I denna uppsats har en kvalitativ studie genomförts angÄende chefer i offentlig förvaltning och vad som pÄverkat dem att sÀga upp sig. Forskning som redan finns angÄende motivation och Ätagande Àr till stor del framtagen och applicerad i privata organisationer och företag, vilket var en av motiveringen till denna infallsvinkel i uppsatsen. Empirin har hÀmtats frÄn en av Sveriges största kommuner, dÀr alla deltagare tidigare arbetas som chefer men avlutat sin anstÀllning under 2012. För att belysa ett fenomen med hög chefsomsÀttning har semistrukturerade intervjuer genomförts med chefer som arbetat i omrÄdena ÀldrevÄrdsomsorg och funktionshinder. Data i form av information och uttalanden samlades in frÄn deltagarna angÄende vad som pÄverkat deras beslut om uppsÀgning.

De stora och etablerade gymkedjorna verkar pÄ en marknad som kÀnnetecknas av att vara mogen och som under de senaste Ären blivit utsatt för en ökad konkurrens. Den ökade konkurrensen utgörs utav de nyetablerade lÄgpriskedjorna. Strukturer med höga omkostnader gör de etablerande svÄrförÀnderliga till en sÀnkning av pris till samma nivÄ som de nyetablerade. De mÄste dÀrmed skapa mervÀrde exempelvis genom personal och service i form utav intern marknadsföring. Studiens syfte Àr att analysera och undersöka intern marknadsföring mellan ledning och personal och dess pÄverkan pÄ kundlojalitet och lÄngsiktig överlevnad för ett stort, etablerat trÀningsföretag.

Den hÀr studien fokuserar pÄ smÄ lokala företag och deras varumÀrkesuppbyggnad. Vi har studerat företag som befinner sig i klÀdes- och modebranschen och deras strategier som de tillÀmpar för att bygga upp och stÀrka sina varumÀrken. I inledning sÄ finns det en introduktion till vÄrt problem och syfte. Problemformulering som denna studie har som avsikt att besvara lyder enligt följande: Hur bygger smÄ lokala företag upp sitt varumÀrke?UtifrÄn insamlad teori presenterar vi vÄr egen teorimodell som ligger till grunden för den senare analysen.

Syftet med studien har varit att utreda vilka typer av lokalt hÀrrörande avfall som skulle kunna fungera som potentiella rötningssubstrat tillsammans med matavfall i Kiruna kommun, samt vilka biogasutbyten som Àr möjliga att vÀnta sig frÄn avfallen i frÄgan. Utöver detta har syftet varit att lÀgga fram tekniska och ekonomiska lösningar pÄ hur biogas kan framstÀllas, samt jÀmföra matavfallstransporter via vÀgnÀt med avloppsnÀtet för att utreda vilket alternativ som Àr mest lÀmpligt att anvÀnda sig av.Metoden för att nÄ syftet har varit litteraturstudier, att jÀmföra med redan etablerade anlÀggningar och insamlingssystem samt utföra egna berÀkningar och analyser gjorda pÄ information och antagande gÀllande Kiruna kommun. Resultatet visade att en substratblandning pÄ matavfall, avloppsslam, hÀstgödsel och slaktavfall skulle kunna generera strax under 400 000 nm3 fordonsgas per Är och att en matavfallsinsamling utförd via vÀgnÀtet, men som anpassats till klimatet, var att föredra pÄ grund av stora gasförluster i avloppsledningsnÀtet.Resultatet visade pÄ ett totalt insparande av drygt 683 ton koldioxidekvivalenter om Äret, dock ett behov av att öka avfallstaxan med 379 kronor per hushÄlls och Är. En termofil vÄtrötning var den rötmetod som ansÄgs mest lÀmplig att anvÀnda sig av och för uppgradering av gasen Àr en sÄ kallad vattenskrubber att föredra. Den viktigaste aspekten som kom upp i diskussionen var den ekonomiska biten och den miljömÀssiga vinsten, huruvida det Àr lÀmpligt att lÄta ett mindre minusresultat sÀtta stopp för en möjlighet att spara in stora mÀngder vÀxthuspÄverkande gaser.

