Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig pÄ idén om att stadens byggnader, och de arkitektoniska koncept som brukas, pÄverkar hur det offentliga rummet anvÀnds och upplevs. Valet av arkitektoniskt koncept ger genomslag ocksÄ pÄ hur det offentliga rummet uppfattas, samt vilka prioriteringar som görs i den fysiska miljön i byggnadens nÀrhet. Det handlar dels om att byggnaders skala, exploateringsgrad och verksamheter men ocksÄ om att definiera vilka kvaliteter som Àr önskvÀrt, samt vad dessa begrepp egentligen stÄr för. Examensarbetet ger ingen heltÀckande översikt över stilformer och begrepp som förekommer inom arkitekturen och stadsplaneringen. Arbetets syfte Àr att visa hur koncept byggs upp, hur form definieras, samt ger exempel pÄ hur detta kan appliceras pÄ en specifik plats.

SAMMANFATTNING I detta arbete jÀmför vi fyra olika lektioner dÀr vi anvÀnder olika sÀtt att undervisa. Vi vill besvara frÄgorna nÀr eleverna tycks kÀnna lust och engagemang och nÀr eleverna Àr mest/minst synbart aktiva. Vi vill Àven ta reda pÄ om det finns nÄgon, ur elevernas synvinkel upplevd skillnad mellan de olika undervisningssÀtten. För att kunna svara pÄ studiens frÄgestÀllningar vilka Àr, nÀr tycks eleverna kÀnna lust och engagemang? NÀr tycks eleverna vara mest/minst synbart aktiva? Och slutligen finns det nÄgon, ur elevernas synvinkel, upplevd skillnad mellan de olika undervisningssÀtten? I sÄ fall vilken?, har vi valt att göra en kvalitativ undersökning som byggs pÄ fem lektioner (varav en av dessa var en s.k. diktering med eleverna).

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Förr hade man inte problem med dagvattenhantering, eftersom den största delen av marken var infiltreringsbar, men nÀr stÀderna började exploatera pÄ 1900-talet, ökade hÄrda ytor som Àr en av de viktigaste bidragande orsakerna till dagvattenflödeökning. Sverige började tÀnka pÄ framtiden och man försökte hitta de bÀsta lösningarna för att kunna göra stÀderna hÄllbara. Dagvattenhantering var en av de viktigaste bestÄndsdelarna i en hÄllbar utveckling och av den anledningen, började man tÀnka pÄ möjligheten att hantera dagvatten lokalt. Malmö var en av de kommuner som började anvÀnda de ekologiska dagvattenlösningarna. Att anvÀnda öppna dagvattensystem var ett av de första valen i Malmö kommun för att minska översvÀmningsrisken, och förbÀttra stadens bild genom att öka det estetiska vÀrdet.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

Slöjd frÄn Är 1 i grundskolan, Àr det en möjlighet eller en önskedröm? Denna frÄga har legat som grund för vÄr studie som utförts vid tvÄ skolor i VÀsterbotten. Syftet med studien var att genom intervjuer och enkÀter försöka ta reda pÄ lÀrarnas instÀllning till en tidigare start av slöjd. Studien riktar sig till alla lÀrare/pedagoger vid de utvalda skolorna. Vilka Àr argumenten för och emot en tidigare start av slöjd och varför finns inte slöjd som Àmne frÄn Är 1 pÄ alla skolor? Det vi kom fram till var att mÄnga lÀrare var positivt instÀllda till en tidigare start av slöjd men att de bÄde sÄg möjligheter och hinder.

Slöjd frÄn Är 1 i grundskolan, Àr det en möjlighet eller en önskedröm? Denna frÄga har legat som grund för vÄr studie som utförts vid tvÄ skolor i VÀsterbotten. Syftet med studien var att genom intervjuer och enkÀter försöka ta reda pÄ lÀrarnas instÀllning till en tidigare start av slöjd. Studien riktar sig till alla lÀrare/pedagoger vid de utvalda skolorna. Vilka Àr argumenten för och emot en tidigare start av slöjd och varför finns inte slöjd som Àmne frÄn Är 1 pÄ alla skolor? Det vi kom fram till var att mÄnga lÀrare var positivt instÀllda till en tidigare start av slöjd men att de bÄde sÄg möjligheter och hinder.

