Syftet med detta arbete har varit att studera ett sammansatt sprÄkbegrepp och vad det har för betydelse för lÀrandet. Studien Àr gjord pÄ en skola pÄ Nya Zeeland dÀr jag har observerat undervisningen för de tidigare Äldrarna (5-8 Är). Genom klassrumsobservationer har jag undersökt pÄ vilket sÀtt pedagogerna ger utrymme för de olika estetiska sprÄkformerna i undervisningen. I intervjuer har jag tagit reda pÄ hur pedagogerna uppfattar anvÀndandet av bild, musik, dans och drama i undervisningen, samt vad de anser det ha för betydelse för barns lÀrande.Observationerna har visat att pedagogerna frÀmst anvÀnder sig av musik- och bildsprÄket i undervisningen, och elevernas egna bilder har en central roll i skrivarbetet i samtliga observerade klasser.I intervjuerna framkom att pedagogerna kÀnde till att de olika estetiska sprÄken Àr av betydelse för barns lÀrande, men endast en av de fyra intervjuade pedagogerna kÀnde till sjÀlva begreppet, ett vidgat/sammansatt sprÄkbegrepp.Pedagogerna anser att de estetiska sprÄkformerna kan stödja elevers lÀrande, och de försöker skapa en balans i undervisningen dÀr de olika sprÄken fÄr utrymme. Det finns dock ingen entydig uppfattning om att alla sprÄkformer Àr nödvÀndiga för barns meningsskapande, Àven om tre av de fyra pedagogerna menar att det Àr viktigt att det finns en variation och att eleverna fÄr utveckla de olika sprÄken.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka en sÄngpedagogs sÄngundervisning samt att belysa musikhögskolans sÄngmetodikundervisning i relation till yrkeslivet. Jag har utifrÄn det utformat tre frÄgestÀllningar: 1. Hur kan yrkeslivet se ut för en sÄngpedagog pÄ gymnasiets estetiska program? 2. I vilken utstrÀckning har sÄngmetodikundervisningen i utbildningen haft relevans för sÄngpedagogen och vilka visioner har min informant frÄn KMH nÀr det gÀller sÄngmetodikundervisningen? 3.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka olika lÀrares förhÄllningssÀtt till individualiserad undervisning inom matematikÀmnet i de tidiga skolÄren. LÀrarnas uppfattningar stÄr i fokus. UtifrÄn detta syfte formuleras frÄgestÀllningarna som avser att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar om individualiserad undervisningsinnebörd, eget arbete med individualiserad undervisning i matematik och de faktorer som möjliggör eller begrÀnsar en individualiserad undervisning. Insamlade data grundar sig pÄ intervjuer av fyra verksamma grundskollÀrare. Materialet analyseras med utgÄngspunkt i bÄde fenomenografi och ramfaktorteori.Resultatet visar likheter och skillnader i lÀrarnas uppfattningar om individualiserad undervisning, vilket visar sig tydligt i deras sÀtt att genomföra undervisningen.

Detta Àr ett examensarbete pÄ Malmö högskolas lÀrarutbildning Bild och visuellt lÀrande. Uppsatsen Àr en avgrÀnsad del i ett utvecklingsarbete av ett lÀromedel för bildlÀrare i grundskolans senare Är. Med lÀromedel menar jag i denna uppsats, litteratur i form av en bok som i samlad form ger bildlÀrare i grundskolans senare Är gemensamma referensramar. Bakgrunden till utvecklingsarbetet Àr att det saknas aktuella lÀromedel i bild som Àr förankrade i Lgr-2011. I denna uppsats visualiseras det lÀromedel jag avser att utveckla i form av en innehÄllsförteckning.

Detta examensarbete har till syfte att lyfta fram den skapande förmÄgan hos eleven i bildundervisning pÄ gymnasiets estetiska program för att förstÄ hur man som lÀrare kan hjÀlpa eller stjÀlpa elevens förmÄga till eget skapande. Skapande förmÄga tillhör de centrala kompetenser som lyfts fram i skolverkets skrivelser i det inledande avsnittet om skolans uppgifter för Àmnet bild. Jag har genom tvÄ undervisningsförsök och tvÄ intervjuer av lÀrare inom ramen för Àmnet bild undersökt hur jag som pedagog kan pÄverka den skapande förmÄgan hos eleven. I mina litteraturstudier ges exempel pÄ hur pedagogen kan frÀmja lÀrandet och skapa förutsÀttningar som frÀmjar skapande förmÄga. BÄde resultat frÄn undervisningsmetoderna och intervjuerna pekar mot att det finns metoder och strategier i undervisningen som kan pÄverka den skapande förmÄgan hos eleven; att som lÀrare exempelvis ge eleverna ?redskap?, sÀtta tydliga ramar och skapa goda relationer..

