Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar år efter år i sina granskningar att de transportpolitiska målen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det är därför mycket troligt att vi kommer få se nya transportslag inom kort. Spårbilar, som är små förarlösa och kommandostyrda spårfordon, är ett möjligt alternativ. SIKA har utvärderat spårbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nät i Mälardalen och funnit att systemet är samhällsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnå målen på grund av sin höga tillgänglighet och låga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmält intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en så kallad pilotbana. Västerås är inte en av de städer som i dagsläget är intresserade, men som troligtvis skulle kunna dra mycket stor nytta av det, framförallt ur en regional synpunkt.

Bakgrund och problemDet finns två drivande faktorer som formar grunden för hur multinationella företag agerar vad avser human resource management. Den ena är det tryck som finns att upprätthålla en intern konsistens och det andra är en yttre påverkan från den lokala miljön där företaget verkar. Dagens utveckling har lett till ett behov hos företag att vara flexibla på alla nivåer. Om vi ser till företagens humankapital så finns ett ökat behov inom området att sprida den kunskap som finns till alla nivåer och vidare till de dotterbolag som agerar på den globala marknaden. Detta faktum har medfört ett ökat behov att kunna omplacera personal till olika underavdelningar och även till de dotterbolag som verkar på denna marknad vilket i sin tur medfört ett ökat krav på flexibilitet och anpassningsförmåga hos den enskilda anställde.

Bakgrund och problem: Japanska arbetssätt har under de senaste 25 åren inneburit storaframgångar för landet och dess ekonomi. Många västerländska länder har ställt sig frågande tillvad deras framgång beror på och själva försökt imitera arbetssätten med varierande resultat.Arbetssättens starka förankring i den unika japanska kulturen har gjort att arbetssätten varitsvåra att implementera i väst. Ett tydligt fokus på kollektivet och konsensus, vilket är ovanligt iväst, är endast några av faktorerna som har satt käppar i hjulet för de västerländska företagen.Litteratur inom företagsekonomi visar på relevansen av en förståelse av ett arbetssätts alladelar, där den kulturella bakgrunden är en. Västerländska företag har således ett behov av attförstå de kulturellt förankrade faktorerna bakom arbetssättens utformning för att kunnagenomföra en lyckad implementering och användning av dem.Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att, genom en litteraturstudie, teoretiskt analysera denjapanska företagskulturen utifrån Hofstedes dimensioner och genom detta, med utgångspunkt iett antal etablerade motivationsteorier, förstå vad som motiverar japanska arbetare. Vi skavidare, med utgångspunkt i denna förståelse, applicera vårt resultat på välkända japanskaarbetssätt för att utröna deras specifika karaktärsdrag och hur dessa försvårar spridningen avarbetssätten utanför Japans gränser..Metod: Vår uppsats är en litteraturstudie, där vi bygger såväl teori som empiri på en stormängd, av varandra, oberoende litteratur.