Denna studie har haft som syfte att undersöka hur instrumentallärare bedömer eleversmusikaliska prestationer utifrån styrdokumenten för kursen Instrument eller sång 2 på estetiskaprogrammet, inriktning musik inom gymnasieskolan och att ta reda på hur instrumentläraremotiverar sin bedömning och vad de anser om betygskriterierna för kursen.Sex informanter som arbetar som instrumentallärare och undervisar i instrumentet elgitarr harbedömt lyssningsexempel och har deltagit i en intervju om betygskriterier. Ljudet från intervjuoch bedömningsmoment spelades in och materialet har transkriberats, beskrivits, analyseratsoch tolkats ur ett innehållsanalytiskt perspektiv. Utifrån materialet i denna undersökningframträder tre centrala teman: återkommande kvalitetsbegrepp, förhållningssätt tillstyrdokumenten och kommunikation.Slutsatsen är att lärarens autonomi och svårigheterna i att tolka styrdokumenten skapar ensituation där godtycke kan uppstå och en ojämlikhet kan formas i hur en elevprestation bedöms.Det finns ett behov av fler undersökningar och diskussioner på lokal och nationell nivå för attöka transparensen i bedömningarna. Undersökningen väcker nya frågor om betygens funktion ide estetiska ämnena inom gymnasieskolan..

The purpose of this study is to examine the view of knowledge and the view of learner which are prominent in the ministry memorandum Specific programs and access to vocational programs (U2009/5552/G) and thereby understand the potential impact of the new transformation of the current individual program and what it brings to the students who do not achieve the objectives in grade 9. We have used a qualitative text analysis method. The background to the study describes in particular today's individual program, view of knowledge and view of learner. The result shows that the most prominent in the memorandum is that knowledge is divided into theory and practice, that individualization is the focus and the text shows freedom for interpretation..

Stress bland ungdomar är något som går allt längre ner i åldrarna. Prestationskrav och konkurrens ökar och många ungdomar är rädda att inte räcka till vilket kan leda till stress. Syftet med studien är att undersöka vad som stressar ungdomar på det naturvetenskapliga programmet i gymnasieskolan och hur elevernas copingresurser verkar i förhållande till stressen. Studien bygger på ett flertal olika psykologiska teorier om stress och coping, däribland Krav-Kontroll-Stöd modellen, utvecklad av Robert Karasek och Thöres Theorell (1990), Lazarus och Folkmans teorier om coping (1984), Siegrist ansträngnings- och belöningsmodell (1996) samt Blumberg och Pringles (1982) prestationsteori. I studien deltog 64 elever på det naturvetenskapliga programmet i Luleå.

Studiens övergripande syfte är att undersöka en sångpedagogs sångundervisning samt att belysa musikhögskolans sångmetodikundervisning i relation till yrkeslivet. Jag har utifrån det utformat tre frågeställningar: 1. Hur kan yrkeslivet se ut för en sångpedagog på gymnasiets estetiska program? 2. I vilken utsträckning har sångmetodikundervisningen i utbildningen haft relevans för sångpedagogen och vilka visioner har min informant från KMH när det gäller sångmetodikundervisningen? 3.

Förekomsten av metabolt syndrom ökar och personer med metabolt syndrom har betydligt ökad risk att drabbas av kardiovaskulära sjukdomar och diabetes. Alla åtgärder som kan hejda utvecklingen av metabolt syndrom synes därför synnerligen angelägna. Det finns ett starkt stöd i litteraturen för att livsstilsintervention vid metabolt syndrom minskar risken att utveckla åtminstone en del av komplikationerna till metabolt syndrom. Betania erbjuder sina kunder åtgärdsprogrammet ?Kroppen i balans?, vilket riktar sig till personer som har eller riskerar att utveckla metabolt syndrom.

Studien utvärderar tv-programmet Tungan rätt i mun, som är ett retorikprogram för målgruppen mellanstadiet. Programmet framtogs under hösten 2011 av Utbildningsradion (UR) med syftet att användas som lärandematerial i svenska grundskolor då ämnet retorik ska bli mer framträdande i den nya kursplanen. I undersökningen utförs en kvantitativ enkätundersökning av sammanlagt 84 barn på två mellanstadiefritidsgårdar; i Stockholm och på Öland. Barnen delades in i två lika stora grupper, en kontrollgrupp fick fylla i enkäten utan att ha sett programmet och en experimentgrupp fick först titta och sedan fylla i samma enkät. Denna enkät bestod av fyra frågor med öppna svar som rättades inför analysen med hjälp av ett rättningsschema framtaget tillsammans med en specialpedagog för mellanstadiet.Syftet med utvärderingen av programmet var att se om barnen tar till sig de konkreta retoriktips de får av programledaren Elaine Eksvärd, legitimerad retorikkonsult.

Arbetets syfte är att belysa konstkritikernas roll i debatten om det svenska samtida konsthantverket och att ge en bild av det recenserade konsthantverket i Sverige under de senaste tio åren. Utifrån syftet besvaras frågeställningen: Hur beskrivs samtida konsthantverk inom konstkritiken i ledande svensk morgonpress under perioden 1997-2008? Frågan besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie, där konstkritik i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet tolkas. Några utsnitt har gjorts: juli 1997 och januari 1998, samt juli 2007 och januari 2008. Begreppsförklaringar samt historisk och teoretisk anknytning ges för ämnesområdena konsthantverk, konstkritik och kvalitet.

