Bakgrund För att på bästa sätt kunna stötta varje person med Multipel Skleros (MS) är det viktig att ha kunskap och kännedom om den känslomässiga påfrestning individerna utsätts för i samband med beskedet om diagnosen. MS medför otaliga utmaningar både för den som drabbas av sjukdomen, men även för familj och anhöriga. I de flesta fall innebär en MS-diagnos en utmaning även för de som arbetar inom hälso- och sjukvården och som ansvarar för att tillhandahålla en god vård. Syftet med studien var att skaffa en fördjupad förståelse för upplevelsen av att få en MS-diagnos och upplevelser av stöd och hjälp i samband med detta. Ytterligare ett syfte var att belysa sjuksköterskans uppfattning om patientens situation i samband med detta.

Denna studies syfte är att belysa hur pedagoger på ett barnsjukhus bedriver den pedagogiska verksamheten. I studien ingår pedagogernas personliga åsikter och beskrivningar av deras verksamhet. Det vi har valt att lyfta fram i deras verksamhet är deras barnsyn, hur de arbetar med barns delaktighet och inflytande samt vilka utmaningar och möjligheter de uppfattar i sin särskilda verksamhet. Vårt material är insamlat genom kvalitativa intervjuer med ett par av de aktiva pedagogerna. Perspektiven vi har utgått från i denna studie är barnperspektiv, barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt intersubjektivt perspektiv. Studien är främst riktad till blivande och redan aktiva pedagoger men även till de familjer som har eller är i kontakt med barnsjukhus samt lekterapi och är intresserade av att få en insyn i deras pedagogiska arbete..

Innehållet i denna uppsats är en undersökning ur barns perspektiv kring vad de berättar om leken. Syftet är att ta reda på vad barn säger om skillnader och likheter i pojkar och flickors lek på förskolan. För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med barn som är fyra till fem år. Litteratur kring vad, var, hur och varför barn leker som de gör har bearbetats. Även genusbegreppet beskrivs och forskning ur barns perspektiv tas upp i forskningsbakgrunden, som avslutas med problempreciseringen.

Syftet med uppsatsen är att beskriva högstadielärares uppfattningar om användningen av datorn i undervisningen. Uppsatsen har sin utgångspunkt i teorier och forskning om information, kognition och datoranvändning, datorns roll i undervisning, samt i Salamancadeklarationen och skolans styrdokument. Jag har använt en kvalitativ metod utifrån en fenomenografisk ansats. Data har samlats in med hjälp av en enkät. Resultaten visar, att lärarnas uppfattningar kan beskrivas i termer av fyra perspektiv, nämligen elevperspektiv, lärarperspektiv, pedagogiskt perspektiv samt ramfaktorperspektiv.

Politiken bakom FRA-lagen - Analys ur ett rationellt perspektiv.

Min uppsats är en textanalytisk studie som undersöker och värderar de anspråk på det estetiska som formulerats i skolans styrdokument under 1990-talets senare hälft och i dokument som formulerats av aktörer på fältet Kultur i skolan vid millennieskiftet. Studiens huvudsyfte är att ta fram och pröva begrepp med vars hjälp man kan undersöka och kvalificera en lärarledd estetisk praktik i förskola, skola eller lärarutbildning. Jag använder mig av Bourdieus fältbegrepp. Det är min hypotes att man kan börja tala om Kultur i skolan som ett fält under 90-talet. De två aktörer på fältet som jag särskilt fokuserar är Statens Kulturråd och Skolverket/Myndigheten för Skolutveckling i deras gemensamma uppdrag Kultur för lust och lärande.

Intervjustudien i detta examensarbete omfattar sex kvalitativa intervjuer med behöriga slöjdpedagoger yrkesverksamma inom den kommunala grundskolan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur slöjdlärare inom trä- och metallslöjd organiserar sina slöjdsalar utifrån ett pedagogiskt perspektiv. En genomgång av litteratur och forskningsresultat inom området fysiska miljöer och slöjd, syftar till att ge en bild av dessa två områden och hur de samverkar. Resultatet av undersökningen visar på olika förhållningssätt till organiserandet av slöjdsalen ur ett pedagogiskt perspektiv. Hur intentioner och traditioner påverkar ambitionen hos de intervjuade lärarna.

Syftet med studien är att undersöka vad som är legitimt återbruk och användning av någon annans tidigare designat material, i nya formgivna produkter eller verk. Frågeställningarna som diskuterats i arbetet är; Hur mycket av någon annans tidigare formgivna material får återanvändas i kommersiella återbruksprodukter?Vad är legitimt bruk av ?ready-mades? i konstnärliga verk?Anses det vara ett konstnärligt verk när konstnären inte själv åstadkommit alla delar av verket? Dessa frågeställningar har diskuterats utifrån juridiska och moraliska perspektiv. Som metod användes en litteraturbaserad studie av juridisk litteratur som behandlar immaterialrätt, avgränsat till bestämmelser av lag i Sverige. De juridiska reglerna jämfördes sedan med etiska teorier.

