Allt sedan internet gjorde sitt intåg i världens hem har tjänsterna blivit alltmer resurskrävande. Denna utveckling kommer att fortsätta. Trådbundna abonnenter har gått från att surfa via långsamma modem till att behöva höghastighetsbredband. Abonnenter som valt mobilt bredband som anslutningsteknik har ökat lavinartat. Dessvärre kommer inte den mobila tekniken att leva upp till framtidens allt större krav på bandbredd eftersom anslutningen är för okontinuerlig för tyngre streamade tjänster.

Uppsatsen undersöker hur olika kategoriseringar av lärarprofiler kan vara till hjälp att ge förståelse för vad det innebär att vara lärare i slöjd. En komparativ innehållsanalys används som metod då en jämförelse mellan kategoriseringar gjorda av tre slöjdforskare och tre forskare inom annan didaktisk forskning sker. Resultatet visar att slöjdlärarprofiler har olika undervisningsmål, dessa är att eleverna ska utveckla: förståelse; tekniska kunskaper; skapande förmåga och personlig utveckling. Analysen visar också att det i slöjdämnet finns lärarprofiler som har otydliga undervisningsmål. I jämförelse mellan slöjdlärarprofiler och lärarprofiler inom annan didaktisk forskning uppmärksammas temat undervisning med olika centrering och grad av kontroll. Resultatet visar att det finns lärarcentrerade och elevcentrerade lärarprofiler inom både slöjd och annan didaktisk forskning.

Temat för denna uppsats är fördomar, och hur de påverkar oss i vårt identitetsskapande. Min hypotes är att vi bildar vår identitet utifrån den Andre, och genom de fördomar vi har om den Andre påverkas vårt identitetsskapande i en positiv riktning. Fördomar bygger enligt mig på en ojämn maktbalans, vilken gör att vi skapar fördomar mot människor i vår utgrupp. Det är mot utgruppen våra negativa fördomar dyker upp, beroende på den ojämna maktbalans som finns mellan in- och utgruppen, medan det är inom ingruppen våra positiva fördomar finns.Mitt syfte är att genom en teoretisk uppsats, utan någon empirisk anknytning ställa jag mig frågan: Varför har vi fördomar? Min ambition är inte att komma fram till ett entydigt svar, utan snarare hålla en klargörande diskussion kring den valda problematiken.

I uppsatsen undersöker jag ur ett queerteoretiskt perspektiv, och med diskursanalys och dekonstruktion som metoder, heteronormativitet i skönlitterära bilderböcker. Analysen stödjer sig dels på Michel Foucaults samt Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteorier, dels på Judith Butlers beskrivningar av samhällets heterosexuella matris och identitet som en performativ processuell konstruktion. Jag undersöker om och på vilka sätt heterosexualitet framställs som given sexuell identitet i de mest lånade bilderböckerna på Stockholms stadsbibliotek de senaste åren och i ett urval böcker som skildrar hur familjer får barn. Det innefattar granskning av såväl vilka relationer som representeras i böckerna som vilka subjektspositioner som böckerna erbjuder läsaren. Har läsaren möjlighet att identifiera sig med litterära figurer utan att först ta ställning till kön, undrar jag.

Under första hälften av 2000-talet blev det aktuellt för svenska flygvapnet att öva för att utföraflygunderstöd till markförband, bl.a. genom skapande av ett s.k. ?accelerationsspår CAS?. Det harframkommit att utförande av CAS i den konflikt som för närvarande pågår i Afghanistan har tidvishaft svårt att förhålla sig till folkrätten på ett positivt sätt.

