Thule Sweden AB utvecklar, tillverkar och marknadsför kompletta och funktionella lasthållarsystem för bilar. De erbjuder en mycket stor bredd av olika lasthållare till över 1500 bilmodeller. De tillverkar lasthållare som cykelhållare, boxar, skidhållare, hållare för vattensport och andra tillbehör. För att en bil skall kunna bära en takbox måste det tillverkas en lasthållare som placeras mellan biltaket och takboxen. En del i denna lasthållare kallas för takbleck och dess form tas fram med en speciell takskanner vilken analyserar biltakets form vid kanterna.Till detta har en mjukvara tagits fram som Thule kan använda för att söka/lägga till/redigera takbleck, istället för att manuellt söka i en pärm bland 700 olika ritningar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förutsättningar som finns för elevers delaktighet inom skolans ramar då den skola vi har bygger på skolplikt snarare än frivillighet. Det projekt som ligger till grund för undersökningen är ett skolprojekt som genomfördes under hösten 2011 med en sjundeklass på en skola i Malmö. Projektet handlade om Människan och samhället och innehöll estetiska processer och estetiska produktioner. Min empiri är kopplad till en elevgrupp med som arbetade fram ett radioprogram som utspelade sig i framtiden. Jag använder mig av litteratur som är relevant för studien. Teorier om deltagarkultur och åskådarkultur är exempel på begrepp som jag funnit i litteraturen och som jag satt i relation till det förhållande eleverna har till sin estetiska produktion och sina estetiska processer.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka pedagogernas förhållningssätt till bild och användning av bild som en uttrycksform vid undervisningen av de teoretiska ämnena i skolår 1-5. I undersökningen vill vi även diskutera om pedagogernas intresse, erfarenheter eller kunskaper inom bildområdet kan styra eller påverka deras val av implementering av bilden i undervisningen. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex pedagoger bestående av fyra lärare och två fritidspedagoger alla verksamma inom skolår 1-5. Analysen tolkas med hjälp utav forskarna Skinner, Piaget och Vygotskijs olika teorier om barns utveckling, lärande och inlärning samt av andra teorier relevanta för ämnet och av skolans styrdokument. I undersökningen framgår att alla pedagogerna har en positiv inställning till bild som uttrycksform och att alla pedagogerna arbetar i någon utsträckning med bild i undervisningen.

BakgrundÄnda sedan fritidspedagogutbildningen startade 1964 har fritidspedagoger haft svårt att definiera vad deras kompetens innehåller. Fritidspedagogens yrkesroll upplevs som luddig och diffus, fritidspedagogerna är bättre på att beskriva vad de inte är, till exempel inte lärare. I och med SIA-utredningen 1974 fastslog regeringen vikten av samverkan mellan fritidspedagoger och lärare för att skapa en skolverksamhet som gynnar eleverna. En av faktorerna som påverkar hur samverkan tar form är hur lärare och fritidspedagoger ser på varandra och varandras kompetens.  SyfteSyftet med vår studie är att ta reda på hur grundskollärare, som undervisar i årskurs 1-3, uppfattar fritidspedagogernas kompetens och hur denna kompetens visar sig.  MetodVi har i vår studie valt att använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen, vilken har syftet att undersöka hur människor uppfattar ett visst fenomen.

Många skogsföretag är dåliga på att marknadsföra sig som arbetsgivare. Detta har lett till att de skogsjobb som finns är okända för många ungdomar, vilket leder till ett dåligt intresse och svårigheter att rekrytera till skogliga utbildningar. Huvudsyftet med detta arbete är att belysa hur gymnasieungdomar ser på svenskt skogsbruk som en framtida arbetsgivare. Syftet är även att beskriva gemensamma nämnare för de ungdomar som kan tänka sig en skoglig bana. Detta i sin tur syftar till att ge underlag för effektivare informationsinsatser om det svenska skogsbruket i syfte att öka ungdomars vilja att söka sig till denna bransch. Vi har gjort en fallstudie med en enkätundersökning i både Gävleborgs och Västerbottens län där en totalundersökning i en klass på fordonsprogrammet, naturvetenskapliga programmet, samhällsvetenskapliga programmet för respektive län gjorts. Teknikprogrammet samt naturbruksgymnasiet är enbart representerade i Gävleborgs län.

BakgrundVi har valt att belysa bildpedagogikens framväxt i Sverige och ge en överblick av viktiga föregångsgestalter och deras pedagogiska synsätt. Reggio Emilias pedagogiska filosofi presenteras, där idén om att använda en ateljerista i den pedagogiska verksamheten startade. Några av Loris Malaguzzis tankegångar kommer även synliggöras. Vidare belyser vi hur Reggio Emilias pedagogiska filosofi kom till Sverige, estetiska lärprocesser och läroplaner. Vår teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteDenna undersökning har gjorts i syfte att få en ökad förståelse för några ateljeristors förhållningssätt till barns bildskapande.MetodVår studie har en hermaneutisk ansats.

Syftet med denna studie vara att undersöka om Sparbanken Nord, genom satsningar i ett eget program riktade till unga, frambringade förutsättningar för att skapa och behålla tillväxt och kompetens i regionen. Studien avgränsades till att endast studera programmet för året 2005. Fokus låg på deltagarnas subjektiva upplevelser av deltagandet i programmet. Detta var såle-des en kvalitativ studie där datainsamlingsmetoden bestått av intervjuer. Till hjälp fanns en halvstrukturerad intervjuguide med följande teman: bakgrund, betydelsen av KNUFF, karriär och arbetsmarknad samt nätverk.

