Detta arbete undersöker vad de lärare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angående respons på elevers skriftliga arbeten inom svenskämnet. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lärarnas uppfattningar jämfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons på elevers skriftliga arbeten i svenskämnet. Sex av tio lärarinformanter nämnde exempelvis att respons på den globala textnivån prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det är vanligt förekommande att lärarrespons prioriterar den lokala textnivån i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lärarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .

Vårt examensarbete behandlar grupprocesser i ett tematiskt grupparbete. Vi ville se vad som hände med barnen i det estetiska temaarbetet och hur de utvecklades i ett estetiskt avseende. Därefter önskade vi se om en av de rådande teorierna om grupprocesser stämde i vårt arbete med cirkustema i en förskoleklass om 12 barn. Teorin om grupprocesser vi har använt oss av är FIRO - teorin av Will Schutz. Som grund för vår analys har vi använt oss av observationer av både Anja som observatör och Cecilia som deltagande observatör, där vi har ställt våra observationer mot varandra.

Syftet med arbetet är att ta reda på vilka kunskapsformer som kan synliggöras i Skolverkets kursplan för ämnet musik samt hur dessa kunskapsformer kan relateras till Skolverkets offentliga dokument kring bedömning och innehåll av musikämnet.Uppsatsen bygger på textanalys och litteraturstudier. Med metoden genomför jag en djupgående analys av dokumenten Kunskapsbedömning i skolan ? praxis begrepp, problem och möjligheter, Bedömning i yrkesämnen ? dilemman och möjligheter  samt ämnesplanen för instrument- eller sångkursen på gymnasieskolans estetiska program.Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett tredelat kunskapsperspektiv. I bakgrundskapitlet presenteras även perspektiv på bedömning och tillhörande metoder som används av yrkesverksamma lärare. I resultatdelen presenteras den analys som har gjorts  av Skolverkets texter om vad musikalisk kunskap innebär.

Denna uppsats är en undersökning av barns möjligheter och begränsningar i förskolans ateljéer. Syftet är att synliggöra och problematisera föreställningar och uppfattningar om barns bild- och formarbete i förskolans vardagspraktik. Det gäller särskilt synen inom en Reggio Emiliainspirerad praktik, inom vilken jag själv arbetar som bildlärare.Studiens teoretiska och metodologiska ram utgörs av ett diskursanalytiskt perspektiv. Delar av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys tas i bruk tillsammans med diskursteoretiska och diskurspsykologiska begrepp. Den empiriska materialinsamlingen utgår ifrån en kvalitativ etnografisk ansats.Det empiriska materialet består av fältanteckningar från en pedagogisk nätverkssammankomst samt av en intervju med en av deltagarna från det nätverket.

This master thesis is based on the sociocultural perspective. A qualitative research study was conducted to investigate children's attitudes towards reading, texts and libraries.The theoretical background is constituted by ideas from the new sociology of childhood, literacy-studies and reader-response theory.The study was conducted with 23 children, 13 girls and 10 boys, participating in focus groups.The results of the study reveal that children's literacy-activities in school are strongly influenced and limited by adults. Children's interest in pictures and non-fiction-reading do not correspond to the school institution that favors traditional media and fiction. The study also reveals a gender division between children's literacy-activities that tends to grow with age. All the children in the study regard libraries as book-houses and wished for libraries that combine activity and serenity.The thesis shows the importance of being aware of, and engage in, children's reading-interests and reading-practices if the reading stimulating activities in schools and libraries are to be successful.

Städernas gator har länge utformats utifrån bilisternas behov. Men tiderna har ändrats och idag är det allt vanligare att gatumiljöer utformas för att främja cyklister och fotgängare. Det beror delvis på vår strävan efter ett hållbart samhälle. I detta examensarbete kombineras två aspekter som bidrar till ett hållbart samhälle: hållbar dagvattenhantering i gatumiljöer och goda fotgängarmiljöer. Syftet är dels att undersöka hur hållbar dagvattenhantering kan användas för att utforma en gata som är inbjudande för fotgängare och dels att undersöka hur dagvattnets estetiska egenskaper kan lyftas fram på ett hållbart sätt längs en gata.

Uppsatsen undersöker möjligheten att utveckla en metod för att komponera musik utifrån bild. Inspiration till att färdigställa fyra musikaliska kompositioner har hämtats från fyra olika bilder. Metoden har centrerats kring en föreställning om världen som uppbyggd av fem element. Inspiration till metoden har hämtats ur antika grekiska och traditionella indiska elementläror..

Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika typer av samtal som förekommer i klassrummet i de estetiska ämnena. Hur är karaktären på samtalen, innehåller de respons, reflektion och vilken syn har pedagogerna på samtalet och lärandet? Finns det några specifika svårigheter inbyggda i samtalen? I den teoretiska bakgrunden tar jag upp tre olika teoretiker som verkat inom den sociokulturella teorin, Lev Vygotskij, Michail Bakhtin och John Dewey samt Olga Dysthes teorier om det flerstämmiga klassrummet. Jag har gjort en kvalitativ undersökning i form av observationer och intervjuer med ämneslärare. Undersökningen är gjord på två olika gymnasieskolor. Resultatet visar på att det förekommer informativa samtal, enskilda samtal och gruppsamtal. Lärarna tycker att samtalet är viktigt och är medvetna om samtalets betydelse.

