Denna uppsats handlar om studieval. Studien baserar sig pÄ tolv kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med förstaÄrsstudenter pÄ Halmstad Högskola frÄn utbildningsprogrammen AffÀrssystem inriktning företagsekonomi och Statsvetenskap inriktning politisk kommunikation. De centrala frÄgestÀllningarna i denna studie Àr för det första vilka övervÀganden som styr studenter till att vÀlja att studera pÄ en högre utbildning och pÄ en specifik utbildning. För det andra handlar uppsatsen om vilka vÀrderingar som speglas i individens studieval samt för det tredje, huruvida individen upplever val och vÀrderingar som personliga respektive pÄverkade av omgivningen. För att nÀrma sig dessa frÄgestÀllningar studeras studenters vÀrderingar, attityder och förhÄllande till den egna omgivningen.

Som grafisk formgivare kan du bredda din kunskap och kompetens för att bli mer eftertraktad pÄ arbetsmarknaden och en av de vÀgar du kan gÄ Àr att lÀra dig om mönster och mönsterdesign. Detta kandidatarbete tar upp grunderna i hur en mönsterdesignprocess kan se ut och vad man som mönsterdesigner bör tÀnka pÄ och ha i Ätanke nÀr man skapar mönster. Vi stÀrker det vi har kommit fram till under vÄr teoridel med en produktionsdel dÀr vi tillÀmpar det vi kommit fram till, vi stÀrker det Àven genom en undersökning bland mönsterdesigners som arbetar aktivt med mönsterdesign idag. Under produktionen i detta kandidatarbete har vi skapat mönster dÀr vi har haft i Ätanke de olika aspekter som man som grafisk formgivare och mönsterdesigner bör tÀnka pÄ, vi har Àven kommit fram till hur dessa aspekter kan pÄverka varandra och det slutgiltiga mönstret..

Brytpunkter innebÀr skiften mellan olika sysselsÀttningar och omrÄden pÄ utbildnings- och arbetsmarknaden. För att hantera en brytpunkt anvÀnder individen olika rutiner. Syftet med studien Àr att studera sex kvinnors berÀttelser om brytpunkter och rutiner i karriÀren. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts. Vid bearbetningen och analysen av kvinnornas berÀttelser har en hermeneutiskt ansats anvÀnts.

Uppsatsen utgÄr frÄn det moderna samhÀllets tro pÄ den rationella individen och pÄ en liberal frihetskatalog bestÄende av sÄvÀl ekonomiska, sociala, kulturella rÀttigheter och medborgerliga, politiska rÀttigheter. UtifrÄn denna teoriram belyser uppsatsen hur vi kan förstÄ kollektivavtalens rationalitet och funktion samt kopplar dessa till de mÀnskliga rÀttigheterna. Ett kollektivavtals huvudsakliga syfte och rationalitet kan kort beskrivas som att det reglerar arbetsmarknaden utan statligt inflytande och pÄ en sÄdan nivÄ att sÄvÀl kapitalismen som arbetskraften ges en möjlighet att överleva, reproducera sig och bli starkare. Genom att detta sker utan statliga ingripande sÄ riskerar inte heller staten att drabbas negativt vid missnöje med anstÀllnings och arbetsvillkoren, men fÄr ÀndÄ in de skattemedel som behövs för att fylla den liberala frihetskatalogen med ett sÄdant innehÄll att de mÀnskliga rÀttigheterna kan hamna pÄ en hög nivÄ..

Abstract Vi lever i ett samhÀlle dÀr arbetsmarknaden stÀndigt utvecklas och aktörerna pÄ arbetsmarknaden blir allt fler. Vi har valt att belysa begreppet mÄngfald och anledningen till att vi valde att studera mÄngfald Àr att inom svensk forskning berörs knapp mÄngfaldsfrÄgor. Vi har valt att studera mÄngfald utifrÄn ett ledarskapsfilosofiskt perspektiv, teorin Diversity Management. Organisationen som vi har valt att undersöka Àr Skatteverket. VÄr förförstÄelse Àr att flera företag belyser begreppet mÄngfald i och med att vi lever i ett land med mÄnga olika nationaliteter.

Det traditionella anstÀllningssystemet som lÀnge varit dominerande i Sverige luckras upp allt mer. Arbetsmarknaden utmÀrks av fler tidsbegrÀnsade och otrygga anstÀllningar, vilket har medfört att begreppet lojalitet har fÄtt en ny innebörd.  Traditionellt sett innebar lojalitet att anstÀllda troget stannade kvar i organisationen, men förÀndringarna pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda istÀllet blivit mer lojala mot sig sjÀlva. Detta innebÀr att anstÀllda numera hellre byter jobb om de anser att det finns andra jobb som gynnar dem mer, istÀllet för att vara kvar i samma organisation och hÄlla hÄrt i den anstÀllning man har. PÄ sÄ vis kan organisationer idag ses som sprÄngbrÀdor som anstÀllda anvÀnder sig av för att komma vidare till nÀsta jobb. Denna förÀndring pÄverkar inte bara organisationerna utan fÄr Àven konsekvenser pÄ bÄde individ och samhÀllsnivÄ.

I den hÀr studien undersöks hur arkeologi framstÀlls i svenska, tryckta nyhetsmedier. Arbetet har sina teoretiska utgÄngspunkter dels i att det arkeologiska fÀltet populariseras nÀr det förekommer i nyheter, dels att allt meningsskapande sker utifrÄn institutionella diskursiva praktiker. Centralt Àr att relationen mellan nuet och det förflutna fÄr effekter för synen pÄ samhÀllet och att arkeologi och kulturarv har stor betydelse för identitetsskapande. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys som teoretisk fond och metod analyseras ett urval av artiklar som förekommit i storstÀdernas dagspress under det gÄngna Äret. BÄda institutionerna, tidningarna samt arkeologfÀltet, producerar en dominerande diskurs som har ett marknadsanpassat och liberalt perspektiv utom dÄ hotet mot kulturarvet stÄr i fokus dÄ tongÄngarna blir mer inriktade pÄ konservativa vÀrden sÄsom bevarande och beskyddande.