Studiens övergripande syfte Àr att fÄ vetskap om varför elever vÀljer att gÄ teater- och dramainriktningen pÄ det estetiska programmet pÄ gymnasieskolan. Jag har genom min litteraturstudie dragit slutsatserna att teater och drama Àr ett bra verktyg för att nÄ personlig utveckling, tillit och trygghet hos individen och i gruppen, social kompetens, kommunikativ förmÄga samt kognitiv kompetens hos individer. Drama anvÀnds som redskap för utveckling av individens inre egenskaper och för gruppens vÀlmÄende samt som ett förberedande steg till teater. Studien Àr en fallstudie dÀr jag intervjuat tio elever som gÄr den teater- och dramapedagogiska inriktningen pÄ det estetiska programmet. Resultatet av min studie visar att motiven till varför elever vÀljer att gÄ denna utbildning kan delas in i tre inriktningar av anledningar och skÀl.

SammanfattningFöreliggande fenomenografiska studie har som syfte haft att undersöka elevers uppfattningar av fenomenen utbildning och arbete och hur de kopplar det till sin framtid. Studien har genomförts som enskilda intervjuer med sex elever vid gymnasiets Introduktionsprogram individuellt alternativ vÄren 2013. Efter analysarbetet av intervjuerna har Malows behovs- och motivationsteori kopplats till beskrivningskategorierna.Vid intervjuutsagorna framtrÀder att utbildning uppfattas som nÄgot för framtida behov, mot ett yrke dÀr betygen Àr biljetten in. Vad gÀller utbildning i grundskolan kan tre beskrivningskategorierna urskiljas. Betygen uppfattas som det mest centrala, dÀrefter behovs- och motivationsfaktorer som identifierats som relationer till lÀrare och kamrater samt till inlÀrningsmiljön- med fokus pÄ hur undervisningen organiseras.

Syftet med arbetet Àr att fÄ en bild av hur kunskapsbegreppet pÄverkar undervisningen av konstÀmnet i gymnasiet, samt att beskriva vad konstÀmnet i utbildning kan vara genom att utgÄ frÄn en möjlig samtida definition av Àmnet. Jag anvÀnder mig av tidigare forskning pÄ omrÄdet som dekonstruerar fenomenet konst i utbildning. I min förstÄelse av materialet tar jag hjÀlp av Foucaults teorier om makt och Bourdieus förklarande teorier om socialt kapital. Med hjÀlp av en observation och fem intervjuer undersöker jag hur Àmnet undervisas i gymnasieskolan och hur detta pÄverkar förstÄelsen av Àmnet. Genom en textanalys av Skolverkets styrdokument för Estetiska programmets inriktning bild och form undersöker jag hur konst definieras som kunskapsbegrepp. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen pÄ att konstÀmnet i utbildning pÄ gymnasieskolan saknar en reell koppling till professionell kunskap inom Àmnet.

Denna studie skall skapa djupare förstÄelse för hur den estetiska miljön i en livsmedelsbutik uppfattas av kunder. Vi Àmnar undersöka vikten av faktorer sÄsom fÀrg, ljus, ordning och komplexitet för att nÄ kunskap om hur de pÄverkar konsumenten samt hur de kan kombineras för att ge konsumenter ett positivt helhetsintryck av butiksmiljön. Det vi kom fram till var att om fÀrger varieras med klara skillnader och begrÀnsningar i antalet nyanser, samt vÄglÀngder i huvudsak frÄn den varma delen av ljusets spektrum sÄ finns det enligt respondenterna i denna undersökning goda chanser att skapa en lockande miljö. Vidare bör varorna vara bra upplysta, gÀrna med punktbelysning, och ljuset bör vara vitt eller av varmare karaktÀr. Vad det gÀller ordning och komplexitet sÄ finns inga klara preferenser hos respondenterna.