The purpose of the study is to show the conditions there are by working with aesthetic expressions in pre-school and how these activities are implemented. Questions that we are going to discuss are: What are the conditions for working with aesthetics in pre-school? How is the work implemented when it comes to aesthetic expressions? Our ambition has been to study what conditions it takes to use aesthetic expressions in a way that is meaningful for the children and also show the conditions and alternative methods that are present in different schools. We have used a web survey to reach a result in the study. This web survey includes questions about the different aesthetic activities and has given us the answers to the questions above. The result shows that there are different ways of working and different views at aesthetic expressions.

Detta arbete grundar sig på fyra klasslärares tankar och erfarenhet av att integrera bild och form i undervisningen, hur de ser på bild och form som ämne och vilket pedagogiskt värde de menar att bild och form har för elevernas utveckling och lärande. Vi har intervjuat dessa fyra lärare och genom deras exempel får vi ta del av hur de använder bild och form samt varför de använder det den ämnesteoretiska undervisningen. Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på om bild och form som ett praktiskt/estetiskt ämne har ett pedagogiskt värde som redskap för barns utveckling och lärande. Teorier, forskning och LpO94 pekar på att undervisningen måste anpassas efter elevernas behov och förutsättningar så den ska bli mångsidig och stimulerande för dem. Forskning har visat att det behövs mer än ett sätt att ta till sig och uttrycka sina kunskaper på eftersom vi människor är olika och inte enbart lär oss genom det skrivna och verbala ordet.

Uppsatsen behandlar ämnet arkitektur på gymnasiet och kurserna Arkitektur-hus och Arkitektur-rum som blev implementerade via gymnasiereformen GY11. Med hjälp av etnografisk metod undersöks hur lärare förhåller sig till kurserna Arkitektur-rum och Arkitektur-hus mot Skolverkets styrdokument för Teknikprogrammet inriktning samhällsbyggande och miljö/arkitektur, respektive på Estetiska programmet inriktning bild och form, profil inredning och design i skoluppgifter. Avgångselever våren 2014 i gymnasieskolan var de elever som hösten 2011 började på gymnasiet i den nya gymnasiereformen GY11 och blir därmed de första elever som genomfört kurserna i arkitekturämnet.Syftet med undersökningen är också att belysa de diskurser som synliggörs i samtal med lärarna om ämnet och på så sätt diskutera och närma sig arkitektur som en visuell och materiell kultur inom gymnasieskolan. Forskningsresultatet visar på att lärarna arbetat varierat och med stor användning av utomhuspedagogik och stadsstudier samt med ämnesintegrering där det varit möjligt. Tydliga diskurser framkom i elevuppgifterna och i samtalet om arkitekturämnet..

Syftet: Syftet är att:? Identifiera olika innebörder av begreppet en rättvisande bild och av försiktighetsprincipen.? Utifrån de identifierade innebörderna fastställa relationen mellan en rättvisande bild och försiktighetsprincipen.? Med den fastställda relationen fastlägga om och hur en rättvisande bild och försiktighetsprincipen kommer till uttryck genom värdering av tillgångar i IAS 40 och RR:s utkast Förvaltningsfastigheter. Utifrån detta avser vi att urskilja en trend rörande en rättvisande bild och försiktighetsprincipen. Metod: För att uppfylla vårt första delsyfte har vi genomfört en litteraturstudie, vilken har utmynnat i utarbetandet av en tolkningsmall. De två kvalitativa egenskaperna, reliabilitet och relevans, har utgjort ett redskap för att uppfylla vårt andra delsyfte.

Syftet med denna uppsats är att utreda vilken sorts makt de kritiker som idag figurerar i svenska medier har över vad som anses vara "den goda smaken" i Sverige och hur denna makt fungerar och används.Vilken roll har kritiker som bedömare av musikverk och vad har deras bedömning för betydelse för själva verket, för dem själva och för samhällets kultur?Åtta musikkritiker som figurerar i svensk media på olika sätt har intervjuats genom kvalitativa intervjuer. Teorier är främst hämtade från estetiken och kultursociologin. Vägen fram till slutsatsen påbörjas i ett estetiskt resonemang och hamnar via förståelse för populärkulturen i det sociala där det estetiskt kulturella rummet kan skapas och statuskriget kan påvisas.Att vara kritiker inom svensk media idag är att vara på jakt efter status. Statusen bidrar till hur stor makt kritikerna har över musikverks kulturella status, vilket indirekt även blir en makt över det estetiska värdet.

Undersökningens syfte är att ta reda på hur man i grundskolans tidigare år arbetar med bild och bildspråk samt användningen av bilderböcker i samband med läs- och skrivinlärning. Utifrån syftets frågeställningar har jag via kvalitativa intervjuer med grundskolelärare tidigare år samt granskning av litteratur försökt skapa mig en uppfattning av hur man som lärare i grundskolans tidigare år arbetar med bild bland elever. Vilken uppfattning har lärare om bild som ämne i skolan? Behövs bildundervisning i grundskolans tidigare år? Vad fyller bildspråket för syfte beträffande läs- och skrivinlärning hos eleverna? Genom tidigare forskning sammanställd av författare samt forskare har jag undersökt hur bilderboken skulle kunna komma att användas med hjälp av dess bildspråk samt visuella utformning inom skolans verksamhet. Via respondenterna kan jag urskilja en negativ syn på bild som ämne samt en antydan till en viss ängslan i att undervisa i bild.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring det estetiska arbetet. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning. För att få svar på våra frågeställningar intervjuades tio förskollärare/lärare på fem olika förskolor. För att förstärka studiens validitet inleddes varje intervjutillfälle med en observation av miljön. Vi intresserade oss för såväl inne som utemiljön.