Problem: Vilka faktorer är avgörande för kulturföretagarens förutsättningar att förena det konstnärliga skapandet med överlevnad som företagare?Syfte: Det övergripandet syftet med denna uppsats är att analyser och utvärdera kulturföretagares marknadsstrategier med avseende på deras förutsättningar att förena konstnärligt skapande med överlevnad. Studiens underliggande syfte består i att analysera och utvärdera kulturspecifika starthus och deras inverkan på kulturföretagares marknadsstrategier.Metod: Studien utgår från en hermeneutisk, kvalitativ och deduktiv forskningsansats. Studien använder sig av metodtriangulering och empiri samlas in med hjälp av surveyundersökning med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har hållits med sex stycken kulturföretagare, där hälften startats upp via kulturspecifika starthus och hälften startats upp på egen hand.Teorier: Studien använder sig av följande teorier; involveringsteorin, Värdekedja/Värdestjärna samt Industriella nätverk.

I den gestaltande landskapsarkitektens yrkesliv är arkitekturtävlingar praxis, eftersom det anses vara ett effektivt sätt att få fram alternativa och högkvalitativa förslag i ett projekt. Som ett komplement till den ordinarie utbildningen på landskapsarkitekturprogrammet är deltagande i arkitekturtävlingar ett sätt att förbereda sig för det kommande arbetslivet. Genom tävlingen Re-design the cityscape from the forest to the seafront: Tritis Septemvriou Street, Thessaloniki, Greece, finns en möjlighet att kombinera kandidatuppsatsen och deltagande i en arkitekturtävling. Tävlingen berör hanteringen av stadsmiljöer med undermåliga allmänna platser, kopplat till modernismens genomslag. Syftet med kandidatarbetet är att övergripande gestalta Tritis Septemvriou Street i Thessaloniki med utgångspunkt i tävlingsprogrammet.

Vi fick bekanta oss med en miljö som ger barnen nya möjligheter att upptäcka, forska och experimentera. Vi kunde se att den delen av utemiljön som den lilla kolonilotten är bidrar till barnens utveckling och lärande. Dessutom utvecklas barnens ?förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp? (Lpfö 98, s. 37).

Landskrona är en liten stad i södra Sverige. Den är en av landets äldsta och historiskt sett mest betydelsefulla städer med sin storhetstid under 1700- och 1800-talen, då ett skeppsvarv växte sig stort. De flesta människor som kom till Landskrona under den här tiden kom för att arbeta på varvet. På grund av det ökade antalet invånare fanns det bostadsbrist i staden och arbetarnas behov av bostäder ledde till stora byggnadsprojekt. På 1900-talet gick varvet i konkurs, arbetslösheten steg och det ledde till en minskning av antalet invånare.

Bakgrunden till arbetet är att Sverige blir ett alltmer mångkulturellt samhälle och att många barn idag är flerspråkiga och vi uppfattar det som viktigt att stärka barns modersmål vilket är en förutsättning för att utveckla ett andraspråk. Syftet är att belysa vilket stöd i form av modersmålsundervisning eleverna får grundskolans tidiga år och vad pedagoger i F till år 5 anser vara ett språkutvecklande arbetssätt i skolan. För att kunna undersöka ämnet har vi ställt oss två huvudfrågor; Hur ser modersmålsundervisningen i mångkulturella skolor? Hur arbetar pedagoger språkutvecklande i mångkulturella skolor? Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning och har intervjuat sammanlagt tio pedagoger; fyra klasslärare, fyra modersmålslärare och två fritidspedagoger på två olika skolor ? båda med stor andel barn med annan än svensk kulturell bakgrund Resultatet visar att pedagogerna menar att drama, läsning, diskussion, att skriva, musik och bild är de viktigaste aktiviteterna för elevernas språkutveckling. Modersmålslärarna lyfter fram läs- och skrivfärdighet, grammatik och samtal som viktiga delar i undervisningen. Innemiljön och skolornas utrustning och material tas också upp. Alla arbetar på olika sätt, men nämner ändå samma hjälpmedel och aktiviteter som stöd till den språkliga utvecklingen. Språkutvecklingen är individuell och en skapande process som kräver en aktiv engagemang från inlärarens sida.

