I den hÀr uppsatsen undersöks en gÄrd i Ljusdalsbygden i HÀlsingland som kallas UtigÄrden. PÄ gÄrden finns idag en byggnad som kallas mangelstugan dÀr mÄleri och tapeter frÄn 1806-1807 finns bevarat. FrÄgestÀllningen Àr nÀr, hur och varför den inreddes samt vem eller vilka som kan ha utfört arbetet. Syftet Àr att frÄngÄ generella förklaringar, lÀgga ett mer individuellt perspektiv pÄ en interiör och pÄ sÄ vis ge den ett mervÀrde. Arkivariska kÀllor och litteratur tolkas tillsammans med den fysiska byggnadens interiör för att i viss mÄn kartlÀgga den sociala och ekonomiska kontexten som omgav interiören.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur 14 femÄringar uttrycker hur det Àr att vara vuxen. Vi har anvÀnt oss av en fenomenografisk ansats med kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod. IntervjufrÄgorna har varit öppna och kompletterats med följdfrÄgor. De kategorier som visade sig vid analysen var kroppsliga skillnader, brist pÄ vuxnas lyhördhet, bestÀmmande, trygghet och barn och vuxna som Ätskilda. Resultatet visar att enligt barnens beskrivningar Àr det vuxna som bestÀmmer.

Poesi Àr en konstform med fÄ regler och fria ramar. MjukvarukonstruktionÀr, tvÀrtemot poesin, baserat pÄ ett rigoröst ramverk med strikta förhÄllningsregler. HÀr utforskas möjligheten att kombinera dessa discipliner och generera poesi med hjÀlp av mjukvara. Uppsatsen beskriver hur naturligt sprÄk kan genereras och hur det genererade sprÄket kan bilda poetiska texter med hjÀlp av kontexter och grammatiska regler. Det estetiska vÀrdet pÄ den genererade poesin undersöks utifrÄn en objektiv bedömning som sedan jÀmförs med en lÀsares subjektiva uppfattning.

Skolan Àr en av Sveriges största arbetsplatser och dÀrmed en viktig arena för arbetsmiljö. Arbetsgivaren har ansvar att arbeta systematiskt för att förebygga ohÀlsa och tillgodose en trivsam arbetsmiljö. Introduktion ligger inom ramen för arbetsmiljö, vilket medför att arbetsgivaren har en skyldighet att arbeta med detta. Syftet med denna uppsats var att identifiera uppfattningar av fenomenet introduktion bland lÀrare med avsikt att kunna ge en ökad förstÄelse av introduktionens betydelse för lÀrares vÀlbefinnande. Fyra lÀrare frÄn en medelstor kommun i Mellansverige intervjuades om deras upplevelser och erfarenheter av introduktion.

Den hÀr studien utforskar genom fenomenografins arbetssÀtt, vad det innebÀr för rektorer att undervisningen vilar pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta pÄ sin skola. Skollagen frÄn 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat pÄ vad skollagens nya skrivning innebÀr för dem. Rektorerna har svarat pÄ vad det innebÀr för dem att undervisningen pÄ deras skola ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stÄnd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsÀttningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar pÄ svÄrigheter med att ge alla elever samma förutsÀttningar, dÄ bland annat Àmne och programtillhörighet ger olika möjligheter.

Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare som gÄtt lÀrarutbildningen med inriktning mot fritidshem uppfattar och upplever sin yrkesroll i skolan och pÄ fritidshemmet, för att fÄ en klarare bild av hur de ser pÄ sig sjÀlv i sitt yrke.     Forskningsbakgrunden i studien behandlar bland annat fritidspedagogsyrkets framvÀxt och utveckling sÄvÀl som fritidshemmets, för att ge en klarare bild av varför verksamheten och yrket ser ut som den gör idag. Som teoretisk utgÄngspunkt ligger den sociala identitetsteorin som menar att mÀnniskan fÄr en social identitet med hjÀlp av de grupper hon tillhör. Genom en kvalitativ forskningsmetod, genomförd med semistrukturerade intervjuer av lÀrare i fritidshem som Àr utbildade mellan 2001-2012, har ett resultat tagits fram.     Sammanfattningsvis kan i studiens resultat utlÀsas att samarbetet mellan pedagoger i de olika lÀrarkategorierna fungerar tillfredstÀllande. LÀrarna i fritidshem uttrycker en önskan att fÄ fortsÀtta arbeta inom bÄde skola och fritidshem, bland annat med barnens sociala kompetens, nÄgot som mÄnga av dem anser vara viktigt i yrket..

In this examination paper I?m using the qualitative method: phenomenographic analysis to present twenty educated and working pre-school teachers opinions about being outdoors in Swedish pre-school. The purpose is to describe the variation between different pre-school teachers? opinions, not to focus on wrong or right.    The paper starts with a review over the opinions presented by the literature on the subject.

Idag finns det en pÄtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som Àr attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt anvÀnds i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebÀr attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? RÄdande planeringsideal handlar till stor del om tÀta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? nÄgot som förutsÀtts skapa attraktiva vÀrden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för nÀrvarande blickar mÄnga arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mÄngfunktionella stadsform dÀr bostÀder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma omrÄde.

