Vad för markmaterial som ligger på marken har stor inverkan på om ett barn med rörelsehinder kan medverka i leken eller inte. Detta arbete bygger på intervjuer från Ulriksbergskolan i Växjö. Intervjuerna har gjorts med barn, skolpersonal, föräldrar samt verksamma tjänstemän som har någon sorts anknytning till skolan eller utemiljö i allmänhet. Studien handlar om rörelsehindrade barns framkomlighet på olika markmaterial. Studien har genomförts i Växjö stad, mitt i Småland.

Denna uppsats undersöker möjligheterna att återskapa en så kallad ?smear? i en digital arbetsmiljö. Smear är en metod som härstammar ur stiliserad, klassisk animation och används för att beskriva en mycket snabb rörelse mellan två positioner genom att formen på karaktären eller det animerade objektet smetas ut. Effekten användes till en början för sitt Estetiska värde som ett led i den nya stilutveckling som skedde inom animationsbranschen under 1930-tal, men kom senare att utnyttjas främst av ekonomiska skäl. Då klassisk animation i Disney-stil är mycket tidskrävande sökte många mindre studios efter sätt att rationalisera bort arbete utan att tappa för mycket i kvalitet, för att kunna producera material till tv snabbt och kostnadseffektivt.

Uppsatsens fokus ligger på att undersöka hur förutsättningarna ser ut för att etablera Gated Communities i det svenska samhället. Ett Gated Community är ett inhägnat bostadsområde där traditionellt offentliga rum privatiseras och allmänhetens tillträde begränsas. Sedan 1980-talet har antalet Gated Communities världen över ökat explosionsartat. Koncentrationen är framförallt hög i USA, Latinamerika och Sydafrika men förekommer i de flesta städer i världen idag.För att söka reda på förutsättningarna för att etablera bostadsformen i det svenska samhället studeras först fyra för denna uppsats konstruerade arketyper ur det svenska samhället där exempelområden granskas utifrån Estetiska, juridiska och sociala egenskaper. Uppsatsen är uppbyggd kring en forskningsdesign med två fallstudier.

I detta arbete presenteras ett gestaltningsförslag för ett upplevelselandskap vid Västra brottet i Slite, ett 89 hektar stort och 45 meter djupt stenbrott på norra Gotland där det bryts kalksten för cementproduktion. Kalkindustrin beskrivs i Region Gotlands översiktsplan som en av öns basnäringar. Dock kommer denna ofta i konflikt med olika naturskyddsintressen och det finns områden som är utpekade både som riksintresse för naturvård och för värdefulla ämnen och mineraler. I Västra brottets närhet finns naturmiljöer där många rödlistade arter har inventerats. Kalkstensbrottet och dess miljöer med tidiga successionsstadier har potential att i framtiden bli en fristad för hotade arter som tidigare har gynnats av hävd och brukade marker. År 2021 beräknas brottet ha nått sin brytningsgräns och den befintliga efterbehandlingsplanen, med fokus på att införa naturhabitat från närliggande områden, slutförs. Detta arbete har sin utgångspunkt i denna komplexa och dynamiska miljö. En miljö där naturen möter det industriella kulturlandskapet.

Radioteatern har utgjort en stor del av Ingmar Bergmans skapande under hela hans mer än 60-åriga karriär. Han har sedan tidigt arbetat parallellt med teater, film och radioteater och hans plan var även att avsluta hela sin verksamhet i detta medium.Bergmans radioteaterarbete har utgjort ett alldels eget skapande med egna regler, förutsättningar och möjligheter. Det täcks inte in av film- eller teaterforskningen utan står på egna ben. Om detta vittnar bland annat det faktum att Bergman i radio arbetar med helt andra dramer och dramatiker än han gör på teaterscenen. Det som lämpar sig för det ena mediet lämpar sig kanske inte alls för det andra och när han arbetar med dramer av t.ex.

En expansion av grönytor i urbana och semiurbana miljöer skedde under 1960- och 1980-talet och pågår fortfarande i takt med att städer breder ut sig. Den kraftiga expansionen har inneburit ett ökat skötselbehov som ofta ska tillgodoses med samma budget som innan. Detta har lett till att många gräsytor idag lider av en eftersatt skötsel. Nya tillvägagångssätt söks för att minska kostnader och för att göra tidsbesparingar beträffande grässkötseln, vilken idag står för ca 20-25 % av de kommunala förvaltningarnas skötselbudget. Andelen ängsmark utgör endast 3 % av den totala parkmarken i svenska kommuner och är idag vår mest hotade naturtyp. I föreliggande arbete undersöks ängens betydelse i urbana och semiurbana miljöer.

De senaste åren har jag fascinerats över relationen mellan människan och landskapet. Jag tror starkt på att brukarna måste ha en betydande roll i planering och gestaltning av offentliga platser och jag är långt ifrån ensam om att tro på medborgardialogen som nyckeln till det hållbara samhället. Många är de dokument som behandlar medborgarinflytande och som lyfter dess betydelse för samhällsbyggandet. Enligt flera lagstiftningar framgår det att alla människor bör få vara delaktiga i beslut som rör det samhälle de lever i. Samtidigt finns det idag flera grupper av människor vars åsikter aldrig når beslutsfattande processer.

Från förhistorisk tid till 1800-talets modernisering av jordbruket, har våtmarkerna spelat en betydande roll för människans val av bosättning och överlevnad. Man vet att i till exempel Skåne och Mälardalen är hela 90 % av våtmarkerna borta. Våtmarker tillhör landets mest artrika naturtyper. Fortsatt utdikning av våtmarker skulle leda till en stor utarmning av faunan och floran. Dessutom är det sedan länge känt att våtmarker fungerar som närsaltfällor. Eftersom olika utsläppsbegränsande åtgärder varit otillräckliga, har anläggning av våtmarker blivit en viktig åtgärd för att minska kväveutsläppet till havet. Fram till 1960-talet dikades våtmarker ut med statliga bidrag för att öka mängden jordbruksmark.