I denna rapport argumenterar jag för ett ökat engagemang för klassisk musik inom ämnet kulturhistoria, på gymnasiets estetiska program. Den klassiska musiken för med sig många goda effekter på ungdomar: den stimulerar deras kreativitet, förhöjer koncentrationsförmågan, berikar känslolivet och hjälper eleverna att slappna av. Jag presenterar i rapporten resultatet av undersökningar på ungdomar i åldern 15-19 och deras konsumtion av klassisk musik. Statistiken visar mycket låga siffror. Vidare kartlägger jag utbud av klassisk musik i Malmö kommun och slutligen redogör jag för de svar jag fått när jag intervjuat lärare i musikhistoria och deras uppfattning om ungdomars attityder gentemot klassisk musik, deras undervisningsmetoder och ambitioner i ämnet. Intervjuerna har lett fram till en rad pedagogiska metoder som kan tjäna både till att förbättra min undervisning och inspirera andra lärare. Malmö kommun erbjuder en bred repertoar av konserter med klassisk musik, opera och pedagogisk verksamhet knuten till föreställningarna.

Arbetet är utfört åt VVS-Byrån i Växjö AB för att visa hur en mer noggrann energiberäkning påverkar den teoretiska energianvändningen jämfört med en tidigare gjord energiberäkning.Genom att samla ihop olika arkitekt- och konstruktionsritningar har vi med hjälp av programmet VIP-Energy konstruerat ett så sanningsenligt klimatskal som möjligt. Programmet har även bearbetat rekommenderad indata från Svebyprogrammet, Boverkets byggregler och SMHI, samt indata av olika byggnadsinstallationer.Resultatet visar att skillnader i verksamhetsenergi till rumsluft, externfastighetsenergi och tappvarmvatten har störst inverkan på energiåtgången. Beräkningarna visar också att det fall där köldbryggor är modellerade i 2D ger en teoretisk energiåtgång som liknar de uppmätta värdena mer än det fall då köldbryggorna läggs in som ett 20 % påslag gentemot ett första Um-värde..

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Avsikten med vår studie har varit att undersöka vilken yrkesroll eller vilka yrkesroller några yrkeslärare på Hotell- och restaurangprogrammet kan identifiera sig med samt vad som ligger till grund för denna identifiering. Dessutom har vi velat ta reda på möjligheten att kombinera tidigare yrkesidentitet med läraridentiteten. För att nå vårt syfte har vi använt metoden intervjuer, där sex yrkeslärare intervjuats. Det vi funnit i intervjumaterialet är att undervisningen på HR-programmet genomsyras av yrkeslärarens båda yrkesroller. Vi har kunnat se att yrkesläraren fortfarande har en stark yrkesidentitet tillhörande restaurangbranschen.

Samspelets betydelse mellan pedagog och barn är något som framhävs som viktigt inom förskolan. Det finns ett antal metoder och förhållningssätt i förskolan som anses gynna detta samspel. Vår studie startade med en nyfikenhet om programmet Vägledande samspel. Programmet Vägledande samspel har initierats av stiftelsen ICDP. Vi har uppmärksammat att många pedagoger i förskolan blir vidareutbildade i programmet och vi ville undersöka pedagogers uppfattningar om Vägledande samspel.

I detta examensarbete har materialet papper och dess egenskaper utforskats ur ett designperspektiv. Genom att vika, rulla och forma olika typer av papper har flera uttryck skapats. Utifrån olika byggstenar som till exempel kuber och stavar har artefakter som örhängen och korgar tagit form. Noggrann dokumentation av den experimentella processen ger ett mervärde i form av att läsaren kan upprepa och inspireras av artefakterna som skapats. Detta examensarbete syftar att måla upp en bild av papprets breda användningsområde i ett designsammanhang.

AbstraktBetyg i estetiska ämnen. En undersökning om hur elever och lärare på gymnasieskolan förstår funktionen av betyg. Grades in aesthetics at upper secondary school. A study on students and teachers understanding of the function of grades.Betygen har flera syften och funktioner och är med sin bedömningsmatris en del av utbildningssystemet, som i sin tur är en del av det större samhället. Med stöd från intervjufrågor, observationer och fältanteckningar från mitterminsomdömen synliggörs hur elever och lärare uppfattar betygets funktion i tre estetiska ämnen.

Syftet med denna uppsats var att försöka förstå hur barn uppfattar att bild kan ge stöd för deras lärande. Vi har undersökt vilka uppfattningar elever i åk 4 har kring ämnet bild samt vad de i så fall tycker att de lär sig genom bild. Vidare undersökte vi om estetisk pedagogik med inriktning bild är något som hjälper elever i deras lärande och utveckling. För att förmedla elevperspektivet valde vi att arbeta utifrån en kvalitativ metod där empirin samlades in genom intervjuer. När vi analyserade resultatet använde vi oss av tidigare forskning kring ämnet, stöttabegreppet samt Lev.S Vygotskijs sociokulturella teori med fokus på den proximala utvecklingszonen.