I denna uppsats tar jag upp hur man kan inspirera och skapa lust till slöjdande för eleverna i skolan. Jag tycker att det är betydelsefullt att man som lärare vet vad som skapar lust hos eleverna och att man kan sporra alla i skolan. Syftet med studien är att undersöka hur jag som lärare ska inspirera och få eleverna intresserade av slöjd. För att få fram information har jag intervjuat hemslöjdskonsulenten i Skellefteå samt läst pedagogiska böcker, styrdokumenten och sökt information på Internet. Jag har funnit att det är leken och fantasin som inspirerar barn och ungdomar till slöjdande, samt att jag som lärare måste skapa förutsättningar för att slöjden ska vara lustfylld för alla.

I denna studie undersöktes förskolebarn och skolbarns uppfattningar av lustfyllt lärande. Fokus i tidigare forskning kring ämnet har främst legat på att utgå från lärares uppfattningar, men denna studie har riktat in sig på barns perspektiv av lustfyllt lärande. En fenomenologiskt inspirerad metod har tillämpats för att nå syftet, som är att utforska och beskriva det essentiella i barn och elevers uppfattningar av att känna motivation och lust till lärande. Vi ville också försöka förstå hur traditioner och institutioner formar barn och elevers möjlighetsvillkor. Datainsamlingsmetoden var gruppintervjuer och intervjumaterialet har analyserats och kategoriserats i teman.

This study intends to examine teacher´s thoughts and perception of esthetic activities at preschools. I have chosen to restrict the esthetic area to the significance and function of clay to the teachers and children. On the basis of the belief that children can, and need access to a variety of ways to express themselves, we used the interviews to take part of teachers work and thoughts concerning clay, and the esthetic work. I have in this qualitative study addressed four questions: How do the teachers use clay in preschool activities? What do the teachers think about clay as a tool in the educational work at the preschool? Are the teachers working from the perception of children?s rights to express themselves in different ways and with the help of different tools? What function does clay fill for the children?I have interviewed eight teachers and taken part of both older and more recent theories around children and the creativity in esthetic contexts.

I denna uppsats belyses identitetsutvecklingen hos de manliga huvudpersonerna i Mikael Niemis romaner Skjut apelsinen (2010) och Populärmusik från Vittula (2000). Identitetsutvecklingen, som emellanåt angrips ur ett genusperspektiv, åskådliggörs utifrån skolgången, ur en språklig synvinkel samt innefattar skapande fritidsintressen (poesi och musik). Analysen visar att skolornas kulturella klimat bidrar i formandet av huvudpersonernas identiteter. Två centrala men olika lärarpersonligheter framträder: den ena stöttande och uppmuntrande, den andra nedlåtande och ofta oförmögen att inspirera. I Skjut apelsinen idealiserar den språkligt engagerade huvudpersonen ett nyskapande skriftspråk, medan ett sådant engagemang saknas hos den språkligt kluvne huvudpersonen i Populärmusik från Vittula.

Detta examensarbete är en studie om danslärares val av undervisningsmetoder och hur dessa kan förändras. Syftet med undersökningen var att synliggöra hur danslärare förändrar sitt sätt att undervisa beroende av hur undervisningsgruppen ser ut, elevernas ålder samt hur danserfarna eleverna är. Uppsatsen behandlar danslärares tankar om val kring olika undervisningsmetoder. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med verksamma danslärare. Litteraturen behandlar förklaringar av dansläraryrket, vilka och hur olika institutioner styr danslärarens arbete och förklaringar av undervisningsmetoder för danslärare.

Det ha?r arbetet syftar till att underso?ka hur man integrerar sin slutanva?ndare i designprocessen fo?r att go?ra dem delaktiga i slutresultatet. Hur man kan fra?mja ka?nslan av delaktighet, stolthet och engagemang fo?r sin ort genom ett gemensamt skapande..

Detta examensarbete syftar till att undersöka och synliggöra hur det arbetas med tvådimensionellt bildskapande. Vi har för avsikt att utforska vad barn och pedagoger säger om bildskapandet på förskolan. Med utgångpunkt i Reggio Emilias pedagogisk filosofi och Vygotskijs teorier om skapande och utveckling vill vi få förståelse för vad skapande innebär i förskolan. Med hjälp av intervjuer med både pedagoger och barn visar vi hur två förskolor utan uttalad specifik pedagogisk inriktning arbetar med bildskapande. Resultatet av intervjuerna behandlats utifrån tre olika områden; bildskapande, material och utveckling.

Min tanke bakom undersökningen är att betygsättning och olika former av bedömningssätt är frågor lärare måste ta ställning till i utövandet av sin yrkesroll, från ett makt- och elevperspektiv. Som lärare har man makten att öppna respektive stänga dörrar för elever, då betyg blir avgörande för elevernas vidare utbildning. Mina frågeställningar är: Vad berättar medieelever om sina upplevelser av att bli betygsatta i media- estetiska ämnen? Hur beskriver medieelever att betygsättning inverkar på deras självbild? Mina informanter går i årskurs 3 på en medieinriktning, på ett estetiskt gymnasieprogram. Med dem gör jag intervjuer där de reflekterar kring att få betyg i media-estetiska ämnen.

