Syftet med studien är att undersöka hur en god undervisningsmiljö ser ut. För att uppfylla mitt syfte kommer jag att undersöka högstadieelevers syn på ämnet Idrott och Hälsa.Studien fokuserar på vilken sorts undervisning som elever anser är meningsfull samt vad den undervisningen innehåller. Undersökningen syftar även till att undersöka om elevers syn stämmer överens med läroplanens mål. Studiens frågeställningar är:- Vad är elevers syn på bra undervisning?- Vad innefattar en bra undervisning?- Finns det samband mellan hur elever ser på vad en bra undervisning är och läroplanens mål?Inför studien har jag fördjupat mig i Aaron Antonovskys teorier kring KASAM samt litteratur gällande studiens ämne.

Arbetet behandlar Howard Gardners teorier om de sju intelligenserna, tillämpningar av dessa i matematikundervisning, kopplingar till läroplanen samt en undersökning om dessa används i praktiken. De pedagoger som beskriver praktisk tillämpning av Gardners teorier menar att det till stor del handlar om ett nytt förhållningssätt till undervisning. En förutsättning att anpassa undervisningen till dessa teorier är att den fysiska miljön möjliggör gruppindelning. Läroplanen ger stöd för arbetssätt som kan kopplas till Gardners teorier. Det går att läsa att undervisningen ska anpassas till elevernas förutsättningar och behov.

Valet vi gjorde gällande undersökningsområde grundar sig i att vi båda kommer att vara verksamma pedagoger i en miljö där flerspråkighet förekommer. Vårt syfte med studien var att undersöka hur man i grundskolan arbetar både språk- och kunskapsutvecklande i olika ämnen för elever med SVA. Vi ville också undersöka vikten av meningsfulla lärandesituationer samt betydelsen relationen har mellan läraren och eleven. För att uppnå detta syfte mötte vi klasslärare, SVA lärare och rektorer och tog del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring ämnet. Resultatet som framkommit är tydligt, det saknas tid, pengar och kunskaper inom ämnet SVA.

Studiens syfte är att undersöka hur de fyra lässtrategierna i reciprok undervisning kan stödja elevers läsförståelse vid läsning av faktatexter. Detta görs genom att implementera lässtrategierna i en intervention med elever i årskurs 2. Studien är utformad som en fallstudie med drag av aktionsforskning. Kvalitativa data har insamlats genom elevintervjuer och videofilmade observationer av lektioner med reciprok undervisning. Genom att lyfta fram elevernas röster ges studien ett elevperspektiv.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur åtta lärare som arbetar inom särskolans lägre ochhögre åldrar använder sig av för undervisningsstrategier i sin undervisning. För att genomföra dennaundersökning så användes kvalitativa intervjuer med åtta lärare som arbetar i särskolan med elevermed utvecklingsstörning och elever med tilläggsdiagnoser. Vi använde oss även av observationermed en observationsmall med hög grad av struktur i klassrumsmiljö. Studiens resultat haranalyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys där vi fått fram intervju och observations resultatoch slagit ihop dem till en helhet utifrån fem undervisningsidéer. Vi har delat in dem i olikakategorier så somHelhet och del, åskådlighet, naturen som förebild, handens arbete och dialog föratt få det enhetligt och för att göra det lättläst för läsaren.Slutsatser som dragits är att lärarna har många gemensamma undervisningsstrategier i sinundervisning som skapar förutsättningar för lärandet.

I föreliggande studie undersöks hur ett undervisningsupplägg baserat på flipped classroom påverkar resultatet i en matematikklass på det naturvetenskapliga programmet, samt hur eleverna förhåller sig till ett sådant undervisningsupplägg.Klassen undervisades av samma lärare, men med olika undervisningsupplägg, i tre olika matematikkurser: Traditionell undervisning med klassrumsbaserade genomgångar i Ma 1c; inverterad undervisning i Ma 2c där eleverna före lektionstillfället tog del av en videogenomgång, för att frigöra tid för uppgiftslösning i klassrummet; inverterad undervisning i Ma 3c med tillägget att man i klassrummet använde sig av undervisnings­verktyget peer instruction.En enkät gjordes angående elevernas attityder till de olika undervisningsuppläggen. Vidare gjordes en jämförelse av klassens resultat på de nationella proven med resultaten i riket, samt med resultaten för en elevgrupp som undervisats traditionellt.Enkätsvaren visar att eleverna var mycket nöjda med flipped classroom, och att majoriteten ansåg att de lärde sig mer med flipped-classroom-baserad undervisning än med traditionell undervisning. Detta gäller elever på alla betygs­nivåer; elever med såväl som utan tillgång till matematik­hjälp hemma; pojkar såväl flickor. Elevernas inställning till peer instruction var mera splittrad.Jämförelsen av resultat på de nationella proven visar en tydlig nedgång i elevernas prestation mellan Ma 1c och Ma 3c. Den största delen av nedgången skedde mellan Ma 1c och Ma 2c, dvs.

