I och med att konkurrensen är hård mellan idrottsklubbar så är det viktigt att uppträda professionellt för att locka publik till sitt idrottsarrangemang. En del av detta är att ta hand om besökare på ett snabbt och smidigt sätt. Denna rapport beskriver hur vi gick tillväga för att skapa ett biljettförsäljningssystem åt Bodens ishockeyklubb. Det är tänkt att programmet ska användas i Björknäshallen, vilken är Bodens IK´s hemma arena. Som det fungerar nu så markerar de på papper vilka platser som säljs och skriver sedan ut biljetten för hand.

Att en individ har den rätta formella, sociala och emotionella kompetensen är något som länge efterfrågats och ses idag som självklart. Men det räcker inte längre. En ny typ av kompetens har blivit allt mer efterfrågad på arbetsmarknaden, vilket kallas estetisk kompetens. Med den estetiska kompetensen menas "looking good, sounding right", det vill säga att arbetstagarnas röst och utseende ska vara rätt för just det företaget de jobbar på. Det handlar inte om att vara ful eller snygg, utan att se rätt ut.Syftet med undersökningen var att ta reda på hur medvetna studenter är om att det förekommer estetiska krav i arbetslivet, om de anpassar sig efter dem och vilka upplevelser de har av dem.

I denna uppsats har vi undersökt och studerat vad det finns för relation mellan de estetiska aspekterna av grafiskt gränssnitt och användarupplevelse men även ifall det finns skillnader mellan män och kvinnor i denna relation. Syftet med arbetet var att undersöka interaktionens estetiska aspekter utifrån genus och könsperspektivet. Detta har gjorts med hjälp av intervjuer och enkätundersökningar på 5 kvinnor och 5 män i åldersgruppen 20-30 år. Tidigare publiceringar inom IT har tillsammans med teori från vetenskapliga studier inom genus och estetik använts för att ge oss en ökad kunskap inom ämnena. Av resultatet kom vi fram till många likheter i hur estetiken påverkar män och kvinnors Internetanvändning och användarupplevelser.

Studiens syfte var att undersöka vad lärare och rektorer har för uppfattning om de övriga estetiska ämnenas betydelse i de kulturskolor de arbetar i. Frågeställningarna var: Vilken uppfattning om de övriga estetiska ämnenas betydelse i den egna verksamheten gerkulturskolans lärare och rektorer uttryck för? Blir alla ämnen behandlade likvärdigt i kulturskolorna internt och externt om man ser till affischering, annonsering och webbsidor som de själva står för? Vilken uppfattning finns om framtiden för de övriga estetiska ämnena i kulturskolan? Studien genomfördes med enkäter till sex kulturskolors rektorer och lärare. Sammanfattningsvis ser man att rektorer och lärare i musik på kulturskolorna anser att alla ämnen inom deras skola får lika mycket tid, platsutrymme vid festivaler etc. och i externt och internt utrymme vid till exempel annonsering och affischering. Lärare inom de övriga estetiska ämnena delar inte denna uppfattning i samma höga grad.

Studiens syfte har varit att genom intervjuer få pedagogers syn på de estetiska uttrycksformernas användbarhet i undervisningen på två grundsärskolor samt vilken betydelse användandet har för elevernas utveckling. Våra frågeställningar utgår ifrån pedagogernas uppfattningar och behandlar de estetiska uttrycksformernas användbarhet, vilka uttrycksformer som är mest framgångsrika och dess möjligheter och hinder. Vi genomförde totalt två individuella intervjuer samt två gruppintervjuer med två respektive tre informanter. En individuell intervju samt gruppintervjun med tre informanter bestod av verksamma pedagoger inom särskolan. Den andra individuella intervjun var med en universitetsadjunkt på MAH. Gruppintervjun med två informanter bestod av en rektor för en grundsärskola och en vid skolan verksam dramapedagog. Första frågeställningen gav svaret att alla informanter är positiva till användandet av estetiska uttrycksformer då de anser att det stärker elevernas självkänsla och kommunikativa förmåga.

Arbetets syfte är attjämföra ochsynliggöra om något sker i övergångarna mellan förskola, förskoleklass och grundskola som påverkar estetiska lärprocesser. Det innebär att arbetet går in på hur och vilken sorts information de olika stadierna lämnar vidare samt om detta främjar ett estetiskt lärande. Arbetets syfte är också att ta reda på hur pedagogerna i de olika stadierna förhåller sig till estetiska lärprocesser. För att få den empiriska informationen hartvå metoder använts. Den kvalitativa metoden och den kvantitativa metoden vilket i detta fall innebär intervjuer och en webbenkät.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad som styr lärares val, avseende estetisk integrering i undervisningen. Undersökningen omfattar klasslärare i grundskolans tidiga år.Empirin samlades in genom enkätundersökning med slutna och öppna frågor samt genom halvstrukturerade samtalsintervjuer. Under intervjuerna gavs möjlighet att ställa fler frågor som fokuserade på faktorer som kan vara förutsättningar för estetisk integrering i undervisningen. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrån studiens frågeställningar samt ramfaktorteorin.Tidigare forskning visar positiva effekter av att arbeta med estetiska uttryckssätt i undervisningen. Forskningen belyser även en mer komplex bild av den estetiska integreringen.