I detta arbete som handlar om läs- och skrivinlärning, börjar vi med att kartlägga ämnesområdet ur ett teoretiskt perspektiv för att få en grundläggande kunskap. Denna kartläggning presenteras som vår bakgrund. Vi redogör där för två grundläggande perspektiv inom läs- och skrivinlärning samt två metoder som varit startskott för en debatt inom läs- och skrivforskning. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares arbetssätt och anledningen till deras val av arbetssätt vad gäller deras undervisning i läs- och skrivinlärning. Eftersom studien syftar till att ta reda på hur lärare handlar och tänker kring läs- och skrivinlärning har vi valt metoden kvalitativ forskningsintervju.

Denna studie undersöker ifall flerspråkighet påverkar sångelevens sångsound samt hur sångläraren förhåller sig till detta gentemot det nuvarande sångidealet. Studien genomfördes med hjälp av åtta kvalitativa forskningsintervjuer där fyra av informanterna var elever som går estetiska programmet på gymnasieskolan, årskurs ett till tre, med inrikting musik. Resterande fyra informanter var verksamma musiklärare på gymnasieskolan.Resultatet från de åtta intervjuerna visar en del faktorer som är väsentliga för sångelevens utveckling av sitt personliga sound och uttryck. Sångeleven måste få tydliga direktiv och vara medveten om vad den imiterar och i vilket syfte, samt att sångläraren bör vara medveten om hur mycket den förebildar samt vilket ansvar detta medför under sånglektionen.Resultatet visar också att sånglärarna har olika syn kring huruvida sångsoundet påverkas av det kulturella arv eleverna har. Några av informanterna menar att det är språket som skapar sångsoundet medan andra syftar på att det är något man kan öva fram..

Detta är en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i dansundervisningen på gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna tränar konstnärlig dans för scenen, med rötter i västerländska danstraditioner. Det är i mötet mellan skolans styrdokument och dansundervisning som mästarlära, som studien rör sig. Jag har använt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och ställt frågor till några danslärare med lång erfarenhet av att undervisa i dans. Utifrån några valda mål i ämnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrågor.

Examensarbetet handlar om hur barn i femårsåldern på en förskola resonerar om lärande. Syftet med studien är att få förståelse för vad lärande kan innebära ur barns perspektiv. För att få syn på detta använde jag dokumentationer på förskolan som underlag. De metoder som använts för att besvara min frågeställning var intervjuer och samtal. Studiens frågeställning: Hur resonerar barn kring lärande? De teoretiska ramarna i arbetet har utgjorts av ett sociokulturellt perspektiv där betydelsen av interaktion och kommunikation betonas.

Denna studie syftar till att belysa pedagogers perspektiv på Språkintroduktionsprogrammen. Pedagogernas perspektiv är i huvudsak med avseende på vad pedagogerna har för roll på programmet, samt hur de arbetar för att eleverna ska integreras i skolan och nå kunskapsmålen. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer med pedagoger på samtliga Språkintroduktionsprogram i en medelstor svensk kommun. Resultatet visar att lärarna är väldigt enade i sin pedagogiska syn om hur arbetet på Språkintroduktionsprogrammen ska se ut. Samt att de anser att det är för lite integration mellan Språkintroduktion-eleverna och resten av skolan.

Jag har baserat denna studie på att undersöka hur yrkesverksamma bild- och slöjdlärare ser på utvecklingsmöjligheter för sina respektive ämnen för framtidens grundskola, och att relatera detta till aktuell forskning på området. Med en stor litteratur och forskningsbakgrund i detta arbete samt kvalitativa intervjuer av yrkesverksamma bild- och slöjdlärare har jag besvarat mina frågeställningar: Hur ser forskningen på möjligheter för utveckling av bild- och slöjdämnet? Vad anser yrkesverksamma lärare inom bild och slöjd om utvecklingsmöjligheter för ämnet? Undersökningen har visat på att bildämnet kan vinna på och bör öka sin digitalisering och slöjdämnet skulle vinna på att lyfta fram designaspekten mer. Dessa utvecklingsmöjligheter skulle kunna stärka ämnenas roll i den framtida skolan. Men även ett större helhetstänkande över undervisningen kan vara eftersträvansvärt där lärare kan integrera de så kallade teoretiska och praktiska ämnena med varandra.

Under de senaste två decennierna har kemiresultaten försämrats för elever i grundskolans senare år och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiämnet som ointressant, svårbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi är lågt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning är därför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i anspråk. Elever har även sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det är en fördel att även använda sig av dessa i inlärningsprocessen.