StÀderna förtÀtas allt mer och de urbana grönomrÄdena riskerar att konkurreras ut. StadstrÀden stÄr ofta för en stor del av grönskan lÀngs gator, parkeringsplatser och torg i stadens centrum. De Àr en viktig del av grönstrukturen i staden. En hÄrdgjord stadsmiljö med rÄdande klimat och stÄndort ger ofta tuffa vÀxtförhÄllande bÄde ovan och under mark för trÀden. För att i framtiden behÄlla vÄra stÀder gröna behöver vi öka vÄr kunskap och bli mer medvetna om vilka trÀd som klarar av och kan tolerera dessa tuffa vÀxtförhÄllanden och samtidigt visa pÄ en god utveckling. Syftet Àr att ta reda pÄ om Ginkgo biloba Àr en lÀmplig art att anvÀnda i hÄrdgjord statsmiljö. Arbetet inleds med en litteraturstudie för att belysa de vanligaste problemen som pÄverkar vÀxtligheten i en hÄrdgjord stadsmiljö samt för att undersöka vilka krav pÄ och tolerans mot Ginkgo biloba har mot denna miljö.

Under 1900-talet ökade intresset i betydande utstrÀckning för företags internationalisering. Internationalisering av ett företag Àr dock inte en helt lÀtt process vilket innebÀr att företag ger sig ut pÄ en ofta okÀnd marknad. Marknader kan te sig olika, exempelvis beroende pÄ vilket land man etablerar sig i och vilken bransch man Àr verksam inom. En förstÄelse för marknaden möjliggör en minskad osÀkerhet och en effektivare verksamhet för företag.UtifrÄn insamlad information utformades en förestÀllning om att. informella institutioner kan utgöra ett hinder vid utlandsetablering och sÀttet företag hanterar dessa hinder Àr med hjÀlp av mutor.

Examensarbete, Enterprising and Business Development, Ekonomihögskolan vid LinnĂšuniversitetet, företagsekonomi, 2EB00E, VT 2012Författare: Martin Åkesson och Malin LindqvistHandledare: Lena OlaisonTitel: Etablering av möbelföretag i Sverige: En studie om anpassning och standardiseringBakgrund: Minskade barriĂ€rer mellan grĂ€nser medför att det blir allt lĂ€ttare för företag att förflytta sin verksamhet till andra lĂ€nder genom etablering. EfterfrĂ„gan frĂ„n befintliga kunder och potentiella kunder gör att verksamheten ser möjligheter i att utmana konkurrenter pĂ„ en ny marknad. En marknad som utvecklats pĂ„ grund av minskade barriĂ€rer i och med EU, Ă€r den svenska marknaden. Möbelbranschen i Sverige utmĂ€rks av ett fĂ„tal stora aktörer som historiskt innehar majoriteten av marknadsandelarna. Men dessa marknadsandelar har blivit mindre med Ă„ren och ger plats för nya aktörer pĂ„ marknaden.

Undersökningen belyser frÄgan om hur man som lÀrare i grundskolans tidigare Är, kan hantera konflikter i klassrummet med perspektiven förebyggande, genomförande och uppföljning och med kopplingar till lÀrarens personliga verktyg, styrdokument samt arbetsmetoder i skolan. I undersökningen har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sex lÀrare fördelat lika pÄ tre skolor, dÀr avsikten inte har varit att jÀmföra skolor, utan att finna exempel pÄ hur man som lÀrare gÄr tillvÀga och vad för stöd man finner pÄ sin skola. Huvuddrag i den samlade slutsatsen av undersökningen Àr att lÀrare verkar arbeta i stor utstrÀckning med förebyggande konflikthantering genom vÀrdegrundsarbete i olika former som veckosamtal, temadagar och temaveckor ? ofta med koppling till likabehandlingsplanen. De metoder som finns etablerade pÄ skolorna (SET, Olweusprogrammet, KOMET) anvÀnds enligt lÀrarna i huvudsak som förebyggande aktiviteter i grupper genom samtal och övningar. I direkta konflikthanteringar nÀmner lÀrarna att de arbetar utifrÄn sina erfarenheter, Àven om man har nÄgon metod pÄ skolan, d.v.s. att man lÀr sig konflikthantering genom erfarenhet.