Detta arbete har fokuserat på spelarens uppfattning av estetiska moddar utifrån Mieke Bals taxonomi.Först beskrivdes den teoretiska grunden genom att förklara koncepten modd, Mieke Bals taxonomi, intertextualitet samt problematiken med Bal applicerat på visuella medier. Arbetets frågeställning sammanfattades som: hur förändras uppfattningen av ett spelnarrativ utifrån enbart estetiska förändringar och intertextualitet?För att besvara frågeställningen skapades en artefakt gjord under praktik på Double Zero One Zero baserat på deras spel The Westport Independent som ersatte representationen av karaktärerna med karaktärer från My Little Pony: Friendship is Magic. Därefter fick fem personer läsa artefakten och intervjuades enligt en semistrukturerad metod för att analysera deras uppfattningar.Resultatet visade på att även om Respondenten hävdade att detta var samma narrativ förändrades uppfattningen om den estetiska genren och karaktärerna. Därtill kunde det konstateras att deltagarna upplevde en annan tolkning av texten..

Examensarbetet ?ADP Generator? går ut på att skapa ett datorprogram och en databas somskall effektivisera hanteringen av information från alla stadier ur rymdproduktionen vidJirotex Furudahlsgruppen AB.Informationen i databasen skall hämtas med programmet på ett lätthanterligt sätt.Slutligen skall programmet skapa en sammanställning från produktionen i form av ettdokument, ett s.k. ADP, Acceptance Data Package.Programmet har skapats i Java och databasen i MySQL. Dokumenten är i formatet RTF, RichText Format.I rapporten står en systembeskrivning och förklaringar för valda lösningar..

Enligt styrdokumenten är skolan skyldig att anpassa undervisningen så att elever i behov av särskilt stöd kan tillgodogöra sig den. Skolan ska också innehålla estetiska uttryck. Därför ville vi undersöka hur och varför lärare i grundskolan och gymnasiet använder sig av estetiska uttryckssätt i undervisningen och hur de uppfattar att elever i behov av särskilt stöd påverkas av det.För att ta reda på detta utförde vi en kvalitativ intervjustudie. Urvalet bestod av fem informanter som representerade samtliga årskurser i grundskolan och gymnasiet. Efter genomförda intervjuer transkriberades materialet varpå det sammanställdes och jämfördes.

Programmet schemaläggaren har funnits sedan 1994, och används på arbetsplatser för att på ett strukturerat sätt lägga scheman för de anställda. Programmet har sedan starten varit sådant att man själv ska skapa alla scheman och även koppla dessa till de anställda, men det finns en önskan att programmet ska vara mer användarvänligt och lättanvänt. Ett steg i utvecklingen är att skapa en automatisk schemaläggningsguide som gör det mesta av jobbet åt användaren.Etex AB, som detta examensarbete är gjort åt, avser att med detta examensarbete skapa en prototyp på en sådan schemaläggningsguide som ska implementeras i det befintliga programmet. Denna guide ska alltså skapa scheman utifrån given data och sedan koppla dessa scheman till de anställda som valts. Allt detta ska ske automatiskt.

Abstrakt Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för ANT-programmet Steg-för-Stegs pedagogiska upplägg. Genom att: ? Analysera programmets pedagogiska utformning ? Studera några ledares syn på det pedagogiska upplägget. Metod: Denna uppsats är grundad i en hermeneutisk ansats eftersom intresset var att studera innebörden och dess betydelse och därigenom finna förståelse. Texttolkning av programmets kursmaterial har använts för att kunna se vilken pedagogisk utformning programmet har och intervjuer har använts för att få kunskaper i tre ledares syn på programmets upplägg.

I studien som gjorts har vi undersökt vilka läslärandemetoder lärarna, i spår F-3 på en Bifrostinspirerad skola, arbetar med samt hur de motiverar sina val. Vi har även undersökt om och hur lärarna använder sig av estetiska uttrycksformer samt vilka uttryck dessa tar sig i undervisningen. Vi har också tagit reda på om och hur läsningen integreras i den tematiska undervisningen.

Syftet med detta examensarbete har varit att få en klarare bild över vad begreppet estetiska läroprocesser innebär, varför ett estetiskt arbetssätt kan vara bra för inlärningen, vad som förväntas av mig som lärare och vad lärarens roll är i en undervisning med ett estetetiskt arbetssätt samt hur en undervisning med ett estetiskt förhållningssätt kan se ut. Jag gick in i denna undersökning med ett grundantagande om att ett estetiskt arbetssätt påverkar elevers inlärning på ett positivt sätt. Mitt examensarbete grundar sig på en litteraturundersökning och ett antal intervjuer gjorda med relativt nyexaminerade yrkesverksamma lärare, som alla gått en estetisk inriktning under sin lärarutbildning.Det finns olika sätt att inkludera de estetiska ämnena i undervisningen, ett av dem är att arbeta med tema. Under ett temaarbete skapas många möjligheter för eleverna att använda sig av de estetiska uttryckssätten för att skapa, få syn på och utveckla sin kunskap.Resultatet av min undersökning visar att estetiska läroprocesser och ett estetiskt arbetssätt kan påverka elevers inlärning på ett positivt sätt, under förutsättningarna att läraren har stor kunskap kring de estetiska ämnena och ett estetiskt arbetssätt. Under min litteraturundersökning och under mina intervjuer visar det sig att både de intervjuade lärarna och författarna har liknande åsikter kring och syn på lärarens roll i undervisningen.

När en kock komponerar en maträtt som skall fotograferas kommer han behöva göra en medveten estetisk bedömning innan maträtten tillagas, för att sedan analysera och förstå hur betraktaren uppfattar matfotografi.I denna litteraturstudie är syftet att undersöka hur estetiska begrepp och bildanalysmetoder tillämpas inom matfotografi.Uppsatsen bygger på en litteraturstudie, där fyra vetenskapliga artiklar har tillämpats för att besvara syftet.Resultatet i litteraturstudien visar att det är svårt att finna en metod att applicera på matfotografi, men om det går att skapa ett språk med flera metoder tillsammans finns det stora fördelar ur ett analytiskt perspektiv.Tillämpningen av estetiska begrepp tillsammans med bildanalyser är komplicerat och forskningen som gjorts är inte tillräcklig.