Vi som genomfört denna undersökning Àr tvÄ lÀrarstudenter med inriktning mot naturorienterade Àmnen. Under utbildningens gÄng har vi funderat och diskuterat mycket om laborationens betydelse i undervisningen och om vÄra egna erfarenheter av företeelsen under vÄr egen skolgÄng. Hur vi blivande lÀrare anvÀnder oss av laborationer och vilken uppfattning elever har av laborationens mÄl, Àr nÄgot som vi har funderat över under vÄr utbildning. Anledningen till varför vi har valt vÄrt omrÄde, Àr att vi under vÄr verksamhetsförlagda utbildning ibland fÄtt uppfattningen att elever har svÄrt att uppfatta meningen med laborationer och att vi ibland har haft problem att nÄ fram med vÄra egna mÄl till dem. Eftersom laborativt arbete Àr en viktig del i undervisningen, kÀnns det extra viktigt att skaffa kunskaper som gör att vi kan anvÀnda arbetssÀttet pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt.

 Syftet med studien var att genom intervjuer och observationer undersöka pedagogers delaktighet i den fria leken i förskola och förskoleklass. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund var, Vad innebÀr vuxnas delaktighet i barnens fria lek? PÄ vilket sÀtt kommer den vuxnes delaktighet till uttryck i den fria leken? Detta för att vi ville veta om vuxna deltar och pÄ vilket sÀtt de deltar i barnens lek. VÄr studie Àr kvalitativ och i metoden Àr vi inspirerade av fenomenografi och sociokulturellt perspektiv. Studien grundar sig pÄ sju intervjuer med pedagoger i förskola och förskoleklass och pÄ observationer, en i förskola och en i förskoleklass.I resultatet kom vi fram till att vuxnas uttryck av delaktighet har visat sig pÄ flera olika sÀtt.

Depression Àr ett allvarligt sjukdomstillstÄnd, som medför lidande för sÄvÀl personen med sjukdomen, som övriga familjemedlemmar. FörestÀllningar kring sjukdom grundas bÄde pÄ förestÀllningar innan sjukdomen uppstod och pÄ förestÀllningarna som utvecklats till följd av den. FörestÀllningar kan ses som en sanning, om den subjektiva verkligheten, som pÄverkar sÄvÀl oss sjÀlva som andra. FörestÀllningarna kan bÄde hindra och hjÀlpa oss. Idag finns en bristande kunskap kring förestÀllningar om den egna ohÀlsan hos personer med depressionssjukdom inom vÄrdens kontext.

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilken attityd lÀrare har till utomhuspedagogik generellt och specifikt, samt vilket syfte lÀrare har med ett besök pÄ ett Science Center i detta fall SEA-U. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vilken attityd pedagogerna pÄ SEA-U har till utomhuspedagogik, samt vilket syfte de har med sin verksamhet. Det Àr en kvalitativ undersökning med intervju och observation som metod. Resultatet Àr analyserat med hjÀlp av fenomenografiska ansatser. Under studien kom det fram att SEA-U pedagogerna PÀr och Martin anser att platsens och sinnenas betydelse för lÀrande Àr av stor vikt i utomhuspedagogik.

Förskolan Àr och har under en lÄng tid varit en starkt kvinnodominerad arbetsplats. Endast 2-3 procent av alla pedagoger som arbetar i förskolan Àr i dagslÀget mÀn (Skolverket, 2006). Syftet med denna studie Àr att komma Ät hur fyra manliga förskollÀrare ser pÄ sin yrkesroll och sitt yrkesval, och om de upplever nÄgra för ? eller nackdelar med att arbeta som manlig förskollÀrare. För att komma Ät de manliga förskollÀrarnas tankar och Äsikter anvÀndes kvalitativa intervjuer.

Detta examensarbete bearbetar resultatet frÄn ett designpedagogiskt projekt dÀr ungdomar arbetade med grafisk formgivning. Syftet var att fÄ syn pÄ elevernas visuella kompetens för att svara pÄ regeringens förslag om att lÀgga ner estetisk verksamhet. Genom intervjuer och analyser av elevarbeten undersöker jag om det Àr möjligt att fÄ syn pÄ ungdomars kunskaper att lÀsa av och anvÀnda sig av de visuella kulturer som finns omkring dem. FrÄgan som stÀlls Àr: Hur ser ungdomars visuella kompetens ut idag, sett genom elevarbeten som behandlar grafisk design?För att fÄ svar pÄ detta har en workshop i formgivning av tidskriftsomslag genomförts ute pÄ tvÄ skolor i nÀrförorter till Stockholm.

I detta arbete redovisas tre musiklÀrares arbetssÀtt med elevinflytande i undervisningen pÄ gymnasiets estetiska program. Den visar pÄ skillnader och arbetssÀtt med elevinflytande i praktiska och teoretiska musikÀmnen. Jag jobbar för nÀrvarande som gitarrlÀrare pÄ ett studieförbund i Stockholm dÀr eleverna har ett mycket stort inflytande pÄ undervisningens utformning. Mina erfarenheter av mitt gitarrlÀrarjobb Àr att eleverna tycker att det Àr roligt att spela musik de sjÀlva tycker om, samtidigt tycker jag det svÄrt att hitta en bra balans mellan vad jag som lÀrare tycker de ska lÀra sig och vad eleverna tycker Àr kul och roligt. Syftet med det hÀr arbetet Àr att försöka se andra musiklÀrares tankar och erfarenheter kring elevinflytande.FrÄgestÀllningarna gÀller de tre lÀrarnas och de olika skolornas arbetssÀtt med elevinflytande.