dÀr allt fler företag vÀljer att expandera utanför det egna landets grÀnser. Förenade Arabemiraten har i nulÀget en av vÀrldens snabbast vÀxande ekonomier samt en stor efterfrÄgan av vÀsterlÀndska produkter. Sverige tillhör de lÀnder i Europa som har flest multinationella företag rÀknat per capita.Anledningar till varför ett antal svenska företag har etablerats i Förenade Arabemiraten Àr företagens strÀvan efter geografisk nÀrhet till kunderna, den höga tillvÀxten i landet samt landets höga efterfrÄgan av vÀsterlÀndska produkter och vÀsterlÀndskt tÀnkande.Val av etableringsstrategi har i högsta grad styrts av Förenade Arabemiratens legala system.

Den viktigaste aspekten av human resource management kan i dagens samhÀlle anses vara rekryteringsprocessen. Syftet med denna kvalitativa studie var att faststÀlla om, och i sÄ fall hur och till vilka tjÀnster, video bör anvÀndas som rekryteringsmetod. Detta för undersökandet av verktygets möjlighet att öka organisationers förutsÀttningar till konkurrenskraftigt övertag pÄ arbetsmarknaden i enighet med Barneys teori om resource-based view. Analysen av resultatet utfördes utifrÄn tre teman ? fördelar och nackdelar med anvÀndandet, samt möjligheter till utveckling, av video som rekryteringsverktyg.

Denna uppsats har till syfte att redogöra för Generation Y och vad Karlstads kommun bör tÀnka pÄ i kommande rekrytering av denna mÄlgrupp. Generation Y trÀdde in pÄ arbetsmarknaden runt millennieskiftet och förvÀntas nu ta över efter den stora andel Àldre som snart lÀmnar sina arbeten och blir pensionÀrer. Till följd av att det föreligger ett stort rekryteringsbehov inom kommunal verksamhet under kommande tioÄrsperiod sÄg vi hÀr ett problemomrÄde som var intressant att forska vidare i. I arbetet med att klargöra attribut som Àr signifikativt för just Generation Y föll det sig naturligt att ocksÄ se vad som kÀnnetecknar tidigare generationer för att pÄ sÄ sÀtt reda ut vad som skiljer dessa Ät. Studien Àr uppbyggd pÄ en kvalitativ intervjustudie som utgörs av sju halvstrukturerade forskningsintervjuer.

Bakgrund: Av jordens befolkning bor cirka 85 procent i tillvÀxt- och utvecklingslÀnder. Det Àr ocksÄ i dessa lÀnder som tillvÀxten framöver antas bli som störst. Globaliseringen har lett till att pengar idag överförs mellan lÀnder snabbare Àn nÄgonsin tidigare och Svenska direktinvesteringar utomlands har under de senaste decennierna ökat kraftigt. Direktinvesteringarna beror till stor del pÄ företagsförvÀrv av redan existerande företag dÄ det idag Àr vanligare att företag vÀxer genom förvÀrv Àn genom etablering av en helt ny verksamhet. Vid företagsförvÀrv pÄ tillvÀxtmarknader finns det mÄnga möjliga vÀrderingsmodeller som man kan anvÀnda sig utav, dock rÄder det delade meningar bland akademiker, kapitalplacerare och representanter frÄn industrin om vilka modeller som Àr lÀmpligast.Syfte: Syftet med studien Àr att, ur ett fundamentalvÀrderingsperspektiv, belysa svÄrigheterna som svenska företag stÄr inför vid förvÀrv pÄ tillvÀxtmarknader samt redogöra för hur dessa hanteras praktiskt.

Employer Branding Àr ett strategiskt verktyg som ökat i popularitet i dagens organisationer för att attrahera, rekrytera och behÄlla personal. I nÀringslivet talas det om tre starka skÀl att arbeta med Employer Branding. För det första motsvarar inte den kvalificerade arbetskraft den kommande efterfrÄgan pÄ arbetsmarknaden, för det andra stÀller mÀnniskor i dagens samhÀlle högre krav pÄ arbetsgivaren och för det tredje har organisationers medarbetare ett mer betydande ansvar i informell marknadsföring. Denna studie genomförs pÄ uppdrag av Centrala studiestödsnÀmnden (CSN) och datamaterialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medarbetare frÄn en avgrÀnsad del av organisationen. Studien syftar till att försöka förstÄ vilka aspekter som anstÀllda ser som attraktiva med arbetsgivaren men Àven hur de identifierar sig med den.

Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar arbetslösa deltagare i AMA Arbetsmarknads verksamhet Jobbcentrum att söka ett arbete. Ett annat syfte var ocksÄ att undersöka om AMA hjÀlper dessa deltagare att motiveras och kunna ÄtervÀnda till den ordinarie arbetsmarknaden. Tidigare forskning inom omrÄdet har ofta fokuserat pÄ samband mellan arbetssökarbeteende och de arbetslösas förvÀntningar pÄ och vÀrderingar av arbete. Motivation sÀgs vara pÄverkad utifrÄn sÄvÀl inre som yttre faktorer. VÄra teoretiska utgÄngspunkter har varit Becks teori om risksamhÀllet samt tvÄ motivationsteorier, dels en teori om förvÀntningar och dels en teori om sjÀlvbestÀmmande.

Detta arbete behandlar arbetsförmedlingens bruk av stödÄtgÀrder för personer med funktionsnedsÀttning, med mÄlsÀttningen att ge dessa en större möjlighet till anstÀllning. Syftet med arbetet var att redovisa vilka olika stödhjÀlpmedel som förekommer, exempelvis ekonomiska bidrag, anordningar och trygghetsanstÀllningar samt hur dessa anvÀnds. StödÄtgÀrder och hjÀlpmedel Àr avgrÀnsade till det ansvarsomrÄde som arbetsförmedlingen fÄtt i uppdrag av regeringen att genomföra. Traditionell juridisk metod har anvÀnts vid granskning av de rapporter som arbetet berör. Specifika skyldigheter och rÀttigheter inom arbetsrÀtten, avseende funktionshindrade, redovisas för att skapa en helhetsbild av mÄlgruppens möjligheter.

Syftet med detta arbete Àr att belysa situationen för sju lÄngtidssjukskrivna kvinnor, och att lyfta fram hur de har upplevt och upplever att de blivit/blir bemötta av samhÀllet och mÀnniskor i sin omgivning. UtifrÄn detta syfta lyfter vi fram tvÄ frÄgestÀllningar, dessa Àr: 1. Hur upplever den lÄngtidssjukskrivne mötet med samhÀllets institutioner? 2. Hur pÄverkas individens identitetsskapande av att stÄ utanför arbetsmarknaden? VÄr förhoppning Àr att vi genom vÄr frÄgestÀllning ska kunna bli mer lÀmpade i vÄrt bemötande av lÄngtidssjukskrivna inom yrket som studie- och karriÀrvÀgledare i avseendet att kunna stÀrka, entusiasmera och motivera.

Stationsetablering innebÀr bestÀmning av ett mÀtinstruments fysiska lÀge och orienterad riktning. I dagens bygg- och anlÀggningsbransch anvÀnds nÀstan uteslutande fri station för att etablera en stationspunkt för mÀtningar. PÄ en byggplats Àr tillgÄngen till referensobjekt ofta begrÀnsad. Instrumentets placering blir dÀrför en kompromiss mellan tillgÄng till referensobjekt och tillgÄng till den plats dÀr inmÀtning respektive utsÀttning skall ske. Denna kompromiss ger upphov till skiftande geometriska konfigurationer hos referensobjekten, vilka pÄverkar mÀtresultatet.Studiens syfte Àr att undersöka om simuleringar av fria stationsuppstÀllningar i Svensk Byggnadsgeodesis (SBG:s) programvara Geo verifieras av fÀltmÀtningar och efterföljande berÀkningar av osÀkerhetsparametrar orsakade av konfiguration och mÀtta lÀngder och riktningar.

I de nordiska lÀnderna har man lÀnge strÀvat efter ett mer jÀmstÀllt samhÀlle. En av de politiska ÄtgÀrder man satsat pÄ för att uppnÄ detta Àr mÀns förÀldraledighet. Under mÄnga Är har stora satsningar gjorts för att öka mÀns uttag av förÀldraledighet men lite har egentligen hÀnt. Kvinnor tar fortfarande ut den största delen av förÀldraledigheten och det största ansvaret för barnen. Kvinnors möjligheter pÄ arbetsmarknaden hindras sjÀlvklart om ansvaret för barn och hem inte Àr jÀmstÀllt fördelat.