Algoritmer för vÀgplanering anvÀnds ofta i dataspel för att navigera datorstyrda enheter. En av de vanligaste algoritmerna som anvÀnds i samband med vÀgplanering Àr A* algoritmen, som kan anvÀndas för att effektivt hitta den kortaste vÀgen mellan tvÄ positioner i spelets nivÄer. Algoritmen har dock inget stöd för att producera estetiskt tilltalande vÀgar, vilket kan leda till att spelets enheter rör sig som robotar genom spelnivÄn.Detta arbete tar upp och analyserar algoritmer som kan anvÀndas i kombination med A* algoritmen för att göra vÀgarna rakare, mjukare och mer direkta. Algoritmerna implementeras i ett program dÀr deras minnesanvÀndning, tidseffektivitet och vÀglÀngd berÀknas nÀr de körs genom en spelnivÄ med vÀggar och hinder.Resultaten frÄn slutet av rapporten visar att de estetiskt förbÀttrande algoritmerna kan implementeras för att göra stora förbÀttringar av A* algoritmens estetiska prestationer, utan större pÄverkningar pÄ A* algoritmens minnesanvÀndning, tidseffektivitet och vÀglÀngd. Resultaten frÄn bÄde produkt och utvÀrderingen skulle kunna anvÀndas i framtida spelprojekt..

Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare insikt i hur klasslÀrare i grundskolans tidigare Ärskurser arbetar med estetisk verksamhet. Studiens fokus Àr inriktad pÄ att fÄ en djupare förstÄelse kring hur estetiska verktyg anvÀnds inne i klassrummets undervisning tillsammans med elever i Ärskurserna 1-5. Materialet till studien samlades in med hjÀlp av kvalitivaintervjuer. Totalt intervjuades tio verksamma lÀrare frÄn tre olika skolor. Resultatet visade att en övervÀgande del av informanterna hade ett litet intresse för estetik, trots detta sÄg mÄngainformanter fördelar med estetisk verksamhet för elever med framförallt svÄrigheter i de teoretiska Àmnena.

Bakgrund och problemformulering: Allt fler kvinnor, frÀmst unga kvinnor, anvÀnder smÀrtstillande tabletter med kodein. Kodein har en centralstimulerande effekt och ger förutom smÀrtlindring och avslappning ett behagligt lugn. Kodein har en stark beroendeframkallande potential med snabb toleransökning, vilket innebÀr att det Àr lÀtt att bli beroende av tabletterna. Forskning visar att kvinnor tar vÀrktabletter för Ängest, sömnproblem och i sista hand vÀrk som egentlig anledning till att anvÀnda receptbelagda vÀrktabletter. Effekten av kodein innebÀr bland annat att kroppen efterhand slutar tillverka egna endorfiner.

I dagens samhÀlle Àr det inte ovanligt att man under nÄgon period i livet varit arbetslös. Har man inte varit det sjÀlv finns det förmodligen nÄgon i ens nÀrhet som Àr eller har varit arbetslös. I detta examensarbete har jag fördjupat mig i hur man uppfattar sin situation som arbetslös dÄ man Àr över 45 Är. Det övergripande syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för hur Àldre uppfattar och hanterar situationen som arbetslös. I min studie har jag anvÀnt mig av en kvanlitativt inriktad analysmetod som heter fenomenografi.

Fallstudien Àr en undersökning om hur gymnasieelever pÄ det estetiska programmet, med inriktning bild och form, upplever att det Àr prata om sina bildarbeten. I och med Gy11 Àr ett av kunskapskraven att eleverna muntligt ska kunna tolka, analysera och bedöma sina egna och andras verk. Genom intervjuer med eleverna vill studien visa hur bildsamtalen upplevs ur tvÄ perspektiv. Dels hur eleverna upplever att det Àr att prata om sina egna och andras bildarbeten, i förhÄllande till sitt eget skapande och lÀroprocess, och dels hur eleven upplever bildsamtalen ur ett bedömningsperspektiv. Forskningsmetoden Àr kvalitativ med vikten pÄ orden för att fÄ en förstÄelse kring hur eleverna uppfattar bildsamtalen.

The artistic subjects disappeared from the obligatory curriculum of the Swedish secondary school in 2011. The purpose of this work is to analyze to which extent the new curriculum Lgy11 is based on scientific results when it comes to the role the aesthetics were given. This paper analyzes the documents that preceded the reform, such as Government Reports and Interpellation Debates, for a start. It continues with an analysis of an interdisciplinary group of researchers, whose scientific work include research of impacts of art and art education in ordinary education and learning in a more holistic perspective. Finally an analysis of the curriculum itself is made.