Syftet med denna undersökning är att försöka belysa vad som motiverar elever i grundskolans senare år att gå till skolan. Undersökningen strävar också efter att få syn på om estetiska läroprocesser bidrar till elevernas motivation till att gå till skolan. Empirin har skaffats genom att jag har intervjuat åtta elever i grundskolans senare år. Litteratur som jag använt mig av behandlar tidigare forskning kring ämnena motivation, estetik i skolan och utvecklingspsykologi. Undersökningen visar att det som motiverar respondenterna att komma till skolan är bland annat att de känner att de vill vara närvarande för att lära sig nya kunskaper samt att få höga betyg.

Vad är materialitet? Denna fråga i kombination med den förhistoriska individen, är något av en utgångspunkt för uppsatsarbetet; materialitetsbegreppet och människans syn på tingen som omgav henne. För en vidare finslipning av syftet med just min uppsats, är det att se hur man uppfattat glas under romersk järnålder i Sydskandinavien. Finns det möjligen skillnader i den geografiska spridningen av glaset, sett ur en estetisk synvinkel?Det teoretiska avsnittet grundar sig på den dialogiska teorin i egenskap av kommunikationsteori ? d.v.s.

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning av tre ungdomars arbeten med att göra fotoböcker i gymnasiearbetet. Syftet är att se vilka erfarenheter och upplevelser eleverna har haft av visuellt berättande, processen att göra boken och av fotoboken som arbetsform. De teoretiska perspektiven är fenomenologi, estetiska lärprocesser och teorier om berättande. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Analysen och tolkningen är hermeneutiskt inspirerad.

Estetiska inslag är något som elever möter i sitt dagliga liv genom bland annat teve, musik och reklambilder. Elever intresserar sig i musik, teater och dans med mera och detta kan vara en stor del av deras liv. Frågan är hur verksamma lärare förhåller sig till och arbetar med estetisk verksamhet, med tanke på att en stor del av barn och ungdomars tid tillbringas i skolan. Detta arbete är av didaktisk karaktär eftersom det behandlar hur lärare tänker och handlar i sin undervisning. Arbetet handlar om estetisk verksamhet, där vi innefattar formerna bild, musik, drama och rörelse, och hur dessa kan användas i skolans arbete av lärare.

Denna kvalitativa studie undersöker hur bildlärare arbetar med bildanalys i kursen Bild i gymnasieskolan. I målen för kursen Bild står det klart och tydligt att eleverna skall ha kunskaper i analys och tolkning av olika bilder. Jag har inte funnit någon tidigare forskning om hur bildlärare arbetar med bildanalys i bildundervisning överhuvudtaget och anser det vara av vikt att undersöka hur målen realiseras ute på skolorna. De metoder som används är litteraturstudier och strukturerade intervjuer med bildlärare verksamma vid det estetiska programmet. Studien visar på att det finns såväl likheter som skillnader i hur bildanalys brukas i bildundervisningen.

Syftet med undersökningen är att se hur lärare och elever anser att lärare inom det estetiska programmet på två gymnasieskolor i Kalmar län uppfyller styrdokumentens strävansmål och krav på elevers inflytande över planering, utvärdering och utformande av undervisningen. Vi undersöker hur eleverna själva upplever att de får ha inflytande över sina egna studier samt hur viktigt de anser det vara att få påverka hur deras skolgång ser ut. Tidigare forskning visar att elevers inflytande över planering och utvärdering av undervisning sker på lärarens, eller skolans, villkor. Det handlar mer om att eleverna får bekräfta att lärarens planering är bra, än att de själva får påverka hur den ska se ut. I undersökningen, som utgörs av kvalitativa forskningsintervjuer, intervjuas fyra gymnasielärare på estetiska programmet från två gymnasieskolor i Kalmar län.

På senare år har intresset för att föra in estetik i MDI-teorin ökat kraftigt. Insikten om att användares känslor inför interaktiva artefakter spelar stor roll för tillfredställelsen och användarupplevelsen har medfört ett fokusskifte inom området och flertalet teorier om användares estetiska upplevelser av interaktion har framkommit. Detta arbete har tagit som utgångspunkt de teorier som siktar på att stödja designers arbete med att utforma estetiska interaktioner genom att identifiera manipulerbara attribut i artefakters interaktionsestetiska gestalt. En explorativ användarstudie har genomförts med målet att belysa hur upplevelsen av hastighet och tempo förändras genom införandet av animationer i ett gränssnitt. Resultaten visar på att toningsanimationer i övergångar i ett interaktivt system kan leda till ett långsammare och mjukare intryck av systemet men även att långsamma animationer i vissa fall kan leda till att systemet upplevs som snabbare.

Med utgångspunkt från ett befintligt gestaltningsförslag och en tillhörande växtlista har jag i det här arbetet undersökt de aspekter som kan beaktas för en plantering med estetiska värden under hela året. Syftet med arbetet är att lyfta betydelsen för landskapsarkitekter men även andra läsare att lära känna sitt växtmaterial för att kunna göra dynamiska växtkompositioner. Detta kandidatexamensarbete är uppdelat i tre delar. Den första delen av arbetet består av en litteraturstudie där läsaren får insyn i aspekterna form, färg och komposition. Studien visade på att växtdynamik är mest intressant att ta hänsyn till då en komposition med estetiska värden under hela året eftersträvas. Med planering och förståelse för växterna kan växtsäsongen förlängas och de estetiska värdena i offentliga rum och privata trädgårdar förhöjas.

