Arbetet inleddes med ett möte med Evonova dÀr projektet diskuterades. Företagets inledandetankegÄngar och idéer kring produkten framgick och arbetet pÄbörjades.Under arbetets gÄng följdes Fredy Olssons anvisningar i hur en teknisk rapport ska se ut. Alltinleddes med en brainstorm och kundundersökning. Kundundersökningens resultat mynnadeut i en kravprofil, till denna tillkom Àven Evonovas krav och önskningar. KravprofilenanvÀndes nÀr vi sÄllade ut lösningar frÄn brainstormen.Vidare anvÀnde vi oss av idéerna vi fÄtt fram och arbetade fram CATIA-modeller pÄ möjligaförslag.

SyfteSyftet med undersökningen var att studera hur eleverna som gÄr pÄ ett estetiskt gymnasieprogram med dansinriktning, beskriver de estetiska studiernas möjligheter att stimulera till utveckling av de multipla intelligenserna. Min utgÄngspunkt i studien var Howard Gardners definition av de sju intelligenserna; lingvistisk, logisk ? matematisk, musikalisk, spatial, kroppslig ? kinestetisk, och personlig inÄt ? utÄtriktad intelligens.MetodFör att nÄ fram till syftet i studien anvÀnder jag mig av Gardners teorier som ett teoretiskt ramverk och utifrÄn det undersöker danselevers utveckling inom olika intelligensomrÄden. För undersökningen av danselevers uppfattningar anvÀnder jag mig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med en grupp elever som valt att studera danslinjen pÄ ett estetiskt program. Intervjuerna baserades pÄ ett antal frÄgeomrÄden med öppna och direkta frÄgor till intervjupersonerna.

Den hÀr uppsatsen startade i en reflektion över vilka elever som kommer in pÄ populÀra gymnasieutbildningar. Uppslaget kom efter en genomgÄng av skolkatalogernas klassfotografier, pÄ en gymnasieskola i en medelstor svensk kommun. PÄ bilderna som visade det populÀra Medieprogrammets elever var tvÄ aspekter tydliga. För det första att flesta studerande Àr flickor. Det andra Àr att mÄnga av flickorna har ett utseende och en kroppsform som anknyter till de klassiska proportionerna och dragen hos klassisk grekisk och italiensk konst, ett ideal som ligger till grund för vad vi idag upplever som estetiskt vackert.

Arbetet inleddes med ett möte med Evonova dÀr projektet diskuterades. Företagets inledandetankegÄngar och idéer kring produkten framgick och arbetet pÄbörjades.Under arbetets gÄng följdes Fredy Olssons anvisningar i hur en teknisk rapport ska se ut. Alltinleddes med en brainstorm och kundundersökning. Kundundersökningens resultat mynnadeut i en kravprofil, till denna tillkom Àven Evonovas krav och önskningar. KravprofilenanvÀndes nÀr vi sÄllade ut lösningar frÄn brainstormen.Vidare anvÀnde vi oss av idéerna vi fÄtt fram och arbetade fram CATIA-modeller pÄ möjligaförslag.

Den hÀr rapporten behandlar den bok som jag gjort som examensarbete, rapporten finns till för att förklara min arbetsgÄng under projektet och för att sÀtta boken i ett sammanhang. Syftet var att uppslagen i boken skulle upplevas som luftiga och tilltalande. Jag ville undersöka hur man gör en stilren bok med snygga bilder samtidigt som den Àr informativ och lÀttillgÀnglig för lÀsaren. Under genomförandet av boken har jag lagt stor vikt pÄ innehÄll, layout och foto. De tre delarna skulle hÀnga ihop pÄ ett bra sÀtt för att göra boken sÄ tydlig som möjligt utan att bli fullproppad med text och bild.

Detta Àr en undersökning av varför sÄ fÄ killar gÄr pÄ estetiskt gymnasium med inriktning teater. Författaren har gjort fokusgruppintervjuer med killar som gÄr estetiskt gymnasium, inriktning musikal, om hur det kom sig att de sökte dit och hur de ser pÄ genus i förhÄllande till sin gymnasieutbildning. Resultatet visar att en stödjande vuxen i killarnas nÀrhet har varit avgörande för deras genusnormbrytande val . Det framgÄr Àven att samtliga börjat som barn med estetisk verksamhet, oftast musik. Killarna har alla mött motstÄnd frÄn omgivningen för sitt intresse för scenkonst.