SÄ kallad organisatorisk rÀttvisa kan pÄverka anstÀlldas arbetstillfredstÀllelse och arbetsprestationer. Syftet med denna deskriptiva studie var att fÄ en större förstÄelse för hur organisatorisk rÀttvisa upplevs av individer pÄ arbetsmarknaden idag. Totalt deltog 14 personer, Ätta kvinnor och sex mÀn, i denna kvalitativa studie som bestod av semi-strukturerade intervjuer. Intervjumaterialet transkriberades för att sedan struktureras genom en tematisk analys. Resultatet visade att organisatorisk rÀttvisa kan upplevas som svÄrt att uppnÄ dÄ det Àr kontext- och personberoende men att rÀttvisa bland annat kan skapas genom att alla anstÀllda behandlas lika samt att alla fÄr vara delaktiga i beslutsfattande och i sociala sammanhang.

Äldre yrkesverksamma Ă€r en ökande grupp pĂ„ arbetsmarknaden. Det Ă€r inte ovanligt att stereotypa uppfattningar kring denna grupp resulterar i Ă„ldersdiskriminering. Det Ă€r Ă€ven kĂ€nt att mĂ€nniskor förĂ€ndras, bĂ„de till det bĂ€ttre och sĂ€mre, genom Ă„ren och att detta pĂ„verkar individens yrkesutövande. Sex grundskolelĂ€rare intervjuades med syftet att beskriva och förstĂ„ hur de ser pĂ„ Ă„ldrandet, pensionen, hur de upplever att de utvecklats under Ă„ren samt hur de upplever att omgivningen ser pĂ„ dem. Erfarenheter ansĂ„gs vara det mest positiva med att vara Ă€ldre medan distansen till eleverna var det negativa.

AbstractStudiens syfte var att ur ett elevperspektiv belysa betygsÀttning och bedömning i gymnasiekolan. Studien Àr fokuserad pÄ gymnasieelevers uppfattningar om vad betyg grundar sig pÄ samt deras upplevelser av att bli bedömda. För att besvara syftet utarbetades följande problemprecisering:? Vilka upplevelser har gymnasieelever av att bli bedömda i skolan?? Vad uppfattar elever att deras gymnasiebetyg grundar sig pÄ?I studien genomfördes ett antal forskningsintervjuer som bearbetades pÄ ett kvalitativt sÀtt. Studiens resultat stÀlldes i relation till tidigare forskning.Bedömningar Àr en stÀndigt förekommande företeelse och i skolans vÀrd bedöms sÄvÀl individer som prestationer.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda i allt större utstrÀckning upplever anstÀllningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anstÀllningsotrygghet och framtida psykisk ohÀlsa samt bristande arbetstrivsel. En enkÀt besvarades av 181 anstÀllda pÄ en revisionsfirma vid tvÄ tillfÀllen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àven predicerar psykisk ohÀlsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd frÄn kollegor eller frÄn chefer dÀmpande dessa samband.

Denna rapport behandlar utvÀrdering av urbana ekosystemtjÀnster pÄ stadsdelsnivÄ. Eftersom ökad urbanisering leder till ökad belastning pÄ urbana ekosystem Àr det viktigt att bÄde exploatering och etablering av grönomrÄden sker pÄ ett hÄllbart sÀtt dÀr ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer inkluderas. Detta kan delvis uppnÄs genom att villkor i verktyg och certifieringssystem inkluderar aspekter för urbana ekosystemtjÀnster. Det undersökts hur certifieringssystemen BREEAM Communities och CASBEE for Urban Development samt verktyget Grönytefaktormetoden behandlar sÄdana urbana ekosystemtjÀnster. Analysen utgÄr frÄn en föreslagen kategorisering av urbana ekosystemtjÀnster.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda i allt större utstrÀckning upplever anstÀllningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anstÀllningsotrygghet och framtida psykisk ohÀlsa samt bristande arbetstrivsel. En enkÀt besvarades av 181 anstÀllda pÄ en revisionsfirma vid tvÄ tillfÀllen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àven predicerar psykisk ohÀlsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd frÄn kollegor eller frÄn chefer dÀmpande dessa samband.

NÀr konkurrensen pÄ arbetsmarknaden ökar sÄ krÀvs det en funktionell strategi hos företagen för att behÄlla kvar kompetent personal inom organisationen. Genom att motivera de anstÀllda med tydliga mÄl och klara visioner skapas goda förutsÀttningar för ett bra arbetsklimat. Syftet med studien var att undersöka hur fem medarbetare i ett spelutvecklingsföretag upplever motivationsstrategins konstruktion, funktion och inverkan. En hermeneutisk metodansats valdes och data samlades in genom fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna transkriberades, kodades och analyserades med hjÀlp av Atlas.ti och NCT-modellen.

Trots att Sverige har kommit lÄngt med sitt jÀmstÀlldhetsarbete Àr arbetslivet fortfarande inte jÀmstÀllt. SamhÀllet prÀglas av könsmönster och könsstrukturer som i sin tur skapar en genusordning. Den innebÀr av att mÀn och kvinnor hÄlls isÀr och skillnader görs mellan manligt och kvinnligt. Dessutom innebÀr den att kvinnan Àr underordnad mannen och mannen ses som norm. Detta Àr kulturellt betingat och uppfattas dÀrför som nÄgot naturligt.