Detta examensarbete handlar om förskolebarns (3-5 år) lek inomhus ur ett genusperspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka hur flickor och pojkar använder och leker i innemiljön på förskolan, samt vilket lekmaterial de väljer i sina lekar. Dessutom vill jag undersöka om det är några skillnader och likheter mellan flickors och pojkars lekar och val av lekmaterial. Därför har jag valt följande frågeställningar: Hur använder flickor och pojkar innemiljön på förskolan i sina lekar? Vilka typer av lekmaterial använder flickor respektive pojkar i sina lekar? I arbetet har jag använt mig av forskning om lekmiljö, lek, lekmaterial, flickors och pojkars lek och gemensam lek.

Lärarens främsta uppdrag är att förverkliga de mål som finns för skolan vilka formellt uttryckts i läroplaner och kursplaner. Vi har i detta arbete problematiserat denna process utifrån exemplet religionskunskap och diskuterat didaktikseringen av läroplaner och kursplaner mer allmänt. Genom analys av kursplanen i religionskunskap för grundskolan fann vi att ämnet hade syftena; personlig utveckling, medborgarfostran i den svenska skolans värdegrund, tolerans(skapande) och samhällskunskap. Vi har genom analys av ämnesdidaktiska texter sedan sökt svar på vilka problematiker och möjligheter som finns i förverkligandet av dessa syften. Resultatet av dessa undersökningar gjorde att våra kunskaper om ämnet fördjupades samtidigt som vi insåg att vägen dit varit lika intressant.

Syftet med denna studien är att undersöka vad dramapedagogiska övningar kan bidra med i ett projekt om läsförståelse med en andraklass samt att undersöka hur eleverna förhåller sig till gestaltandet med kroppen i studien. Studien undersöker även hur eleverna skapar förståelse om bokens innehåll tillsammans. Undersökningen omfattade tolv lektioner i klassen med mig som lärare samt en intervju med klassläraren. Undervisningen i studien bestod av högläsning och dramatiskt berättande, textsamtal samt gestaltningsövningar. Dokumentationen bestod av observationsanteckningar från lektionerna, ljudinspelningar från intervjun och två lektioner samt videoinspelningar från tio lektioner.

Syftet med denna intervjustudie är att med en vetenskapligt kvalitativ metod undersöka hur motivation hos elever skapas utifrån yrkesverksamma historielärares perspektiv, samt hur detta skapande förhåller sig till motivationsteorier. Sju lärare fördelat på två grundskolor och ett gymnasium, har intervjuats. Svaren från intervjuerna har bearbetats separat och sedan analyserats utifrån motivationsteorier. Resultatet visar att lärarna ser egenskaperna i rollen som lärare vara den primära faktorn i skapandet av motivation hos eleverna. Dessa är att vara en god berättare, engagerad, ha goda ämneskunskaper och ha förmåga att kunna beröra elever.

Att välja att leva på sitt skapande kan för många vara det mest självklara och lustfyllda. Samtidigt lever vi i en digital värld där industrier spottar ur sig massproducerade föremål som blir ett alternativ till slöjden, hantverket och konsthantverket. Att ställa ut kan vara ett sätt för tillverkare att nå ut och synas i föremålsdjungeln. Syftet med arbetet är att belysa utställningsarrangörers beskrivningar av motiv för en utställning de arrangerar med slöjd, hantverk eller konsthantverk, och vilka budskap som anordnaren vill förmedla? Genom kvalitativa intervjuer med utställningsarrangörer inom slöjd-, hantverk och konsthantverksområdet söks en ökad förståelse över hur de resonerar kring motiven och budskapen.

Ur ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv är människan en social varelse som lever i ett samhälle som är under ständigt skapande. I det samhälle där individen genom interaktion både formas och skapas är samhälle och individ tätt förenade vilket är den utgångspunkt vi genomgående valt att förhålla oss till i denna antologi. Antologin belyser omställningar i livet genom fyra olika bidrag. Agnesa Abrashis bidrag heter ?Ett nytt skede i livet ? en studie om identitet och moderskap? och behandlar hur mammor ser på sitt identitetsskapande.