Vi är två högskolestudenter som studerar med inriktning mot grundskolans årskurs 4-6. Vi är intresserade av ny teknik och dess påverkan på elever och lärare inom ämnet matematik.Syftet med detta arbete är att undersöka om användning av IKT har effekt på matematikundervisningen och hur det påverkar elevernas lärande i ämnet. I denna uppsats genomförs en studie av relevant litteratur. Den-na studie inriktar sig mot årskurs 4-9 i ämnet matematik och IKT-användning i detta ämne.Resultatet visar att eleverna blir mer aktiva i sin inlärning med hjälp av IKT-verktyg. Eleverna visar på bete-endeförändringar i form av att de blir bättre förberedda för inlärning och att de blir mer engagerade i sin utbildningsprocess.

Som examensarbete har jag under min sista praktik genomfört ett tematiskt projekt i estetisk verksamhet om historiemedvetande. Syftet har varit att undersöka hur bildskapande kan främja elevers visuella historiemedvetande. Detta på grundval av att vi idag alltmer omges av medierade historieskildringar som vi måste förhålla oss till. Vem eller vilka ska avgöra hur vi ska betrakta det förflutna? I projektet har eleverna genom bildskapande fått möjlighet att visualisera sina individuella föreställningar av det historiska fältet.

Alla är olika och lär också på olika sätt. Undersökningen handlar om hur lärare idag använder sig av konstnärliga arbetssätt. Med hjälp av aktuell forskning och litteratur samt kvalitativa intervjuer med fyra lärare har vi undersökt hur lärare kan använda konstnärliga arbetssätt i sin ordinarie undervisning. Undersökningen visar att de intervjuade lärarna betonar vikten av varierad undervisning i skolan och att de använder sig av konstnärliga arbetssätt i olika utsträckning och i olika former..

Den här rapporten avhandlar arbetet med att ta fram ett förslag som förlänger Volvos kärnvärden - kvalitet, säkerhet och miljöhänsyn, ut i Utvecklingsverkstaden på Volvo Construction Equipment, Hauler Loader Business Line, i Eskilstuna. Förslaget är utformat som ett koncept, som ska kunna överföras till andra verkstadsmiljöer på Volvo, om så önskas. Idéförslaget har baserats på en studie av den befintliga Utvecklingsversktaden. En modell av verkstaden i skala 1:50 utformades som presentationsmedium.Vid examensarbetets slut har förslaget presenterats och utvärderats av målgruppen. Den primära målgruppen har varit de anställda på avdelningen.Slutsatserna av arbetet är att en informationsbärande interiör kan formges för att representera ett företags kärnvärden och visa på innovation och framtidstänk.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger använder i sin undervisning med elever i dyslektiska svårigheter samt vad det är som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, där vi har intervjuat sju pedagoger. Vårt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen är datorn, scanner, talande tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som är mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svårigheter är Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens självbild. Våra intervjuer har även visat att det är pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallärarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som används i undervisningen..

Hållbar utveckling är ett begrepp som idag kan hittas i flertalet styrdokument för skolan i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka hur hållbar utveckling tillämpas i undervisningen samt lärares attityder till att tillämpa hållbar utveckling i sin undervisning. Läroplanen är fri att tolka när det gäller hållbar utveckling vilket ger lärarna frihet att tillämpa hållbar utveckling i undervisningen efter egen tolkning. Vi vill i denna studie undersöka lärares attityder till hållbar utveckling i sin undervisning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av fem lärare i grundskolans senare år och forskningsområdet för studien är Malmö.

Kunskaper i retorik ses som en viktig resurs i dagens samhälle och i och med att de nya ämnesplanerna togs i bruk hösten 2011 fördes begreppet ?den retoriska arbetsprocessen? in i kurserna i svenska på gymnasiet. Eleverna ska numera kunna använda denna process som stöd vid skriftlig och muntlig framställning. Det är mot denna bakgrund som syftet med denna uppsats är att utreda vad som menas med ?den retoriska arbetsprocessen? och hur denna process utnyttjas i skolans undervisning.

Syftet med detta projekt har varit att få insyn i lämpliga arbetssätt och metoder för att designa mönster i allmänhet och mattor i synnerhet. Att få kontakt med befintliga mattproducenter och designers och se hur de går tillväga. Även insikt i processen om hur man överför mönsterdesign till en produkt.Mitt mål var att ta fram en välfungerande matta för privat bruk inomhus. Detta med tilltalande färgkomposition.  Utifrån flera studiebesök, enkät, intervjuer, djupstudie, hela min designprocess och ett mycket givande samarbete med mattföretaget Kateha, så har projektet utmynnat i en handtuftad matta ? ?Glänta?.

Syftet med studien var att undersöka skönlitteraturen som företeelse i undervisningen ur elev- och pedagogperspektiv. Vår ansats var att undersöka hur elever upplever att arbeta med skönlitteratur i undervisningen, hur elever upplever skönlitteratur som läromedel i undervisningen, hur en pedagog ser på skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen samt på vilket sätt pedagogen använder sig av skönlitteratur i undervisningen. Tidigare teorier och forskning som berör skönlitteratur i undervisning ligger till grund för studien. Studien genomfördes med en empirisk forskningsansats där tre olika datainsamlingsmetoder tillämpades: observationer, intervjuer samt enkäter som sammanställts och analyserats via triangulering. Observationerna berörde en pedagog och 22 elever i år 3 i en skola i Norrbotten.