Denna uppsats behandlar den nutida konstens potential som undervisningsmaterial. Både för ämnesöverskridande arbete i skolan och för utbildningssatsningar som avser att öka mångfalden inom de kulturella institutionerna. Den nutida konsten som ämnesmaterial är förvånansvärt frånvarande i skolan, och som denna uppsats visar, även på ett Bild- och formestetiskt gymnasieprogram. Jag har arbetat med 80 elever i fyra gymnasieklasser under 15 veckor för att pröva en nutida konstpedagogisk klassrumsmetod samt utreda vilka attityder och fördomar som finns kring samtidskonsten. Uppsatsen visar att dagens mångfacetterade, gränsöverskridande och ibland svårfångade konstverksamhet kan göras både lättillgänglig och intressant för elever som innan tyckte att samtidskonst var knepigt och trist.

Vårt syfte var att undersöka vad de estetiska verktygen har att erbjuda eleverna. För att komma fram till resultaten av det utvecklingsarbete vi genomfört har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod som innefattade observationer, videofilmning, utvärderingssamtal samt våra egna loggböcker. Våra undersökningar genomfördes i en klass där det fanns elever från sex till tio år. Resultaten av våra undersökningar visade att de estetiska ämnena erbjuder barnen möjlighet att använda sina egna ursprungliga inlärningsmetoder. Det vi främst funnit är att de leker, imiterar, använder sig av rytm, sång och rörelse på ett spontant och naturligt sätt för att bearbeta och lära in nya färdigheter.

Syftet med detta arbete har varit att studera ett sammansatt språkbegrepp och vad det har för betydelse för lärandet. Studien är gjord på en skola på Nya Zeeland där jag har observerat undervisningen för de tidigare åldrarna (5-8 år). Genom klassrumsobservationer har jag undersökt på vilket sätt pedagogerna ger utrymme för de olika estetiska språkformerna i undervisningen. I intervjuer har jag tagit reda på hur pedagogerna uppfattar användandet av bild, musik, dans och drama i undervisningen, samt vad de anser det ha för betydelse för barns lärande.Observationerna har visat att pedagogerna främst använder sig av musik- och bildspråket i undervisningen, och elevernas egna bilder har en central roll i skrivarbetet i samtliga observerade klasser.I intervjuerna framkom att pedagogerna kände till att de olika estetiska språken är av betydelse för barns lärande, men endast en av de fyra intervjuade pedagogerna kände till själva begreppet, ett vidgat/sammansatt språkbegrepp.Pedagogerna anser att de estetiska språkformerna kan stödja elevers lärande, och de försöker skapa en balans i undervisningen där de olika språken får utrymme. Det finns dock ingen entydig uppfattning om att alla språkformer är nödvändiga för barns meningsskapande, även om tre av de fyra pedagogerna menar att det är viktigt att det finns en variation och att eleverna får utveckla de olika språken.

Detta examensarbete handlar om arbetet med glas i gymnasieskolans undervisning. Det övergripande syftet med arbetet var att skapa en inblick i hur arbetet med glas kan gestalta sig i gymnasieskolans undervisning samt att tillhandahålla en överskådlig arbetsbeskrivning av tillvägagångssätt, tekniker och material för arbete med glas i bildundervisning. Det sammantagna arbetet är således utformat som två separata delar. Det övergripande syftet med den vetenskapliga rapporten var att utifrån intervjuer med tre lärare ge en inblick i hur arbetet med ett material som traditionellt inte ingår i bildundervisningen kan se ut samt att undersöka hur de intervjuade lärarna gått till väga i upplägget och utformningen av arbetet i sin undervisning. Den andra delen av arbetet har karaktären av ett arbetshäfte där olika tekniker och material som kan användas inom arbetet med glas tas upp.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptäckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis även i mitt kommande yrke som förskollärare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollärare angående estetisk verksamhet utomhus, och då främst med fokus på bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper på tre olika förskolor i Norrbotten och Västerbotten har jag undersökt olika synsätt hos pedagoger. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Syftet med mitt examensarbete är att göra en ABC-bok, ett läromedel för skriftspråkslärande och bokstavsbearbetning. Bokstavsbearbetningen är en del av skriftspråkslärandet och ska vara en del i elevernas vardag. Genom ABC-boken vill jag åskådliggöra hur man kan integrera olika uttrycksformer i undervisningen. Jag har studerat olika teorier om skriftspråkslärande, bokstavsbearbetning och estetiska läroprocesser. Tillsammans med teorier, samtal med lärare och med bakgrund i Lpo 94 har jag gjort en ABC-bok där jag har författat övningar, fotograferat föremål och gjort layouten.

The purpose of this study is to investigate how teachers work with basic mathematics combined with aesthestic learning processes such as arts and music in grades F-1. The essay will compare teachers? perceptions regarding aestethic learning processes when using art and music are used in the teaching of mathematics. We have used the following questions:Do teachers use aesthetic learning processes in the forms of arts and music in the basic teaching of mathematics and if so, how and in what way?What importance has aesthetic learning processes in the forms of arts and music in basic teaching of mathematics according to the teachers?What advantages and disadvantages do the teachers find with combinding the basic mathematics with arts and music?The study is based on a qualitative method with five interviews and eight observations.