Uppsatsen upplägg börjar med en fördjupning i litteraturen. Här sammanställer jag information och drar slutsatser kring barns lek och miljöanvändning som jag uppfattar som viktiga utgångspunkter för arbetet. Litteraturinblicken skall ge en förståelse för hur barn tänker och upplever sin lekmiljö. Målgruppen är barn från 1 till 12 år. Undersökningen består av två huvudmoment, miljöanalys och gåturer.

Den här rapporten bygger på en vetenskaplig undersökning som genomfördes under hösten 2013. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur IT kan används i förskolans verksamhet idag. Observationer, inspirerade av den etnografiska forskningsansatsen, genomfördes på två förskolor i Mellansverige och materialet analyserades sedan utifrån tre aspekter, nämligen vilket lärande som synliggjordes, hur IT användes i verksamheten av barnen och pedagogerna samt om dessa användningsområden kunde kopplas till läroplanens riktlinjer för hur IT ska integreras i verksamheten.Resultatet visade en bredd i hur IT lyfts fram i två olika förskoleverksamheter, med olika specialiseringar. Den ena förskola har en uttalad IT-profil. Läroplanens beskrivningar och strävansmål följdes, men på olika sätt.

Trombin är ett trypsinliknande serinproteas som har stor del i kroppens reglering av blodets fluiditet och koagulation genom att det klyver faktorer som slutligen leder till att blodet kan koagulera och fibrin bildas. Syftet med det här projektet har varit att syntetisera fragment som designats med datorgrafiska metoder på Astra Zeneca och sedan analysera fragmenten med affinitetskromatografi med trypsin immobiliserad på kiselgelspartiklar. I projektet har även ett nytt koncept prövats, nämligen att analysera reaktionsblandningarna direkt med hjälp av trypsinkolonnen utan att först isolera och rena föreningarna. De designade fragmenten har syntetiserats med standardmetoder, bl.a. har N,N?dicyklohexylkarbodiimid (DCC) använts.

Examensarbetet är det avslutande momentet på civilingenjörsutbildningen Ergonomisk Design och Produktion, med inriktning industriell design. Projektet genomförs vid Nord West Yachts AB, Orust, som bygger exklusiva motorbåtar från 33 till 56 fot. Utgångspunkten för projektet är att skapa förbättringar kring förarmiljön i den senaste båtmodellen Nord West 420, både i coupén och på flybridge. Företagets önskan med projektet är att vidareutveckla instrumentpanelen samt förarplatsen, vilket ska leda till en attraktivare och säkrare båt genom ett estetiskt och ergonomiskt tänkande. Under projektets gång används metoden systematisk problemlösning.

Problem: Vid angripandet av detta problemområde kommer vi att utreda om strategiformuleringen går att åtskilja från strategiimplementeringen. Vi anser det vidare vara intressant att studera huruvida olika strategier och situationer påverkar strategiimplementeringen. Det är även relevant att undersöka hur en strategiimplementering går till och vilka verktyg som involveras i denna process samt vilka hinder som kan uppstå under resans gång. Vi vill utifrån denna bakgrund besvara följande fråga: Finns det enligt rådande forskningsläge några generella framgångsfaktorer för strategiimplementering? Med vår fallbeskrivning ämnar vi besvara följande fråga: Hur har Alfa Laval gått tillväga för att implementera sin nuvarande strategi och har de identifierat några specifika framgångsfaktorer för strategiimplementering? Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån vår teoretiska studie identifiera generella framgångsfaktorer för strategiimplementering.

