Denna uppsats handlar om improvisation i fiolundervisning och om vad som avgör om fiollärare använder sig av improvisation i undervisningen eller ej. Tre fiollärare har intervjuats om sina tankar kring improvisation, om sin bakgrund och sin undervisning. Resultatet visar på att fiollärarnas bakgrund och de möjligheter de getts att improvisera som barn och ungdom har stor betydelse för om och hur de använder sig improvisation i sin undervisning..

Motivation är en grundförutsättning för att som elev kunna utveckla lust till ett fortsatt lärande i skolan. Lust för skolarbetet ger motiverade elever. I en undervisning som präglas av variation och kunskap har dagens lärare en viktig roll när morgondagens samhällsmedborgare ska formas. Denna studie syftar till att belysa vikten av att som verksam lärare variera sin undervisning i skolan och till att bidra med en fördjupad kunskap om alternativa inlärningsmetoders betydelse för elevers motivation i ämnet matematik. En jämförande studie har genomförts mellan traditionell förmedlingspedagogik och alternativa inlärningsmetoder. Intervjuer med elever och enkätundersökningar med lärare har genomförts och ligger till grund för vårt resultat.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie som behandlar gymnasieungdomars kunskaper och attityder om sex och samlevnad utifrån den undervisning de fått i grundskolan och på gymnasiet. Syftet är att undersöka om skolan har något samband med de attityder ungdomarna förmedlar. Undersökningen grundas på teorier om hur normer, värden och attityder skapas med fokus på heteronormen. Mot bakgrund av min studie kan man visa att eleverna till viss del kan ha blivit påverkade negativt av skolans undervisning. Mitt resultat visar att skolan förmedlar en mängd normer i sin undervisning som eleverna sedan ger uttryck för. Undervisningen har ett heteronormativt perspektiv som eleverna uppfattar och anpassar sina roller efter.

Arbetet undersöker huruvida en konstruktivistisk undervisning som fokuserar på elevernas egen kommunikation kan ge mer bestående kunskaper inom NO. Olika elevgrupper jämförs för att se om det finns några skillnader beroende på genus eller etnicitet..

Studien söker hur pedagoger upplever att datorn med dess mjukvara och kommunikativa möjliheter färgar den pedagogiska situationen, vilken kan bestå i datorämnet självt eller i samarbetande undervisning med andra ämnen. Ämnesområdet är en överblick på hur IKT (informations och kommunikationsteknik) utvecklas inom gymnasieskolan. Vad har datorämnen (datorkunskap, programhantering, datorkommunikation, operativsystem, persondatorer, programmering a, Webbdesign.) och kärnämnen (Svenska, engelska, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap, estetisk verksamhet och idrott och hälsa) för inflytande på varandra, och vad kärnämnes- respektive datorämneslärare anser om IKT och skolutveckling. Undersökningen belyser även utvecklingstrender utifrån gymnasieskolans styrdokument och utvecklingsdokument. Undersökningens omfattning är en kvalitativ studie bestående av intervjusammanställning och litteraturstudie.

Detta examensarbete behandlar kursutformad undervisning på Storängsskolan (högstadiet) i Finspång. Utgångspunkten för denna uppsats är att Storängsskolan genomfört en förändring av pedagogiska skäl. I stället för att styras av timplanen, har de infört kursbaserad undervisning. Målet för denna förändring är bl a att eleverna ska ta mer eget ansvar, för sina studier. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad lärarna uppfattar som bakgrunden till och målet med den kursutformade undervisningen och om lärarnas uppfattning stämmer överens med målen.

Bengtsson Catarina & Månsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnära undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Syftet med denna studie var att undersöka och visa flera sätt att undervisa i matematik genom problemlösning samt att undersöka vilken inverkan forskning inom området har i praktiken. I undersökningen ingick intervjuer och lektionsobservationer hos tre lärare som systematiskt använder sig av problemlösning i sin undervisning. Resultaten från undersökningen visar att problemlösning kan användas på olika sätt och med olika syfte i matematikundervisningen. De visar också att det finns både gemensamma och särskiljande aspekter mellan de observerade lektionerna samt mellan lärarnas synsätt på problemlösning. Dessutom tyder resultaten på en viss sammankoppling mellan lärarnas undervisning och de forskningsresultat som finns rapporterade i litteraturen.