VĂ€rdet av ett konstverk pĂ„ auktionsmarknaden kan bestĂ€mmas av ett antal faktorer sĂ„som marknad, trender, smak mm. Även begreppen aura och konstnĂ€rens kanonisering kan spela en stor roll för vĂ€rdet. Syftet med uppsatsen Ă€r att ge en inblick i hur aura och kanonisering kan pĂ„verka vĂ€rdet av konst. Det Ă€r troligt att det inte finns nĂ„gon tidigare forskning i större utstrĂ€ckning som har inriktat sig pĂ„ detta specifika problem.TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet Ă€r att uppsatsen inleds med en genomgĂ„ng av begreppen aura och kanonisering samt en kort analys av hur konstvĂ€rdering gĂ„r till i praktiken. DĂ€refter analyseras tre verk, som har sĂ„lts till ett lĂ„gt pris pĂ„ kvalitetsauktion i Stockholm, med avseende pĂ„ konstnĂ€rens kanonisering och verkets aura för att försöka utröna hur detta har pĂ„verkat vĂ€rderingen.De tre verken Ă€r Carl Johansson, Strandlandskap i aftonljus, Dirck van Baburen (hans efterföljare) Dryckesbroder samt Edv.

PÄ VÀstervÄngskolan i Ystad hade eleverna skolval den 15 september 2006. SD blev det tredje största partiet, efter Moderaterna och Socialdemokraterna. Syftet med min undersökning Àr att försöka finna svaret pÄ frÄgan varför SD fick sÄdan framgÄng i skolvalet pÄ VÀstervÄngskolan. Den metod jag har anvÀnt mig av i denna undersökning Àr kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat en av skolans samhÀllslÀrare, gruppintervjuer med 19 av skolans elever samt intervjuat en representant frÄn SD som besitter ett mandat i kommunfullmÀktige i Ystad kommun.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka svensklÀrares intentioner med litteraturundervisningen pÄ gymnasiet, hur undersökningens resultat förhÄller sig till Lars-Göran Malmgrens etablerade svenskÀmneskonceptioner, samt belysa resultatet i relation till litteraturdidaktisk forskning för att synliggöra olika konsekvenser av tÀnkta intentioner. Uppsatsen empiri utgörs av inskickat och nÀtbaserat undervisningsmaterial samt intervjuer med verksamma svensklÀrare. PÄ ett övergripande plan Àr ambitionen att studien bidrar till att belysa lÀrares reflektioner om litteraturundervisningens innehÄll. I resultatet framtrÀder den traditionella litteraturundervisningen som vanligast förekommande bland de intentioner lÀrarna har med undervisningen. Eftersom starka traditioner inom ett Àmne tenderar att befÀstas och bli till norm gör det att andra sÀtt att se pÄ ett Àmne marginaliseras eller inte slÀpps fram, vilket ska ses som ett problem. LÀrarnas utsagor kan om de sammanstÀlls i kategorier ses som diskursiva praktiker som kan befÀsta eller utmana den rÄdande ordningen, hegemonin.