Syftet med detta arbete är att göra en kritisk undersökning av regeringens beslut att slopa kursen Estetisk verksamhet som kärnämne i gymnasieskolan samt att beröra vikten av estetiska ämnen i skolan. Vidare syftar denna studie på att inte bara kritisera regeringens beslut, utan snarare försöka förstå hur man kommit fram till detta beslut. Inledningsvis ges en litteraturöversikt av tidigare forskning kring estetik och kunskap. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, två med gymnasielärare och fyra med gymnasieelever om deras syn på dessa frågor. Uppsatsen avslutas med ett analyskapitel där litteraturen vävs samman med resultaten från intervjuerna.

Denna uppsats behandlar den nutida konstens potential som undervisningsmaterial. Både för ämnesöverskridande arbete i skolan och för utbildningssatsningar som avser att öka mångfalden inom de kulturella institutionerna. Den nutida konsten som ämnesmaterial är förvånansvärt frånvarande i skolan, och som denna uppsats visar, även på ett Bild- och formestetiskt gymnasieprogram. Jag har arbetat med 80 elever i fyra gymnasieklasser under 15 veckor för att pröva en nutida konstpedagogisk klassrumsmetod samt utreda vilka attityder och fördomar som finns kring samtidskonsten. Uppsatsen visar att dagens mångfacetterade, gränsöverskridande och ibland svårfångade konstverksamhet kan göras både lättillgänglig och intressant för elever som innan tyckte att samtidskonst var knepigt och trist.

Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur elever och deras lärare värderar estetiskt arbete och hur det estetiska arbetet fungerar i praktiken. I uppsatsen belyser jag estetiskt arbete som ämne och metod och jämför styrdokument med forskning och mitt undersökningsresultat. Jag har på ett kvalitativt sätt intervjuat fyra elever i en årskurs fem samt deras lärare för att analysera resultatet utifrån urvald kunskapsbakgrund, mitt syfte och mina frågeställningar i uppsatsen. Resultaten visar att eleverna upplever de enklast mätbara ämnena som viktigast och ser främst estetisk kunskap relevant ifall den i framtiden ska praktiseras inom ett yrke eller för eget behov. Drama uppfattas främst som retorisk färdighetsträning där fokus på resultat skuggar arbetsprocessen.

Syftet för min studie är att se hur den estetiska verksamheten används inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år samt vilket synsätt pedagogerna har på estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre återkopplingsintervjuer och observationer med åtta lärare, två - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet används i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass än i grundskolan. I grundskolan ansåg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och använde sig därför inte av den så mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie är att användandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i väldigt liten grad i grundskolan.

Det primära syftet är att få veta vad som skett när det gäller det drogpolitiska programmet i Sölvesborgs kommun. De teoretiska utgångspunkterna är vad forskarna menar behövs för att ett sådant program ska lyckas. Målet med studien är att ta reda på om det drogpolitiska arbetet har vunnit genomslag i kommunen. Den empiriska utgångspunkten är att försöka belysa problemet utifrån den nationella handlingsplanen Först gjordes en litteraturgenomgång, angående forskarnas uppfattningar beträffande droger och alkohol samt hur problem förebyggs. Vad som företrädesvis varit av intresse är om programmet lyckats bli förankrat hos alla samt i fall det uppfyller några av de kriterier som forskarna menar är nödvändiga.

Det här examensarbetet har genomförts i samarbete med Consultec i Umeå. På företaget fanns ett behov av attredovisa programmet StatCon?s uträkningar i form av handberäkningar och att presentera vad programmeträknar. Programmet i fråga är ett dimensioneringsverktyg för balkar och pelare i olika material, det finns ävenandra funktioner som balkskor, skarvar och traversbalkar. StatCon använder sig av eurokoder och det är enligtdessa handberäkningarna har gjorts.

Syftet med detta arbete har varit att studera ett sammansatt språkbegrepp och vad det har för betydelse för lärandet. Studien är gjord på en skola på Nya Zeeland där jag har observerat undervisningen för de tidigare åldrarna (5-8 år). Genom klassrumsobservationer har jag undersökt på vilket sätt pedagogerna ger utrymme för de olika estetiska språkformerna i undervisningen. I intervjuer har jag tagit reda på hur pedagogerna uppfattar användandet av bild, musik, dans och drama i undervisningen, samt vad de anser det ha för betydelse för barns lärande.Observationerna har visat att pedagogerna främst använder sig av musik- och bildspråket i undervisningen, och elevernas egna bilder har en central roll i skrivarbetet i samtliga observerade klasser.I intervjuerna framkom att pedagogerna kände till att de olika estetiska språken är av betydelse för barns lärande, men endast en av de fyra intervjuade pedagogerna kände till själva begreppet, ett vidgat/sammansatt språkbegrepp.Pedagogerna anser att de estetiska språkformerna kan stödja elevers lärande, och de försöker skapa en balans i undervisningen där de olika språken får utrymme. Det finns dock ingen entydig uppfattning om att alla språkformer är nödvändiga för barns meningsskapande, även om tre av de fyra pedagogerna menar att det är viktigt att det finns en variation och att eleverna får utveckla de olika språken.

Studiens syfte har varit att undersöka hur Folkrörelsen Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare debatterade demokratin i samband med folkomröstningen om det svenska EU-medlemskapet 1994. En kvalitativ diskursanalys har gjorts utifrån kampanjmaterial och tidningsledare inför folkomröstningen 1994 där två specifika diskurser kartlades. Resultatet visade att Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare hade olika uppfattningar om demokratin i samband med EU eftersom att de valde att fokusera på olika aspekter av medlemskapet. Därmed fördes en diskursiv kamp mellan de båda opinionsbildarna om vad medlemskapet skulle innebära för Sveriges vidkommande. Skillnaden i att fokusera på den demokratiska proceduren eller det politiska resultatet av EU, bidrog till att aktörerna hade olika utgångspunkter för hur de bedrev opinion inför folkomröstningen.