Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på Estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de Estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de Estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i Estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Under våren 2013 har jag genomfört ett Estetiskt och multimodalt projekt tillsammans med pedagoger och barn på en specialförskola för barn med flerfunktionsnedsättningar. I läroplanen för förskolan står det att alla barn skall få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och Estetiska? och detta var utgångspunkten i projektet. (Lpfö 98 rev 2010, s.

I denna uppsats undersöks bildlärares syn på bedömning och betygsättning vid gymnasieprogram med Estetisk inriktning. Skälet till att vi valt detta ämne är att många lärare verkar uppleva betygsättningen som något negativt, och som blivande lärare är det viktigt att vara väl insatt i dagens betygsystem. Ett betungande ansvar tillfaller den betygsättande läraren eftersom betygen har konsekvenser för elevers framtida val av högre utbildning och yrke. I och med att det nya betygsystemet har införts har också trovärdigheten i lärarnas professionella bedömningskompetens synliggjorts. Betygen skall numera kommuniceras till eleverna på ett tydligt sätt.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på Estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de Estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de Estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i Estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta examensarbete handlar om estetik. Huvudsyftet med arbete var att synliggöra på vilka sätt lärare ser på den Estetiska verksamheten i skolan. Den lärarkategori som vi valt att rikta in oss på är högstadielärare som undervisar inom SO-blocket. Anledningen till att vi i detta arbete valt att fokusera på det Estetiska området inom skolan berodde framförallt på den omorganisation som skedde inom lärarutbildningen under det tidiga 2000-talet. Omorganisationen innebar, för det Estetiska området, att ett större fokus kom att riktas på den Estetiska verksamheten än vad som tidigare varit fallet.

Syftet med denna uppsats var att belysa dansundervisningens ställning ochutrymme på grundskolor i Växjö kommun. Jag har valt att både fokusera på skolor som har dansundervisning på schemat och där dans ingår som ett mindre moment. Jag har undersökt de berörda skolornas styrdokument genom en kvantitativ metod, samt använt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att dans som ämne i skolan uppskattas av både elever och lärare. Främst ses dansen som ett bra komplement till de andra ämnena samt bidrar till ökad fysisk aktivitet.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här undersökningen är skapa bättre förståelse för hur människor påverkas av att delta (passivt eller aktivt) i kulturella aktiviteter samt vidga kunskapen kring kultur som hälsofrämjande åtgärd. Följande frågeställningar har använts: Hur påverkas människan av mötet med kultur, fysiologiskt och psykologiskt. Vilka sjukdomstillstånd kan påverkas av kulturutövande? Vilken typ av kompetens krävs av personal som vägleder deltagarna i kulturella aktiviteter i hälsointerventioner? Vilka åtgärder behövs, inom vård, politik, samhällsstruktur och forskning för att kultur som hälsofrämjande åtgärd skall nå de människor som behöver den?MetodDen här studien är kvalitativ och bygger på halvstrukturerade djupintervjuer med fyra forskare. Intervjuerna är analyserade med meningsinnehållet (inte språket) i fokus.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på Estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de Estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de Estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i Estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på Estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de Estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de Estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i Estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på Estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de Estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de Estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i Estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på Estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de Estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de Estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i Estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på Estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de Estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de Estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i Estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på Estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de Estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de Estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i Estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på Estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de Estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de Estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i Estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på Estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de Estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de Estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i Estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.