Under 1900-talet ökade intresset i betydande utstrÀckning för företags internationalisering. Internationalisering av ett företag Àr dock inte en helt lÀtt process vilket innebÀr att företag ger sig ut pÄ en ofta okÀnd marknad. Marknader kan te sig olika, exempelvis beroende pÄ vilket land man etablerar sig i och vilken bransch man Àr verksam inom. En förstÄelse för marknaden möjliggör en minskad osÀkerhet och en effektivare verksamhet för företag.UtifrÄn insamlad information utformades en förestÀllning om att. informella institutioner kan utgöra ett hinder vid utlandsetablering och sÀttet företag hanterar dessa hinder Àr med hjÀlp av mutor.

Vi har under vÄr verksamhetsförlagda del av vÄr lÀrarutbildning observerat att mÄnga lÀrare haft stora problem med att komma tillrÀtta med elevers bristande sociala kompetens. I samtal med lÀrare, mentorer, elever men ocksÄ med mÀnniskor utanför skolan har vi blivit uppmÀrksammade pÄ det faktum att samtliga önskar att skolans lÀrandemiljö skall prÀglas av lugn och trygghet och att grunden för detta bygger pÄ ett gemensamt socialt förhÄllningssÀtt.Denna internationella dokumentstudie har pÄ ett komparativt sÀtt studerat de nationella och lokala styrdokumenten vid en engelsk och en svensk skola med utgÄngspunkt frÄn elever motsvarande Är 4 - 9. Avsikten har varit att försöka belysa eventuella likheter och olikheter nÀr det gÀller skolornas arbete med disciplinÀra frÄgor. Uppsatsen har samtidigt haft som syfte att visa om det finns ett samband mellan respektive lÀnders styrdokument och de etablerade lÀrteorier som finns.Inom respektive skola i studien Àr det rektorn som har ansvaret för att upprÀtta och sÀkerstÀlla efterlevandet av de nationella och lokala styrdokumenten. Vad som bl.

Bakgrund För att uppnÄ en god prestationsförmÄga Àr det viktigt att tillföra energi och nÀring före, under och efter trÀning. Det finns ett flertal rekommendationer som beskriver hur detta kostintag bör se ut.Syfte Att jÀmföra svenska elitinnebandyspelares och motionÀrers kunskap gÀllande etablerade kostrekommendationer i samband med trÀning, samt att undersöka om deltagarna anser sig ha kunskap gÀllande kost för att optimera sin prestationsförmÄga, var den eventuella kunskapen förvÀrvats och om det finns intresse för mer kunskap.Metod En kvantitativ metod, i form av en enkÀt, anvÀndes. Till databearbetningen utformades en rÀttningsmall, som baseras pÄ rekommendationer frÄn American Dietetics Association and Dietitians of Canada, Sveriges Olympiska Kommitté och Uppladdningen - Ladda för Innebandy. Vid statistiska test sattes en signifikansnivÄ till p<0,05.Resultat I studien deltog 79 elitinnebandyspelare och 101 motionÀrer. Ingen skillnad kunde noteras mellan grupperna vad gÀller kunskap om kostrekommendationer i samband med trÀning.

Uppsatsens titel: Integration genom event ? America?s Cup:s förankring i Malmö Seminariedatum: 13 januari, 2006 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatseminarium, 10 poĂ€ng Författare: Lisa Kopp, Maria Leifland, Ann Lilja Handledare: Erling Green, Christer Kedström Fem nyckelord: America?s Cup, event, integration, Malmö, stadsmarknadsföring Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att presentera en ansats till en ny metodik för att marknadsÂŹföra Malmö stad dĂ€r event utnyttjas för att öka integrationen: ?event med samhĂ€llssyfte?. Vi anvĂ€nder eventet America?s Cup som fallstudie för att identifiera hur event bedrivs idag och vilka behov vĂ„r modell bör tillfredstĂ€lla. Metod: Vi har anvĂ€nt oss av bĂ„de en kvalitativ metod bestĂ„ende av djupintervjuer med eventets nyckelpersoner och en kvantitativ metod som utgörs av en enkĂ€tundersökning bland befolkningen i tvĂ„ stadsdelar.