Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilken syn gymnasielÀrare och elever har pÄ estetiska lÀroprocesser och schemalÀggning. Inledningsvis ges en litteraturöversikt kring estetiska lÀroprocesser och tidsanvÀndning i skolan. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, tre med gymnasielÀrare och tre med gymnasieelever om deras syn pÄ dessa frÄgor. Uppsatsen avslutas med ett diskussionskapitel dÀr litteraturen vÀvs samman med resultaten frÄn intervjuerna. Framförallt eleverna har en traditionell syn pÄ schemalÀggning och det tycks rÄda en hierarki mellan de estetiska och de teoretiska Àmnena. SchemalÀggningen Àr en viktig faktor för lÀroprocessernas kvalitet men Àven andra faktorer spelar in..

Att jobba pÄ ett spelutvecklingsföretag innebÀr ett annat sÀtt att tÀnka pÄ som animatör. Man har ingen historia att berÀtta genom sina animationer pÄ samma sÀtt som man har nÀr man animerar för en film. HistorieberÀttande kan saknas samtidigt som det kan vara lÀttande att slippa tÀnka pÄ det. Genom att fÄ ta del av Grins daliga animationsrutiner har jag fÄtt större insikt om hur det Àr att arbeta som animatör pÄ ett spelföretag. BegrÀnsningar Àr det frÀmsta man mÄste tÀnka pÄ.

Att förmedla information till spelare som skall hjÀlpa dem att förstÄ syftet med en spelscen Àr vad detta arbete handlar om. Detta Àr ett arbete som gÄtt ut pÄ att undersöka hur tidigare beprövade metoder ifrÄn filmbranschen och Mise-en-scÚne kan anvÀndas för att fÄnga ÄskÄdares uppmÀrksamhet. I undersökningen sÄ har tre 3d-miljöer skapats som Àr uppbyggda utifrÄn dessa teorier och som gestaltar varsin scen ur ett fiktivt Àventyr eller pusselspel. Slutligen har en studie utförts dÀr respondenter betraktat scenerna för att sedan besvara frÄgor pÄ vad de har fÄtt ut för information av de tre scenerna..

I den hÀr uppsatsen undersöker jag musikelever pÄ gymnasiets estetiska program i VÀsterÄs, och vilken effekt undervisningen har pÄ deras musikpreferenser. Resultaten baseras pÄ tvÄ enkÀter, en till elever och en till lÀrare. Undersökningen visar att eleverna till största delen Àr positiva till den musik de möter i skolan, men bara en mindre del av dem lyssnar pÄ den musiken privat..

Landskrona Àr en liten stad i södra Sverige. Den Àr en av landets Àldsta och historiskt sett mest betydelsefulla stÀder med sin storhetstid under 1700- och 1800-talen, dÄ ett skeppsvarv vÀxte sig stort. De flesta mÀnniskor som kom till Landskrona under den hÀr tiden kom för att arbeta pÄ varvet. PÄ grund av det ökade antalet invÄnare fanns det bostadsbrist i staden och arbetarnas behov av bostÀder ledde till stora byggnadsprojekt. PÄ 1900-talet gick varvet i konkurs, arbetslösheten steg och det ledde till en minskning av antalet invÄnare.

Mitt projekt var att skapa en ny, va?l genomta?nkt och fungerande webbsida. Pa? denna skulle jag presentera mig sja?lv och min utbildning. Det skulle a?ven finnas lyssningsexempel da?r jag spelar trumpet, i olika sammanhang.

Anodisering Àr en ytbehandlingsteknik pÄ frammarsch som stÀndigt bryter nya banor sÄvÀl inom industrin som hos den smÄskaliga utövaren. I den hÀr uppsatsen ges en bild av hur en smyckesmed och en industri förhÄller sig till ytbehandlingstekniken idag. Det Àr en jÀmförelse utifrÄn en historisk kontext om industrialiseringens framfart och samarbete branscherna emellan. Anodisering Àr en ytbehandlingsteknik som förstÀrker aluminiumet funktionellt och/eller estetiskt. Uppsatsen Àr av kvalitativ natur dÀr material hÀmtats in för tolkning.

Vi konsumerar allt mer i en allt högre hastighet och barnfamiljerna Ă€r en mĂ„lgrupp som marknadens aktörer gĂ€rna vill knyta till sina produkter. Funderar vi över hur vi handlar, Ă€r det hedonistiska eller moraliska faktorer som avgör eller sker det helt enkelt pĂ„ rutin och i invanda mönster? Är förstagĂ„ngsmamman mer intresserad av estetiskt tilltalande produkter eller anser hon att etiska frĂ„gor som miljö och arbetsförhĂ„llanden Ă€r viktigare nĂ€r det gĂ€ller produkter till barn?Syftet Ă€r att inhĂ€mta information frĂ„n förstagĂ„ngsmammor avseende deras konsumtionsmönster nĂ€r det gĂ€ller barnprodukter som klĂ€der, leksaker och blöjor. Tanken Ă€r att fĂ„ insikt i hur de vĂ€ljer sina varor, om det Ă€r etiska eller estetiska faktorer som Ă€r avgörande eller kanske en kombination av de tvĂ„.Undersökningen görs med teoretisk utgĂ„ngspunkt i Pierre Bourdieus teorier om kapital med grund i respondenternas socioekonomiska grupptillhörighet. Efter litteraturgenomgĂ„ng i syfte att hitta relevant material har undersökningen sedan genomförts med semistrukturerade intervjuer.