Det här arbetet riktar sig till förskollärare, lärarstuderande och lärare inom skolväsendet samt inom barnomsorgen.Vi är två lärarstuderande vid Umeå universitet som länge funderat på hur dramaarbetet har sett ut och ser ut i skolorna idag. I och med detta arbete har vi haft som avsikt att uppmärksamma just detta och vi ville ge en insikt i hur viktigt drama kan vara i undervisningen för eleverna. Vi ville även visa att drama är mycket mer än bara teater. I drama ingår även lek och skapande. Vi valde att intervjua personer som arbetar med drama i sin undervisning för att få svar på frågeställningarna kring detta arbete.Det vi funnit är att alla lärare kan arbeta med drama i undervisningen om engagemanget finns.

Denna uppsats utforskar samspelet mellan struktur och frihet i konstn?rligt skapande, med fokus p? improvisation och intuition. Genom ett nyskrivet verk f?r ensemblen Gageego pr?vas en metod d?r en fast kompositionsform gradvis m?ter en mer intuitiv, grafisk tolkning. Syftet ?r att unders?ka hur musik kan utvecklas fr?n en tydligt definierad struktur till en friare klangv?rld utan att f?rlora sin helhet.

Syftet med den här uppsatsen är att jag vill dokumentera min kreativa process från första gången jag börja skriva nytt material, till att för första gången framföra det för en publik för att sedan utveckla till en hel (examens) konsert. Huvudfråga: hur fungerar min kreativa process och hur förhåller jag mig till den? Jag har använt mig av att skriva processdagbok under ett och ett halvt år. Jag har kommit fram till att jag i min kreativitet behöver vara strukturerad och ha ett visst mått av disciplin och rutiner och försöka hålla en distans mellan mig och mitt skapande och samtidigt våga vara öppen och driva processen framåt även om jag inte riktigt vet vad slutmålet blir.Min uppfattning om ordet kreativitet har också under arbetet med denna uppsats förändrats. Från att vara något abstrakt och mystiskt med en bild av att de som kallades kreativa var speciella människor, genier, som mer eller mindre hade en speciell gåva till en uppfattning om att kreativitet är en egenskap vi alla har som med rätt förutsättningar och sammanhang kan övas och utvecklas..

Under 2011 pågick diskussioner kring bildämnet i och med att Sverige antog nya läroplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild är mer av ett hobbyämne samtidigt som andra visade på ämnets värde och hur viktigt det är med visuell kompetens i dagen samhälle. År 2003 gjordes en nationell utvärdering av bildämnet som visade att de flesta elever tycker att bild är roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvärdering visade också att i bildämnet arbetade elever främst med hantverksmässig metoder trots att bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gått nästan 10 år sedan denna utvärdering gjordes och en ny kursplan har införts där digitalt skapande och analys är tydligare inskrivet.

I detta arbete har den skyldighet hyresvärdar och hyresgäster har mot varandra när det gäller underhålls- och vårdplikt behandlats samt den gränsdragning som görs mellan normalt och onormalt slitage. Vidare behandlas även när parterna kan bli skadeståndsskyldiga till följd av detta. Uppsatsen inriktar sig på att förklara olika begrepp och utreda vem som vid olika skador får ersätta vad och vem som har bevisbördan för detta. Klart står att det råder en viss oklarhet gällande vem som har bevisbördan i de fall skador uppstått i lägenheten. Därför kan det vara svårt att som hyresgäst och hyresvärd veta vad som egentligen är deras ansvar och inte.

Denna studie har som huvudsyfte att undersöka hur organisationer arbetar med flyktingbarn och på vilket sätt en pedagog med skapande inriktning (till exempel en musiklärare) kan arbeta för att förbättra flyktingbarns situation i Sverige och i världen. Studien utgår från tre intervjuer med människor som är aktiva inom tre olika organisationer i Sverige. Dessutom tar studien upp integrationsprojektet Tillsammans och jämför det med information från teoridel och informanternas information. Slutsatser som kunnat dras från resultatkapitlet är att om organisationer som arbetar med flyktingbarn samarbetade mer med pedagoger med skapande inriktning skulle flyktingbarns situation kunna påverkas positivt eftersom detta är en kraftfull kombination av kunskap och erfarenheter. Det kan också vara av betydelse att fler musikpedagoger får upp ögonen och också erbjuds kunskap som kan behövas vid arbete med flyktingbarn.

Bakgrund: Ett stifts huvudsakliga uppgift är att vara ett stöd för och bevara den koronala rekonstruktion i en endodontiskt behandlad tand med omfattande förlust av tandkronan. På senare år har efterfrågan för estetiska stift och pelare ökat och nya sorters stift och pelare har dykt upp på marknaden. Zirkonia är ett biokompatibelt och estetiskt material som relativt nyligen har börjat användas som material för stift och pelare. Syfte: Denna litteraturöversikt fokuserar på att analysera både in vivo och in vitro studier som har testat stift i zirkoniumdioxid. Avsikten är att summera senaste årens evidens för materialets relativt nya användningsområde och att försöka besvara frågeställningen om stift i zirkoniumdioxid är att rekommendera för kliniskt bruk. Material och metod: Totalt lästes 361 sammanfattningar och utav dessa sorterades 69 artiklar ut för fulltextläsning. Utav dessa uppfyllde 14 artiklar våra inklusions- och exklusionskriterier.