Mönster i markbeläggning är en av många faktorer som påverkar människors upplevelse av den omkringliggande miljön, och vi som landskapsarkitekter har ett stort ansvar i skapandet av dessa miljöer. Det vore rimligt om vår kunskap motsvarade vår inblandning i detta skapande, vilket vi inte tycker att det gör idag. Uppsatsen är främst baserad på litteraturstudier, intervjuer och en enkätundersökning. Dess huvudsakliga del berör människors psykologiska- och fysiologiska uppfattning av mönster i markbeläggning men uppsatsen behandlar även geometriska mönster och markbeläggningens utveckling över tid i Sverige, samt matematikens betydelse för arkitekturen. Det finns inte mycket forskning om hur människor upplever mönster i markbeläggning, men faktum är att mönster påverkar oss från dagen då vi föds. Mönster kan få oss att känna lugn och tillit eller otrygghet och stress. Att gestalta väl med mönster är en balansgång mellan överstimulans och monotoni.

I skolans undervisning ingår momentet tala, vilket vissa elever upplever som oerhört krävande och frustrerande. Under senare tid har kommunikativa färdigheter alltmer betonats som avgö-rande inom utbildning och arbetsliv, men trots att elevers muntliga färdigheter anses så vikti-ga, organiseras undervisningen inte alltid så att elevers muntliga förmågor tränas och utveck-las. De elever som sällan eller aldrig deltar i muntliga aktiviteter i klassrummet, riskerar att inte nå målen och hamnar dessutom lätt i ett utanförskap, stigmatiserade av identiteten som ?tyst? elev.I denna kvalitativa studie undersöks några elevers upplevelser av muntliga aktiviteter i klass-rum. Frågeställningarna som besvaras är om alla elevers röster blir hörda, hur eleverna upp-levt aktiviteterna och hur man kan öka elevers deltagande i muntliga aktiviteter.

Jag har jobbat med att skapa en miljö som jag kallar ?interaktivt suburban?. En ganska klassiskförortstypologi men med offentliga rum. Jag har ritat fem bostadshus som ligger på en höjd i en fåramellan Tyresö centrum, en skola och ett bostadsområde. Här finns närhet till många sporthallar ochidrottsplatser.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Hjälpa eller Stjälpa? - Konsumentens förhållningssätt gentemot ekologiska kläder och informationens betydelse för skapande av ett beteende. Universitet: Lunds Universitet, Service Management, Campus Helsingborg. Ämne/Nivå: SMTX06, Kandidatuppsats 15 p Seminariedatum: 29 maj, 2008 Författare: Olivia Borsos, Stéphanie Carlström och Malin Engblom Handledare: Stefan Gössling och Pia Valentin Rehncrona Nyckelord: Ekologiska kläder, konsumtion, information och beteende Syfte: Syftet med denna undersökning var att studera hur konsumenter förhåller sig till ekologiska kläder inom konfektionsbranschen med utgångspunkt i konsumenternas attityd och beteende. Vidare ville vi även undersöka om och hur en attityd inverkar på konsumenters mottagande av information om ekologiska kläder.

Vi konsumerar allt mer i en allt högre hastighet och barnfamiljerna är en målgrupp som marknadens aktörer gärna vill knyta till sina produkter. Funderar vi över hur vi handlar, är det hedonistiska eller moraliska faktorer som avgör eller sker det helt enkelt på rutin och i invanda mönster? Är förstagångsmamman mer intresserad av estetiskt tilltalande produkter eller anser hon att etiska frågor som miljö och arbetsförhållanden är viktigare när det gäller produkter till barn?Syftet är att inhämta information från förstagångsmammor avseende deras konsumtionsmönster när det gäller barnprodukter som kläder, leksaker och blöjor. Tanken är att få insikt i hur de väljer sina varor, om det är etiska eller estetiska faktorer som är avgörande eller kanske en kombination av de två.Undersökningen görs med teoretisk utgångspunkt i Pierre Bourdieus teorier om kapital med grund i respondenternas socioekonomiska grupptillhörighet. Efter litteraturgenomgång i syfte att hitta relevant material har undersökningen sedan genomförts med semistrukturerade intervjuer.