Växtligheten på dagens kyrkogårdar har i regel knappt en 100?200-årig historia. Det var i slutet av 1800-talet som kyrkogården efterhand fick det utseende som vi förknippar med en gammal kyrkogård, med höga kyrkogårdsträd och en kyrkogårdsmur.Det trädsortiment som har använts i trädkransen som inramar kyrkogården eller trädrader längs gångar, har varit begränsat beroende på traditioner och trädens lämplighet. Man valde ofta arter utifrån de lokala förutsättningarna, såsom alm, lind, lönn och björk. Under en längre tid har sjukdomar på en del trädarter brett ut sig och hotar trädbestånden på våra kyrkogårdar.

Capellagården är en hantverksskola belägen på södra Öland. Skolan grundades av möbeldesignern Carl Malmsten som köpte den ursprungliga gårdstomten i slutet av 1950-talet. Gården, som då var mycket förfallen både gällande byggnader och utemiljö, rustades då upp. Det är nu nästan femtio år sedan. Idag har skolans område expanderat och inkluderar även andra tomter runt omkring den ursprungliga. Vissa äldre byggnader har rivits och vissa nya har tillkommit.

I Sveriges miljömålsproposition 2000/01:130 finns mål och delmål för miljön i Sverige som ska uppnås inom en generation. Ett exempel är ett delmål under målet God bebyggd miljö som lyder: ?Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur kulturhistoriska och Estetiska värden ska tas till vara och utvecklas.? Många gånger finns konflikter mellan olika intressen vid planering, och då är det viktigt att kunna väga dessa mot varandra för att hitta den lösning som är mest långsiktigt hållbar. Det är inte en enkel uppgift att kunna bruka och ta vara på dessa värden på ett bra sätt så att olika intressen inte motarbetar varandra. Syftet med examensarbetet är att studera de motsättningar och samspel som kan finnas inom och mellan kulturmiljövårdens riksintresseområden.

I Sveriges miljömålsproposition 2000/01:130 finns mål och delmål för miljön i Sverige som ska uppnås inom en generation. Ett exempel är ett delmål under målet God bebyggd miljö som lyder: ?Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur kulturhistoriska och Estetiska värden ska tas till vara och utvecklas.? Många gånger finns konflikter mellan olika intressen vid planering, och då är det viktigt att kunna väga dessa mot varandra för att hitta den lösning som är mest långsiktigt hållbar. Det är inte en enkel uppgift att kunna bruka och ta vara på dessa värden på ett bra sätt så att olika intressen inte motarbetar varandra. Syftet med examensarbetet är att studera de motsättningar och samspel som kan finnas inom och mellan kulturmiljövårdens riksintresseområden. Syftet är även att studera de olikheter som finns i urval och bedömning av kulturmiljövårdens riksintressen.

Villa Giacomina med park ligger 5 kilometer norr om Lidköping i ett område som idag nästan har vuxit ihop med själva staden. Detta examensarbete behandlar Villa Giacominas historia ur miljöns innehåll idag i avseende vegetation och fasta strukturer, samt presenterar ett koncept till framtida bevarande, vård, restaurering och förnyelse. I ett eget kapitel beskrivs även översiktligt parkens användning genom århundradena. År 1979 i samband med att Lidköpings kommun tog över förvaltningen av parken byggnadsminnesförklarades Villa Giacominas park. I parken har varje tid och person satt sin prägel, därför kan man använda Villa Giacomina som ett titthål för att förstå trädgårdshistorien i Sverige från sent 1700-tal och in på 2000-talet. I fallet med denna park, och det ibland bristfälliga faktaunderlaget, är det också intressant att göra det omvända, att genom trädgårdsarkeologiska spår och vad som finns bevarat från andra parker ifrån samma tid fundera kring om det kanske kan ha varit så även på Villa Giacomina. Parken växte fram under sent 1700-tal och dess placering styrdes av landskapets utformning, det sluttande läget ner mot Kinneviken, den kuperade marken och beståndet av gamla träd. Parken var till en början ett eremitage för Claes Julius Ekeblad, pensionerad hovman från Gustav III:s hov. Claes Julius Ekeblad hade vuxit upp på Stola säteri och efter ett liv i Stockholm flyttade han hem till Västergötland och valde här att leva ett liv i samklang med naturen.

Törskaten tillhör gruppen rostsvampar varav flera är patogena och orsakar stora ekonomiskt betydelsefulla skador på tallar i produktionsskogar och Estetiska skador på tallar i parker över hela norra halvklotet. Bland de vanligare symptomen som kan ses på tallar är enstaka döda grenar eller att toppen är död. När dessa symptom uppkommer har angreppet pågått under några år. Nedanför den döda toppen bildas oftast ett kådindränkt mörkt stamsår. Det finns två typer av törskate som dödar toppen på tall (Pinus sylvestris) i Sverige, den ena är Cronartium flaccidum och den andra är Peridermium pini.

Det internationella resandet till Sverige har sedan 1991 ökat med nästan 100 procent. Nästan 35 procent av all turism är utländsk konsumtion, där Tyskland näst Norge är Sveriges viktigaste utlandsmarknad. Var fjärde utländsk turist är tysk och exportdelen inom turismen i Sverige anses vara mer utvecklingsbar än den inhemska delen. I juli 2008 offentliggjorde regeringen en vision formulerad i rapporten ?Sverige det nya matlandet?, där Sverige lyfts fram som det nya matlandet i Europa.