Arbetets syfte är att efter en genomgång av den här relevanta litteraturen studera hur lärare ser på undervisning i skolans närmiljö samt varför denna bedrivs. Jag inleder med att ta upp olika syn på barns lärande. Därefter följer ett avsnitt om skolans förutsättningar för ett autentiskt och meningsfullt lärande. Den teoretiska delen redogör också för litteratur där jag närmar mig undervisning i skolans närmiljö. Utomhuspedagogik, skolgården som pedagogisk resurs och stadsstudier är de ämnen som främst behandlas här.

Diabetes typ 2 är en av vår tids stora folksjukdomar. Det är oftast inte sjukdomen i sig, utan komplikationer till sjukdomen som orsakar det största lidandet hos patienterna. Det är därför viktigt att patienterna inser betydelsen av en god egenvård och att de har förmåga att genomföra den. Sjuksköterskan behöver också en förståelse för hur hon kan hjälpa dem. Syftet med denna litteraturöversikt var att få en uppfattning om hur empowermentbaserad undervisning påverkar patienter med diabetes typ 2 sett ur ett patientperspektiv.

Syftet med mitt examensarbete var att belysa lärares undervisning i klassrummet. En lärares uppdrag innebär att man ska utgå från varje enskilds elevs förutsättningar. Det kan sägas att framtidens samhälle har nya krav på elever och deras utbildning. Eleverna ska ha god allmänbildning och själva kunna söka och värdera information.Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra ämneslärare och en speciallärare, verksamma i grundskolan de senare åren. Resultatet visar att lärare har mest katederundervisning, och när det gäller den individuella planeringen så var den svår att genomföra på grund av olika faktorer, men de försökte göra det bästa de kan för att barnen ska få en bra och lärorik skolgång.

I denna studie har två skolor undersökts, två klasser i år 5 i vardera skolan, och deras arbete i matematik. Den ena skolan arbetar mer traditionellt med utgångspunkt i matematikboken och den andra skolan arbetar helt utan matematikbok. är att undersöka om det finns några skillnader i elevernas resultat på de Nationella proven för år 5 beroende på vilken typ av undervisning som har bedrivit på respektive skola. Den teoretiska referensramen berör bland annat vad är matematik, hur bedrivs matematikundervisningen idag och vilka resultat ger den, samt hur forskningen säger att den borde bedrivas. Studien är en kvantitativ studie med en induktiv ansats där t-test har använts för att analysera differenserna.

Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur samverkan mellan geografiämnet och övriga ämnen i skolan ser ut. Vi har undersökt om lärarens teoretiska definition av och undervisning i geografiämnet har betydelse för i vilken utsträckning detta ämne integreras med övriga skolämnen. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer samt, för undersökningen, relevant litteratur. Resultaten visade att en övervägande majoritet av lärarna kan hänföras till en ämnesbunden undervisning, vilken utgår från en traditionsstyrd och begränsad del av geografiämnet, nämligen kulturgeografin. En slutsats av resultaten i undersökningen är att undervisningen i geografi inte svara mot skolans främsta uppgift, att skapa förutsättningar så att eleverna utvecklar kunskaper och färdigheter, för att kunna navigera och agera i sin omvärld..

Va?r underso?kning handlar om hur man inom svenska musik- och kulturskolor arbetar med fo?rberedande musikundervisning och hur fo?rberedande undervisning har sett ut genom tiderna. Vi har underso?kt vilka ma?l skolorna har fo?r verksamheten, samt vad de anser vara fo?rberedande. Metoden har varit kvalitativa och strukturerade intervjuer.