AbstractSyftet med detta arbete har varit att undersöka pedagogers uppfattning om konkret undervisning. Skolverkets Aktuella Analyser från 2007 visar en tydlig minskning av konkret undervisning och härigenom påverkas elevernas motivation och studieresultat. I forskningsbakgrunden tas aktuell forskning kring ämnet upp med Dewey som grund för teorin. Undersökningen har skett genom öppna intervjuer och en fenomenografisk analys av materialet har genomförts. Analysen av utfallsrummet resulterade i tre kategorier av uppfattningar.

Individanpassad undervisning innebär enligt läroplanen för obligatoriska skolan Lpo94 att läraren ser till varje individs behov. Uppsatsen syftar till att ge bättre kunskap om hur individanpassad undervisning fungerar i grundskolans senare år. Jag vill undersöka om lärarna kan använda och tillämpa sig av individanpassad undervisning som Lpo94 strävar efter. För att få fram denna uppfattning har observationer gjorts hos fyra lärare som också intervjuats. Slutsatserna från intervjuerna har diskuterats och analyserats med hjälp av litteratur och Lpo94.

Denna uppsats är en kvalitativ studie om svensklärares attityder och förhållningssätt till hur skönlitteratur används i undervisningen och om det görs några tolkningar av de lästa verken samt hur dessa tolkningar tar sig uttryck. Området som undersöks är i vilken utsträckning lärarna låter sina elever göra subjektiva tolkningar av de litterära texterna som de möter och om det är läsarens egen upplevelse och den estetiska känsligheten som eftersträvas i klassrummet eller om skönlitterära verk har andra värden som känns viktigare för yrkesverksamma lärare.Vad som också utreds är om lärarna på något sätt är influerade av reader-response-kritiken och om de anser att reader-response-kritiken har påverkat skolvärlden under 1900-talet.Undersökningen ger först och främst en bild av sex svensklärares inställningar och attityder gentemot användningen av skönlitteratur på gymnasiet. Dessutom redogör uppsatsen för olika teorier om reader-response-kritiken och estetisk känslighet vad det gäller tillägnandet av skönlitteratur och vilken bild kursplaner samt läromedel ger av hur läsning av skönlitteratur kan se ut i dagens gymnasieskola..

Syftet med denna studie är att undersöka hur man kan arbeta för hållbar utveckling i textilslöjden. Jag vill ta del av andra lärares erfarenheter samt undersöka hur eleverna upplever undervisningen. Studien baserar på kvalitativa intervjuer med textillärare i grundskolan och elever i årskurs 8-9. Undersökningen ger en bild av hur lärare undervisar och hur lärare och elever ser att undervisningen i textilslöjden kan bidra till en hållbar utveckling. Skolan har en estetisk profil där man arbetar ämnesövergripande och återkommande har inslag av hållbar utveckling i form av återbruk.

Syftet med denna undersökning är att visa hur den integrativa metodiken inom svenskämnet finner stöd i kognitionspsykologisk forskning och därmed bredda förståelsen för dessa metoders inverkan på barns utveckling. Skolutvecklingen påverkas av politikers åsikter och av den undervisningstradition som finns inom läraryrket, forskningen har många gånger svårt att göra sig gällande. Jag tror att det finns ett behov av att vidga kunskapen kring lärandets bakomliggande processer då detta kan ge mer status åt läraryrket och bidra till skolutveckling. Detta är en jämförande undersökning av induktiv karaktär där jag genom kvalitativa litteraturstudier försöker att få mitt syfte belyst. Utifrån syftet har jag undersökt den ämnesdidaktiska forskningens erfarenheter beträffande användandet av integrativa undervisningsmetoder.

Syftet med detta arbete är att lyfta fram pedagogers åsikter om tematisk undervisning, om möjligheter och svårigheter och om de använder sig av det i sin egen pedagogiska verksamhet och i så fall hur. Genom litteraturstudier redogörs för vad tematisk undervisning innebär samt vad de olika författarna anser om ämnet. För att få svar på vår problemprecisering har vi gjort intervjuer med pedagoger som sammanställts och redovisats. Resultaten visar att de positiva faktorerna överväger de negativa och tematisk undervisning ses som ett omväxlande och stimulerande arbetssätt som ger både pedagoger och elever inspiration till att lära..

Sammandrag: Syftet med examensarbetet är att undersöka förhållandet mellan undervisning om skrivande och elevskrivande i skolår två. Lärarens undervisning om skrivande observeras och elevernas texter analyseras utifrån undervisningsinnehållet.Resultatet visar att eleverna förändrar sitt sätt att disponera texter till följd av undervisning men att de inte gör det i fråga om skiljetecken. Studien visar även betydelsen av att eleverna förstår och får förklarat viktiga begrepp och får stöttning av läraren. Dessutom bör momenten undervisas om vid rätt tidpunkt för varje enskild elev..