Idag rÀcker det sÀllan med att shopping och konsumtion fyller ett praktiskt behov; det ska helst ocksÄ vara roligt och lustfyllt. Att dagens konsumenter stÀller högre krav gör att spelreglerna pÄ marknaden har förÀndrats. Mossberg (2003) och Hultén, Broweus och van Dijk (2008) konstaterar att en ny typ av marknadsföring hÄller pÄ att vÀxa fram, dÀr fokus flyttas frÄn produkten och dess egenskaper till att produkten och inköpet ska ses som en upplevelse.Ett sÀtt att öka kundernas upplevelse i butik Àr att skapa en tilltalande butiksatmosfÀr. DessvÀrre saknar mÄnga svenska butikschefer kunskaper om hur det arbetet kan gÄ till. Uppsatsens syfte Àr att lyfta fram frÄgan om butiksatmosfÀrens betydelse, och dÄ framförallt för butiker inom second hand-branschen.

Nya bÀttre transportmedel och sÀtt att kommunicera gör att vÀrlden krymper, konkurrensen hÄrdnar och detta tvingar företag att fokusera pÄ kunderna. Dagens företag mÄste veta vad deras kunder vÀrdesÀtter och det har gett begreppet kundvÀrd en ny och viktigare betydelse. En bransch dÀr konkurrensen hÄrdnat de senaste Ären, pÄ grund av bland annat avregleringar, Àr flygbranschen. En viktig pusselbit för att denna bransch skall kunna fungera Àr flygplatserna. Flygplatser var en gÄng i tiden enbart platser dÀr mÀnniskor var ?tvungna? att passera för att ta sig till en ny destination.

Nya bÀttre transportmedel och sÀtt att kommunicera gör att vÀrlden krymper, konkurrensen hÄrdnar och detta tvingar företag att fokusera pÄ kunderna. Dagens företag mÄste veta vad deras kunder vÀrdesÀtter och det har gett begreppet kundvÀrd en ny och viktigare betydelse. En bransch dÀr konkurrensen hÄrdnat de senaste Ären, pÄ grund av bland annat avregleringar, Àr flygbranschen. En viktig pusselbit för att denna bransch skall kunna fungera Àr flygplatserna. Flygplatser var en gÄng i tiden enbart platser dÀr mÀnniskor var ?tvungna? att passera för att ta sig till en ny destination.

SammanfattningDet sjÀlvstÀndiga arbetet gestaltar en trÀdgÄrd i omrÄdet Kobjer, nordvÀst om centrum i Lund.Huset som ligger pÄ tomten, Villa Trift 3.0, Àr ritad efter en ekologisk byggnadsdesign och skafungera som en miljöanpassad bostad. Som huvudfokus i byggnadens uppförande finner viresurshÄllning, kretslopptÀnkande, sunda levnadsmiljöer samt en anpassning efter platsensförutsÀttningar. TrÀdgÄrden Àr tÀnkt att gÄ i samma anda för att skapa en helhet tillsammans medbostaden. MÄlet med arbetet har varit att ta reda pÄ hur vi kan gestalta trÀdgÄrdar uteftermiljöpÄverkan, estetik och önskemÄl frÄn bestÀllaren.En litteraturstudie inleder arbetet för att fÄ klarhet i vad en miljövÀnlig trÀdgÄrd innebÀr. Denbörjar med beskrivandet av vÄrt förhÄllande till de levande processerna som finns i jorden.

