Syfte: Undersökningens syfte är att ta reda på vilka kompetenser och egenskaper arbetsgivare kräver vid rekrytering av säljare i telekombranschen. De kompetensområden vi avser att undersöka är formell kompetens, emotionell kompetens, estetisk kompetens och social kompetens.Teori: Warhurst et al. (2000) menar att det inom servicesektorn har skett ett tydligt skifte gällande vilka kompetenser organisationer söker hos anställda. Nickson, Warhurst och Dutton (2005) menar att vid rekrytering inom serviceyrken värdesätts sociala och estetiska egen- skaper snarare än formell kompetens. Färre arbetsgivare efterfrågar utbildning och vikten läggs vid hur personen är snarare än vad personen kan.

I dagens samhälle blir vi som människor dagligen erinrade om olika vägar till hur vi ska förändra och förnya oss. Både genom media och genom konsumtionssamhället hävdas det att man som individ blir en bättre och lyckligare människa om man köper nytt och förändrar i sitt hem. Detta faktum har fångat mitt intresse. Jag ställer frågan hur och vad det är i våra hem som vi som människor värderar och hur vi värderar dem.Syftet med arbetet är att beskriva och förstå de värden enskilda människor tillskriver sina möbler. För att precisera syftet har följande frågeställningar använts: vilken möbel väljer den enskilda individen att ta med sig vid en hastig flytt? Vilken betydelse för valet har människans ålder, kön, civilstånd och yrke i valet? Vilka motiv anges vid beskrivning av valet för möbeln?För att genomföra undersökningen har jag använt mig av studier från antropologen Daniel Miller som skrivit om hem och des lagar och regler.

Miljöcertifiering av byggnader ökar i takt med efterfrågan hos bland annat fastighetsägare, potentiella kunder och hyresgäster. Allt fler beställare väljer därmed att låta certifiera sina projekt med något av dagens miljöcertifieringssystem. För arkitekter innebär detta en stor utmaning, då det ställs hårda krav på byggnaden för att den ska uppnå den önskade certifieringen. Dessa certifieringskrav påverkar till stor del utformningen av byggnaden, och att då som arkitekt uppnå ett estetiskt uttryck samtidigt som kraven måste uppfyllas är inte enkelt.  Det är dessutom viktigt att projektera rätt redan från början.Det här projektet syftar till att utöka arkitekters kunskaper kring projektering i ett tidigt skede av lokalbyggnader som ska miljöcertifieras med miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad. Studierna genomförs med hänsyn till de gestaltningspåverkande indikatorer beträffande områdena dagsljus, energi och innemiljö som bedöms enligt Miljöbyggnad samt är viktiga att beakta i ett tidigt skede.

I Sverige produceras varje år grovt uppskattat ca. 1,5?2,0 miljoner m2 industrigolv av betong [1]. Resultaten är varierande och det vanligaste felet hos dessa golv är sprickor [2]. I sprickorna letar sig vatten och i vissa fall klorider ned och förorsakar armeringskorrosion.

I Nordingrå utanför Kramfors, Ångermanland, pågår en restaurering av ett boningshus från 1890-talet. Ägarna har som mål att skapa en känsla av sekelskifte och renoveringen görs varsamt med hänsyn till ursprungliga detaljer och material. Trädgården har, sedan 1970-talet, levt sitt eget liv och förvildade perenner samsas om utrymme med gräs och ängsvegetation. För att hus och trädgård ska fungera som en enhet finns ett behov av att värna om de äldre växter som finns i trädgården. Uppsatsen syftar till att diskutera bevarande av kulturväxter och hur det kan göras i den här specifika privatträdgården.

Sedan flera årtionden tillbaka är vattenbruk den livsmedelssektor som växer allra snabbast. Det finns dock få exempel på vattenbruk som medvetet utformats för att integreras i stadsmiljö. Att se på vattenbruket som en del av lösningen på många problem kan öka vattenbrukets genomslagskraft. Kanske är det här som fysiska planerare med strävan efter en holistisk syn på hållbarhet kan skapa förutsättningar för synergieffekter när vattenbruk och hållbar stadsplanering integreras? Den urbana efterfrågan på billig mat förstör planeten, då det moderna jordbruket hotar den biologiska mångfalden och bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser.

Denna studie jämför det visuella materialet från Gudrun Sjödéns klädkataloger med Kilroys resekataloger. Huvudfrågan i undersökningen är vilka olika diskurser somhittas i de utvalda texterna från Gudrun Sjödéns klädkataloger och Kilroy travels resekataloger och hur dessa hittade diskurser opererar. Vad berättar dessa bilder om? Hur berättas det? Och till Vem berättas det. Som en del i undersökningen intervjuas Gudrun Sjödén konsumenter, bildlärare, en lektor i journalistik och ungdomar från ett estetiskt gymnasieprogram.

Denna rapport behandlar ett examensarbete som bedrivits mot AB IDESTA Kök i Eskilstuna av två studenter på Mälardalens högskola. Examensarbetet ligger på D-nivå och innefattar 30 högskolepoäng. Uppdraget från IDESTA innefattade att ta fram en ny vattenkanna i rostfritt stål för konsumentmarknaden för design produkter. Syftet med vattenkannan var att göra en marknadsintroduktion för en större produktserie bestående av kannor och kantiner. Vid utformning av vattenkannan var det viktigt att ta hänsyn till krav både från produktion och från användare. IDESTA sökte en vattenkanna med ett estetiskt vackert utseende, problemfri användning och låg produktionskostnad. Den skulle dessutom urskilja sig på från konkurrenter och äga en samhörighet med kannor och kantiner. Målet med examensarbete var att ritningar skulle tas fram för att företaget skulle kunna bygga en fullskalig prototyp. För att fastställa riktlinjer för vattenkannans design genomfördes först en informationsinsamling bestående av kundintervjuer, litteraturstudier, konkurrentanalyser, besök av IDESTA och besök på mässor.

