Syftet med detta arbete är att bidra till en fördjupad förståelse för vad Estetiska lärprocesser är och hur de används i den pedagogiska verksamheten. Fokus ligger på varför man bör använda sig av Estetiska lärprocesser i undervisningen och hur de kan användas och vad man gör ute i verksamheten. Med utgångspunkt i att Estetiska lärprocesser är bra dels för att främja elevernas inlärningen och dels för den variation de ger, kan processerna ses som en hjälp för lärare att nå ut till fler elever med mera.    I rapporten intervjuas fyra verksamma grundskollärare från tre olika skolor. Två av intervjupersonerna kommer från en skola med estetisk profil och de andra två kommer från skolor utan estetisk profil. Litteraturundersökningar genomförs i områdena kring estetik, Estetiska lärprocesser och lärande i allmänhet.

Den här uppsatsen handlar om vilka Estetiska uttrycksformer och medier som pedagoger väljer att arbeta med och varför. Syftet med detta examensarbete är att belysa vilka Estetiska uttrycksformer som är mer eller mindre framträdande i förskolan. Detta för att vi som pedagoger medvetet ska kunna skapa en verksamhet där barnen erbjuds möten med varierande Estetiska uttrycksformer. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio pedagoger, från tre förskolor, för att ta reda på vilken betydelse de anser att arbete med Estetiska uttrycksformer har för att stimulera barnens lärande och utveckling samt förmåga att kommunicera. Under analysen av empirin har vi sett på Estetiska uttrycksformer ur ett socialisationsperspektiv och hantverkstradition, ett utvecklings-perspektiv och personlig uttryckstradition samt en erfarenhetstradition.

Syftet med vår undersökning är att ta fasta på hur lärare förhåller sig till Estetiska uttrycksformer i sin undervisning. Våra intentioner är att undersöka vilken inställning verksamma lärare har till estetik och hur de i sitt dagliga arbete förhåller sig till olika uttrycksformer. Vi vill undersöka vilket syfte arbete med Estetiska uttrycksformer har och hur lärarna arbetar med dessa. För att undersöka detta kommer vi genomföra kvalitativa intervjuer med fyra lärare. Vår slutsats är att alla medverkande lärare har visionen och viljan att integrera Estetiska uttrycksformer i sin undervisning men att praktiska hinder och bristande kunskap om Estetiska uttrycksformer begränsar fantasin.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur förskollärare uppfattar de Estetiska uttrycksformerna och deras betydelse för förskolans verksamhet samt att få en fördjupad förståelse för hur förskollärare relaterar Estetiska uttrycksformer till förskolans läroplan. Studiens empiriska material har samlats in genom en kvalitativ intervjustudie, där fyra förskollärare från fyra olika förskolor har intervjuats.Resultaten i studien visar att förskollärarna uppfattar de Estetiska uttrycksformerna som lustfyllda och stimulerande för barnen. Vidare framläggs det att de Estetiska uttrycksformerna i stor del uppfattas som verktyg för att främja barnens personlighetsutveckling, kommunikation med andra och för lärandet. Det fanns däremot delade meningar om hur förskollärarna relaterar det Estetiska arbetet till läroplanen. Samtliga pedagoger ansåg att läroplanen har blivit mer ämnesinriktad och att det Estetiska fältet har fått mindre fokus, däremot menade pedagogerna att läroplanen är öppen för tolkning.

Vårt val av forskningstema föll sig naturligt då vi båda finner det av yttersta vikt att de Estetiska läroprocesserna framhålls i de didaktiska praktikerna. Därför var vi nyfikna på att få reda på hur det förhåller sig med detta i empirin. Vårt huvudsyfte med studien var att få svar på frågan på vilket sätt de Estetiska läroprocesserna används i arbetet med barn med särskilda behov. Dessutom vill vi undersöka empiriskt, vad pedagoger anser är fördelen med att använda sig av de Estetiska läroprocesserna, samt vilka faktorer som styr de Estetiska läroprocessernas utrymme i skolorna. Vi valde att göra en fältstudie på några skolor i norra Norrland, Kiruna samt Skellefteå.

Syftet med den här studien är att få inblick i pedagogers reflekterande kring Estetiska uttrycksformer. Som frågeställningar har vi haft: Vad inkluderar pedagogen i begreppet Estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med Estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnå för lärande hos barnen med användandet av Estetiska uttrycksformer? Vår ambition har varit att synliggöra förskollärares olika sätt att se på användandet av Estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod där vi använder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollärare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med Estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sätt att se på Estetiska uttrycksformer och dess användning i förskolan.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer ta del av hur elever i årskurs 9 upplever de praktiska/Estetiska ämnenas motivationshöjande möjligheter. Detta för att få en fördjupad kunskap om de praktiska/Estetiska ämnenas betydelse för elevernas motivation till lärande. Resultatet grundar sig på nio stycken intervjuer med elever i årskurs 9. Sammanfattningsvis kan sägas att ämnena inte påverkar elevers motivation i lika stor utsträckning som vad läraren i sig gör. De praktiska/Estetiska ämnena påverkar elevers inlärning genom att de skapar intressanta och lärorika pauser i det mer teoretiska arbetet.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur fem lärare i svenska och engelska verksamma i gymnasieskolan uttrycker sig om bedömning av Estetiska lärprocesser. Metoden tar sin utgångspunkt inom ramen för diskursanalys. Materialet består av fem halvstrukturerade intervjuer vilka har analyserats utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt. Resultatet visar på att det finns en skiljelinje mellan de lärare som bedömer den Estetiska dimensionen och de som inte gör det..