Syftet med examensarbetet var att formge en armatur som Àr mer intressant Àn de som i huvudsak hÀnger i ett konferensrum. Att göra nÄgot som Àr spÀnnande att betrakta som artefakt i sig, inte bara som ljuskÀlla.Men det var Àven viktigt för mig att se hur det Àr att arbeta som formgivare med ett företag.Min metod bestod av att undersöka verkliga konferensrum och prata med de som anvÀnder dem. Det viktiga var att utgÄ frÄn anvÀndaren och platsen.I min prototyp anvÀnde jag plÄt, men materialet Àr inte det viktiga i min produkt, tyngdpunkten ligger pÄ dess form.I mitt skissande utgick jag frÄn en bro, den i sin tur övergick till en vattenvÄg som blev som en illusion ? en armatur som Àr förÀnderlig beroende pÄ var man stÄr nÀr man betraktar den.Resultatet, blev en för ögat, tilltalande armatur som i dubbel bemÀrkelse kan lysa upp ett konferensrum..

GÄr det att se om en bild Àr komponerad efter regler? Genom en semistrukturerad undersökning via enkÀt har jag tagit reda pÄ hur bilder upplevs som Àr antingen medvetet komponerade efter regler, eller komponerade pÄ kÀnsla efter subjektiv estetik. Jag har utforskat vad det i sÄ fall Àr i bilderna som fÄngat betraktaren och vad de tolkar som genomtÀnkt och medvetet komponerat.  En frÄga ha varit om fotointresserade personer har lÀttare för att urskilja de hÀr tvÄ olika sÀtten att komponera en bild. Jag har undersökt vad det Àr i bilderna som tilltalar deltagarna och om reglerna avgör om en bild ska upplevas som bra och tilltalande eller om det finns nÄgot annat som har en större betydelse..

Den hÀr uppsatsen undersöker varför vissa spel kan ses med ett större estetiskt vÀrde Àn andra och hur detta estetiska fokus kan uppnÄs samt hur detta pÄverkar spelen och dess vÀrde. Syftet Àr att beskriva estetisk effektivitet som begrepp och metod för att kunna applicera dessa kunskaper i produktioner av digitala spel. För att undersöka problemomrÄdet utfördes en spelproduktion dÀr metoder framtagna under undersökningens gÄng applicerades. Denna produktion testades sedan mot respondenter och resultaten sammanstÀlldes med reflektioner kring hur processen pÄverkat slutprodukten. Undersökningen beskriver ett förhÄllningssÀtt, komplett med begrepp, definitioner och metoder och visar att detta kan anvÀndas för att skapa sammanhÄllna och starka upplevelser..

I denna uppsats undersöks hur planeringen och utformningen av stÀderna pÄverkar invÄnarnas vardagliga motionerande. Syftet med uppsatsen Àr att belysa behovet av en mÄlmedveten samhÀllsplanering som avser att frÀmja vardaglig fysisk aktivitet och motionerande i stads-miljö. Ett vidare syfte Àr att bidra med nya kunskaper om vilka planeringsaspekter som pÄver-kar mÀnniskors vardagliga motionerande i staden, sÄ att detta i framtiden ska kunna bidra till att utforma nya underlag och riktlinjer för motionsfrÀmjande stadsplanering. Idag Àr en stor del av Sveriges befolkning alldeles för fysiskt inaktiv och stillasittande vilket markant ökar riskerna för en rad allvarliga sjukdomar och hÀlsotillstÄnd, och som i sin tur medför enorma kostnader för sjukvÄrd och arbetsbortfall. Att stimulera till ökat vardagligt motionerande Àr ett effektivt sÀtt att komma till rÀtta med detta utbredda folkhÀlsoproblem, vilket Àven regeringen framhÄllit som ett högt prioriterat mÄl. För att lyckas med detta krÀvs dock att stÀderna planeras och utformas för att frÀmja det vardagliga motionerandet. I uppsatsen framkommer det att mÀnniskors vardagliga motionerande i hög grad pÄverkas av hur stÀderna planeras och utformas.

Syftet med studien var att studera hur typsnitt uppfattas, och sĂ€rskilt hur dessa uppfattningar pĂ„verkas av illustrationer med varierande innehĂ„ll. Stimuli skapades genom att kombinera 3 olika illustrationer och 5 olika typsnitt, totalt 15 stimuli. Försöksgruppen bestod av 18 personer, 11 kvinnor och 7 mĂ€n. Åldersspannet var frĂ„n 22 till 67 Ă„r. Deltagarna fick individuellt markera pĂ„ skattningsskalor hur varje stimuli uppfattades, efter 7 olika dimensioner.