"I dag präglas samhället av en mångfald uttryck inom bild- och formområdet. I det fria konstnärliga utövandet pågår ett ständigt experimenterande med olika material, tekniker och uttrycksformer. Olika medier påverkar oss genom användning av symboler för att föra fram sina budskap. Därför finns behov av att kunna analysera och tolka bild- och formområdets olika funktioner i dagens samhälle."I min undersökning har jag tagit reda på hur man kan utveckla ett symboliskt måleri genom att låta sig inspireras av Holländska blomsterstilleben från 1600-talet, för att sedan kunna skapa en meningsfull och inspirerande stillebenundervisning i skolan.Jag har valt att utgå från dessa 1600-talsmålningar då det finns en mängd dokumenterad symbolik och historik kring dessa verk, och för att de estetiskt intresserar mig med sin passiva och dekorativa utstrålning. På ett lekfullt sätt har jag undersökt dessa målningars kraft och symboliska betydelse för att sedan förskjuta symboliken i dem och skapa egna konnotationer som betyder något för mig.Då jag främst har fokuserat på gestaltningen i min undersökning har jag kunnat konstatera att mitt bildspråk, min teknik, kompositions och associationsförmåga har berikats betydligt genom att måleriskt ha undersökt dessa religiösa, kulturella och vetenskapliga bilder.

Syftet med denna studie är att få en insyn i vilket förhållningssätt fem verksamma grundsko-lelärare har kring användning av digitala verktyg i deras undervisning och hur det påverkar deras integrering. I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 fram-går det tydligt att handhavandet av digitala verktyg är en viktig del då skolan ansvarar för att varje enskild elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Skolverket 2011a). För att nå syftet i denna studie har vi samlat empiri genom telefonintervjuer som sedan har tolkats och analyse-rats utifrån fyra valda teoretiska begrepp, IT, IKT, digital litteracitet och MIK. Studien visade att samtliga lärare förhåller sig positivt till arbete med digitala verktyg i undervisningen där det används som stöd för elevers lärande. Vidare framkom det att lärarna arbetade med olika kunskaper och förmågor utifrån de teoretiska begreppen.

I Ingmar Bergmans filmer förekommer det ofta olika typer av konstnärer eller dess "likar", enligt Bergman (i form av t ex gycklare). Dessa rollfigurer belyser inte enbart konstnärliga spörsmål utan deras främsta uppgift är kanske att fungera som en slags "ställföreträdare" - eller en symbol för människan - eftersom just konstnärerna i hög omfattning tangerar mer djupa allmänmänskliga frågor i Bergmans filmer. Exempel på detta är kanske i första hand då konstnärerna frågar sig vad sanning är för någonting, samt hur detta sedan berör en metafysisk verklighet där Bergmans hela existentiella problematik verkade kretsa kring frågan om man överhuvudtaget kan vara sann; samtidigt som han då också verkar konstatera att en "riktig" verklighet inte verkade vara möjlig att inringa.Meningen med denna uppsats är att titta på vilken och vilka bilder Ingmar Bergman ger av konstnärerna i sina spelfilmer (fram till Fanny och Alexander), vilket då också berättar något om Bergmans egna existentiella problematik och hur den utvecklades under hans liv och skapande..

I denna studie diskuteras hur en viss bildpedagogisk praktik som vilar på ett sociokulturellt perspektiv på lärande kan uppfattas av elever avseende lärande och utveckling och hur denna arbetsprocess påverkar deras uppfattning om lärande i och genom bildämnet. Studien utvärderar hur elevers upplevelser och sinneserfarenheter ser ut i samma bildpedagogiska praktik och hur de medieras i deras bildskapande. Metoden är kvalitativ där med hjälp av ostrukturerad intervju och hermeneutiskt tolkande sätt analyseras information som trängs bakom ord och beskrivningar. Resultatet visar att kognitiva och emotionella aspekter i bildämnet i kombination med en flerstämmig och multimodal skolmiljö stimulerar elevernas lärande/kreativitet och utvecklar olika medieringsförmågor. Elever utvecklar bildspråk och skapar kunskap ur dialog genom social interaktion.