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad lärare har för uppfattningar om att integrera matematiken i sin tematiska undervisning. Vi har också studerat om det finns några samband mellan lärares uppfattningar om matematik och deras användning av matematik i tematisk undervisning. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju matematiklärare som i olika utsträckning arbetar tematiskt. Lärarna arbetar i årskurs fyra och fem. Resultatet i vår undersökning visar att lärarens uppfattningar om matematik och hur matematikundervisningen ska gå till spelar roll för i vilken utsträckning och hur de integrerar matematiken i sin tematiska undervisning..

Syftet med studien har varit att undersöka instrumentallärares erfarenheter av undervisning på distans, och vidare deras uppfattningar av huruvida webbaserad distansundervisning som lektionsform är lämplig som ersättning för- eller komplement till traditionell undervisning. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallärare som arbetar med distansundervisning. Resultatet visar att distansundervisning bör användas som ett komplement till traditionell undervisning, men när traditionell undervisning inte är möjlig kan distansundervisning användas som ersättning..

Jag har studerat frågeställningarna: existerar det en barnbokskanon i förskolan, hur ser den i så fall ut och efter vilka kriterier är denna barnbokskanon konstruerad? Jag har med ett cultural studies perspektiv använt en kombination av metoder, som litteraturanalyser, empirisk studie och litterära näranalyser samt beaktat delar av olika vetenskapliga områden, som litteraturvetenskap, pedagogik och psykologi i en barnkulturell kontext. Utifrån analys av tidigare forskning, och utlåningsstatistik hävdar jag att valet av barnböcker följer ett konventionellt mönster. Den bilderbokskanon som framgår i min uppsats är inte estetisk eller pedagogisk, eftersom den inte grundar sig på litterära och konstnärliga eller pedagogiska kriterier. Valet av barnböcker i bildandet av en kanon tycks istället utgöras av vuxnas föreställning om hur barn och barndom ska vara.

Syftet med vår studie var att beskriva och analysera hur en grupp specialpedagoger arbetar med formativ undervisning. Formativ undervisning kan enligt aktuella forskningsresultat ha positiva effekter på svagpresterande elevers lärande. Vi har observerat sex specialpedagoger i deras verksamhet. Dessa sex har också sedan intervjuats. Samtliga informanter arbetar med elever i skolåren 6-9.

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker komplexiteten kring att bedriva en individualiserad undervisning. Fyra andraspråkslärare intervjuas om deras uppfattningar kring en individanpassad undervisning och om vilka fördelar och svårigheter en sådan undervisning medför. Elevunderlaget i andraspråksundervisning skiljer sig markant jämfört med all annan undervisning. Denna undervisning kännetecknas bland annat av elever med olika utbildningsbakgrund, utvecklingslägen i svenska samt olika modersmål. Studiens övergripande syfte är således att ta reda på hur en individualiserad undervisning kan genomföras under de mycket speciella förhållanden som andraspråksundervisning innebär.

Syftet med detta arbete är att bidra till en fördjupad förståelse för vad estetiska lärprocesser är och hur de används i den pedagogiska verksamheten. Fokus ligger på varför man bör använda sig av estetiska lärprocesser i undervisningen och hur de kan användas och vad man gör ute i verksamheten. Med utgångspunkt i att estetiska lärprocesser är bra dels för att främja elevernas inlärningen och dels för den variation de ger, kan processerna ses som en hjälp för lärare att nå ut till fler elever med mera.    I rapporten intervjuas fyra verksamma grundskollärare från tre olika skolor. Två av intervjupersonerna kommer från en skola med estetisk profil och de andra två kommer från skolor utan estetisk profil. Litteraturundersökningar genomförs i områdena kring estetik, estetiska lärprocesser och lärande i allmänhet.

Detta examensarbete är genomfört inom ramen för examensarbetet på lärarprogrammet vid Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att visa på möjligheterna med ny didaktik vid undervisning i företagsekonomi på gymnasiet. Metoden som använts är studie av relevant pedagogisk och didaktisk litteratur. Resultatet är ett förslag på möjligheter med ny didaktik i ämnet Företagsekonomi med hjälp av MMORPGs funktioner. Slutsatsen är att användandet av MMORPGs vid undervisning i ämnet Företagsekonomi skapar många värdefulla fördelar ur didaktisk synpunkt i jämförelse med dagens klassrumsdominerade didaktik..

Idén till mitt examensarbete höstterminen 2008, kom från en lust att lära mig något som jag tidigare upplevt vara ett främmande språk: bildspråket graffiti. Jag hade även en vilja att undersöka en estetisk läroprocess på nära håll, och att i ett avslutande studentarbete, fördjupa mig i vad och hur kunskapande kan vara och se ut. Att själv vara den lärande och den gestaltande var ett val som gav mig en närhet till min undersökning, vilket både har stärkt min analys och skapat en svårighet till distans. Den estetiska läroprocessen där skissernas roll fått ta stor plats, har bestått av både individuellt och socialt lärande, något som jag i en analys av lärandet kunnat reflektera över. Jag har kommit fram till att det sociokulturella lärandet borde ha fått mer plats, för det är främst bristen på det som skapat låsningar under projektets gång.