BAKGRUNDEN OCH PROBLEMDISKUSSION: Design som företeelse har fått alltstörre betydelse för näringslivet och samhället i helhet. Allt fler företag inser designenspositiva inverkan på verksamheten och väljer att arbeta medvetet med det. I samband med attbyggnader ökar kraven på designens funktion, räcker estetiken inte längre, designen måsteprestera mer och visa att den är praktisk och effektiv att tillföra i en byggnad. Designassocieras ofta med stora kostnader men vilka positiva värdeeffekter skapar designen igengäld?SYFTE: Syftet med denna uppsats är att beskriva de värden design kan framkalla i enbyggnad, samt att försöka förklara sambandet mellan betraktaren och vilka värden den villframhäva i design.

Miljonprogrammens trädbestånd präglades generellt vid anläggning av ett ensidigt artval. Tidigare forskning tyder på att trädbestånden på flertalet miljonprogramsområden till stor del präglats av en bristande hänsyn till vegetationens utveckling över tid. Ett snävt antal arter med snabb tillväxt och förmåga att klara av de störda markförhållanden som uppstått i och med det mekaniserade byggandet har på många platser överanvänts och skapat monotona utemiljöer . Tidsperspektivet ger oss idag möjlighet att utvärdera trädbestånden inom rekordårens bostadsgårdar ur ett hållbarhetsperspektiv och uppsatsen utreder huvudsakligen vilka riktlinjer som kan vara aktuella för att, utifrån olika överväganden, styra och forma trädbeståndet inom det specifika fallstudieområdet tillika miljonprogramsområdet Vilbergen i syfte att skapa ett mer långsiktigt hållbart trädbestånd. Uppsatsen är huvudsakligen indelad i tre delar. I den teoretiska bakgrunden undersöks i litteraturen hållbara trädbestånd utifrån aspekterna träd i dynamik, artval, växtteknik och rotutrymme.

Sammanfattning Inledning: Det finns olika helkeramiska material på marknaden idag. En av dessa materialgrupper är glaskeramer som framställs genom pressgjutningsteknik. För att öka frakturresistensen hos dessa keramer cementeras de med adhesiv cementeringsteknik. Genom etsning och silanisering av keramytan skapas mikromekanisk och kemisk bidning mellan keram och cement. Risken för missfärgning av cementskarven beror på ett flertal faktorer, däribland bindningsstyrka, cementskarvens tjocklek samt cementets abrasionsresistens och löslighet i munvätskor. De adhesiva cementen är mycket teknikkänsliga. År 2002 introducerades de självadhesiva cementen genom RelyX? Unicem.

I dagens samhälle blir vi som människor dagligen erinrade om olika vägar till hur vi ska förändra och förnya oss. Både genom media och genom konsumtionssamhället hävdas det att man som individ blir en bättre och lyckligare människa om man köper nytt och förändrar i sitt hem. Detta faktum har fångat mitt intresse. Jag ställer frågan hur och vad det är i våra hem som vi som människor värderar och hur vi värderar dem.Syftet med arbetet är att beskriva och förstå de värden enskilda människor tillskriver sina möbler. För att precisera syftet har följande frågeställningar använts: vilken möbel väljer den enskilda individen att ta med sig vid en hastig flytt? Vilken betydelse för valet har människans ålder, kön, civilstånd och yrke i valet? Vilka motiv anges vid beskrivning av valet för möbeln?För att genomföra undersökningen har jag använt mig av studier från antropologen Daniel Miller som skrivit om hem och des lagar och regler.

I dagens arbetsliv används olika urvalsprocesser för att finna lämpliga kandidater till lediga tjänster. Inom en traditionell urvalsprocess selekteras kandidater utifrån en skriftlig ansökningshandling där kandidatens formella kompetens i form av tidigare meriter och erfarenheter lyfts fram. Den traditionella urvalsprocessen har nu utvecklats och delvis ersatts av nya metoder för att finna lämpliga kandidater. Utvecklingen mot nya urvalsmetoder ser vi som en trend i arbetslivet. Trenden har uppstått då en rad inriktningar har uppkommit som ett komplement till den skriftliga ansökningshandlingen.

Detta examensarbete inom produktutveckling ? konstruktion omfattar 15 högskolepoäng och har utförts under perioden april ? juni 2011. Examensarbetet är utfört för Lundbergs Produkter AB i Nyköping av två studenter på Mälardalens högskola.Examensarbetet påbörjades den 4/4 ? 2011 då uppstartsmötet hos Lundbergs Produkter AB i Nyköping hölls. Gruppens uppdrag var att konstruera ett nytt fäste som skulle fixera samt stabilisera en trådhylla mot en standardkonsol.

Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska kommunala belysningsplaner kan behandla trygghet och estetik samt granska i vilken utsträckning kommunala belysningsprogram finns i Sverige. Arbetet skall visa hur olika kommuner arbetar med belysningsplanering och hur de i sin tur väljer att ta upp trygghetsaspekter och estetik. Den teoretiska ramen för arbetet återfinns i forskningsöversikten vilken beskriver nyttan med ljus och ljusets betydelse för trygghet, estetik och rumslighet etcetera. Efter forsknings-och kunskapsöversikten följer en genomgång av förekomsten av belysningsprogram i 21 utvalda regioner för att få en överblick i hur vanligt förekommande det är att kommuner upprättar planer för belysning. Senare följer en fallstudie av belysningsprogram från Alingsås kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun och därefter en analys och diskussion av dessa.