Syftet med mitt examensarbete Àr att göra en ABC-bok, ett lÀromedel för skriftsprÄkslÀrande och bokstavsbearbetning. Bokstavsbearbetningen Àr en del av skriftsprÄkslÀrandet och ska vara en del i elevernas vardag. Genom ABC-boken vill jag ÄskÄdliggöra hur man kan integrera olika uttrycksformer i undervisningen. Jag har studerat olika teorier om skriftsprÄkslÀrande, bokstavsbearbetning och estetiska lÀroprocesser. Tillsammans med teorier, samtal med lÀrare och med bakgrund i Lpo 94 har jag gjort en ABC-bok dÀr jag har författat övningar, fotograferat föremÄl och gjort layouten.

?Historiska Bakverk? is a project about different pastries from a historiacal perspective.The goal was to create illustrations and typography inspired by differentpastries, in order to communicate something about their history and what layunderneath. The project aimed to highlight, understand and acknowlage thepastries as an important part of our history and cultural heritage. Importantquestions I have dealt with throughout the project was in what way the pastriestell us about our history, how it has changed them through time. The result, aseries of posters for croissant, doughnut and pretzel, are a combination of boththeir history and my own experience of them.

Sveriges barnbibliotek tappar besökare. Allt runt omkring oss förÀndras, men barnbiblioteken ser likadana ut. Vi vill i detta examensarbete Àndra hur barn och ungdomar ser pÄ biblioteket, sÄ att de kÀnner sig mer hemma i biblioteksmiljön och som följd av detta möjligtvis ökar barnens lÀslust. I stort vill vi göra biblioteket mer attraktivt och tilltalande för barnen. Vi har i tidigare projekt uppmÀrksammat att mÄnga barn och unga har intresse för teknik och detta valde vi att dra nytta av i Bokdjungeln.

Företaget Gepac Plast AB designar bĂ€rkassar till olika kunder och vill ha en tilltalande webbsida som fram hĂ€ver deras arbetsomrĂ„de. Samt en designfunktion pĂ„ webbsidan som gör det möjligt för kunderna att skicka in egna designförslag för bĂ€rkassar till företaget. Med ett CMS system (Content Management System) för att bygga webbsidor ska de nya funktionerna till den existerande webbsidan skapas, med hjĂ€lp av plugin och ett dataprogram. Även en uppdatering av webbsidan ska utföras. Slutresultat för projektet fick blandat resultat med en lyckad uppdatering, medan den önskade designfunktionen inte Ă€r i bruk Ă€n sĂ„ lĂ€nge..

Miljön runt jÀrnvÀgen Àr ofta det enda intryck som tÄgresenÀren fÄr av de stÀder han eller hon passerar pÄ vÀg mot sitt resmÄl. Den jÀrnvÀgsnÀra miljön pÄverkar pÄ sÄ sÀtt inte bara uppfattningen om miljön lÀngs med spÄren, utan skapar Àven förestÀllningar om staden som passeras. En tilltalande omgivning lÀngs med jÀrnvÀgen Àr dÀrmed viktig för bilden av staden sÄvÀl som för resupplevelsen genom staden. I NÀssjö har den jÀrnvÀgsnÀra miljön brister som troligen pÄverkar allmÀnhetens uppfattning om omrÄdet. Staden har en utprÀglad industrikÀnsla som mÀrks mycket tydligt lÀngs jÀrnvÀgen, medan mycket annat NÀssjö har att erbjuda hamnar i skymundan. Det nÄgot skrÀpiga utseendet pÄ mÄnga platser lÀngs jÀrnvÀgsspÄren drar ner intrycket av staden.

VÄrt projekt Àr en produktion av en ny dynamisk webbplats Ät Tandklinik.se. Syftet med webbplatsen Àr att den ska vara tilltalande bÄde ur grafisk synpunkt och anvÀndarvÀnlighetsperspektiv. Webbplatsen ska dessutom ha ett komplett administrationssystem dÀr man kan gÄ in och uppdatera eller lÀgga till innehÄll pÄ huvudsidan. Webbplatsen har funktioner sÄsom nyhetsbrevsutskick, mÄlgruppsbaserad information och en jobbrekryteringsdel. Denna text beskriver hur vi har arbetat mot en extern uppdragsgivare och hur vi lyckats tackla vissa problem som just detta medfört.

Projektet ?Radio i skolan? riktade sig till elever inom det individuella programmet pÄ en gymnasieskola. Det pÄgick sammanlagt en termin. Projektet innebar ett arbetssÀtt dÀr fokus lÄg pÄ innehÄll, att berÀtta om ett Àmne. Uttrycksformen för detta var att göra ett eget radioprogram.