Syftet med studien var att förstÄ betydelsen och nyttan av slöjdÀmnet i grundskolanbetraktat genom elevers berÀttelser om Àmnet.De frÄgestÀllningar som jag utgick ifrÄn var:· Vilken karaktÀr av kunskaper uttrycker eleverna att slöjdÀmnet leder till?· Vilken mening och nytta uppfattar eleverna att slöjdÀmnet har?Litteraturavsnittet tar upp slöjdÀmnets historia, tillkomst och förÀndring fram till dagenskursplan och lÀroplan. Vidare tas kunskapsbegreppet upp utifrÄn lÀroplanen, Aristotelesfilosofi samt Vygotskijs sociokulturella teori.Den andra delen av litteraturkapitlet behandlar slöjdÀmnets kompetenser sÄsompedagogisk process, kropp och kommunikation samt entreprenöriellt lÀrande.Elevers dagboksanteckningar samt deltagande observationer utgjorde data. Deslöjdkompetenser som eleverna gav uttryck för och som jag sÄg i mina observationervar entreprenöriell kompetens, kroppslig och kommunikativ kompetens,processkompetens samt en kÀnsla av lust.Resultatet visade att den betydelse och nytta eleverna tillskriver slöjdÀmnet Àr desskaraktÀr av konkretion samt av engagemang och delaktighet.I diskussionen kopplas litteratur och resultat ihop med egna reflektioner. En av defrÄgor som studien bidrog till Àr hur och om de praktiska och estetiska Àmnena kan sessom utgÄngspunkt för mer teoretiska Àmnen? Mot bakgrund av studiens resultat kan detfinnas outnyttjade möjligheter att dra nytta av slöjdÀmnets fördelar inom andra Àmnen..

SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk kirurgi Àr ett ingrepp pÄ den friska kroppen dÀr inga medicinska skÀl föreligger. Detta innebÀr att estetisk kirurgi har lÄg prioritering inom den offentliga sjukvÄrden. Kvinnor stÄr för merparten av de genomgÄngna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som rÄder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och dÀrmed skapa en ökad förstÄelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv dÀr sÄvÀl förvÀntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efterÄt belyses.

 Inse mitt vÀrde och behÄll mig en stund till Àr ett utforskande projekt i hÄllbar textildesign. Huvudfokuset i projektet Àr att utforska vilka möjliga designlösningar som kan ge produkter egenskapen av förÀnderlighet och pÄ sÄ vis möjliggöra en förlÀngning av deras livscykler. Detta undersöks utifrÄn ett eget formulerat förhÄllningssÀtt till hÄllbar design, genom praktiska experimentella undersökningar av olika material och förÀnderliga mönsterbilder. Detta kombinerat med att ge konsumenten en aktiv roll i förÀndring av en produkts utseende och funktion. Projektet resulterar i tre produktprototyper som pÄ olika sÀtt gestaltar förÀnderlighet och det formulerade förhÄllningssÀttet.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Denna studie tar sin utgÄngspunkt i ett syfte som handlar om att studera hur barn i förskolan kommunicerar i relation till de bilder som skapas under egeninitierat gemensamt bildskapande, samt hur de pratar och samspelar med varandra i dessa situationer. Studiens teoretiska ram utgörs av ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att lÀrande betraktas som socialt och kontextuellt betingat. Inom den sociokulturella teoribildningen riktas fokus mot samspel och kommunikation i relation till lÀrande. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjÀlp av videoobservationer av fem situationer av egeninitierat gemensamt bildskapande under den fria leken med barn i tvÄ förskolor. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framtrÀder tre aspekter som centrala för barns gemensamma bildskapande under fri lek; Gemensamt bildskapande som lek, Gemensamt bildskapande som kommunikativ process och Gemensamt bildskapande som arena för förhandlingar.

Den ?osynliga? arkitekten. Projekt: Dragonstallet Drottningholm, GubbĂ€ngsbadet, ÅrstagĂ„rdens bollplan. MĂ„nga arkitekter arbetar i det fördolda. Deras arbete Ă€r inte utmĂ€rkande eller omtalat, men finns överallt runtomkring oss. Vardagliga byggnader förvĂ€ntas finnas dĂ€r, fungera och vara estetiska men de flesta mĂ€nniskor tĂ€nker sĂ€llan pĂ„ de skapande krafter som stĂ„r bakom den byggda miljön.Den ?osynliga? arkitekten och dennes arkitektur, ur ett flertal aspekter, studerades.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.