Denna studie syftar till att undersöka 10 lärares och pedagogers föreställningar om betydelsen av Estetiska uttrycksformer för lärande och begreppsuppfattningen i matematik hos elever och barn. De forskningsfrågor som präglar studien är vad som lärarna anser vara utmärkande för Estetiska uttrycksformer, hur de ser på sambandet mellan Estetiska uttrycksformer och lärande och utvecklingen av begreppsförståelse inom matematiken. För att få svar på dessa frågeställningar har lärarna intervjuats. Resultatet visar på att de intervjuade lärarna och förskolepedagogernas medvetenhet och uppfattningar inom området skiljer sig åt markant. Då svenska skolan ska implicera ?en skola för alla? blir denna studie värd att begrunda, om inte väsentlig för lärandets förutsättningar.Nyckelord: aktiviteter,.

Vår uppsats handlar om Estetiska kunskapskvaliteter inom det Estetiska programmet på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att försöka definiera vilka Estetiska kunskapskvaliteter betygs-kriterierna kännetecknar.Vi redogör för delar av befintliga teorier om, diskurser kring och perspektiv på estetisk verksamhet i skolan. Där finner vi begreppen produktion och reception, vilka vi sedan använder i en närläsning av de Estetiska ämnenas nationellt formulerade betygskriterier. I undersökningen kompletterar vi begreppen produktion och reception med att och hur, som motsvarar två tydliga kategorier inom de kriterier vi studerat. Vi har dels funnit att hur-kvaliteterna nästan uteslutande beskriver produktionskvaliteter, dels att kunskapskvaliteternas progression från G till MVG går från att eleven gör någonting, till hur eleven gör det.

Det här är en studie som handlar om hur och om de Estetiska uttrycken har gestaltats i en år 1-2. Studien visar att det finns forskning kring hjärnan och dess uppbyggnad som stödjer styrdokumenten och det som finns skrivet angående tyngden av att använda de Estetiska uttryckssätten.Studien har jag byggt upp kring syftet och syftesfrågorna genom att söka svar i observation och intervjuer. När trianguleringen av observation och intervjuer var klar började bearbetningen av data som framkommit innan analys och resultatet kunde sammanställas. Diskussionen kring själva arbetet är intressant i många avseenden men framför allt för att visa på vad det är som är styrkan samt svagheten med studien.I slutet har jag gett förslag på fortsatt forskning för att komma vidare i ämnet kring de Estetiska uttrycken i svenskämnet. Det finns alldeles för lite forskning som specificerar vad de Estetiska uttrycken är..

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolelärare i förskolan och i förskoleklassen ser och reflekterar på sitt arbete med Estetiska uttrycksformer och i vilket syfte de använder dessa i sina verksamheter. Genom tio intervjuer med förskolelärare i förskolan och i förskoleklassen har vi försökt att synliggöra deras tankar, uppfattningar och erfarenheter med arbetet med de Estetiska uttrycksformerna. Litteraturen som vi har använt oss av har handlat om estetikens framväxt, estetik som begrepp, teorier och tidigare forskning som berört vårt ämne. Några slutresultat som vi har kommit fram till är att många av pedagogerna som vi har intervjuat har använt sig av Estetiska uttrycksformer mer medvetet som en metod för att lära barn andra färdigheter än att utveckla de enskilda Estetiska uttrycksformerna. Vi har även sett att pedagogerna i förskolan och förskoleklassen tycker olika vad gäller möjligheter och hinder i arbetet med de Estetiska uttrycksformerna.

I det här examensarbetet har vi på två olika förskolor undersökt hur pedagoger förhåller sig till Estetiska uttrycksformer i samband med språkutveckling hos barn med svenska som andraspråk. Syftet med detta arbete är att undersöka om och hur yrkesverksamma pedagoger arbetar, och säger sig arbeta, med Estetiska uttrycksformer i samband med språkutvecklande aktiviteter hos barn med svenska som andraspråk. I vår undersökning har vi valt kvalitativ metod i intervjuer och observationer. Vi genomförde sammanlagt tre observationer och fyra intervjuer. Det sociokulturella perspektivet är den grundteori vi utgår ifrån då vi talar om barns språkutveckling och de Estetiska uttrycksformernas betydelse.

Abstract Estetik som mål och medel -estetiskt verksamhet i en förskoleklass. Skrivet av Cecilia Linder och Sandra Thulin. Detta arbete bygger på en kvalitativ undersökning i en förskoleklass. Vi har observerat sex av klassens aktiviteter och intervjuat två av pedagogerna ifrån verksamheten. Därigenom har vi funnit svaren på våra frågeställningar: Hur ser den Estetiska verksamheten ut när den används som mål respektive medel? Finns lek integrerad i den Estetiska verksamheten? Hur synliggörs pedagogernas barn- och kunskapssyn i den Estetiska verksamheten? Hur kopplar pedagogerna läroplanen till sitt arbete med estetisk verksamhet? Detta har vi kopplat samman med teorier och forskning kring ämnet.

Syftet med undersökningen är att se hur och varför de Estetiska uttrycksformerna används i förskoleklass och skola. Även pedagogernas syn på de Estetiska uttrycksformernas roll i förskoleklass och skola undersöks. I undersökningen har åtta pedagoger intervjuats från fem olika skolor.Resultatet visar att pedagogerna överlag är positiva till att arbeta med de olika Estetiska uttrycksformerna och ser möjligheter för eleverna att få vara delaktiga och kreativa i sin lärandeprocess. Resultatet visar även på att pedagogerna upplever att uttrycksformerna har en social och personlig inverkan på elevernas utveckling. Skillnader i arbetet med de Estetiska uttrycksformerna som syntes berodde på olika faktorer som till exempel resurser, kollegers möjligheter till samarbete samt materiella orsaker..