Syftet med denna interventionsstudie är att undersöka om explicit undervisning med strukturerade textsamtal enligt reciprok undervisning kan främja elevers förståelse av text samt förmåga att göra egna sammanfattningar. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella och det pragmatiska perspektivet, där lärande genom praktisk handling och interaktion med andra står i fokus. Ansatsen för studien är i huvudsak kvantitativ. En intervention har gjorts med 39 elever i årskurs 4. Interventionsperioden innefattade 9 lektioner med undervisning i läsförståelsestrategier utifrån reciprok undervisning där lärare och elever tänkte högt kring texter.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka ämnesdidaktiken bakom retorik och praktik vid undervisning av mångkulturella barngrupper i grundskolan. Frågorna vi ställde till pedagogerna var de ämnesdidaktiska frågorna Vad?, Hur? och Varför? de utformar sin undervisning som de gör, samt hur det tar sig uttryck vid den praktiska undervisningen av flerspråkiga barngrupper. Den empiriska undersökningen genomfördes på två mångkulturella skolor med olika pedagogiska inriktningar. Det empiriska materialet är insamlat genom observationer och intervjuer under två dagar på varje skola.

Mitt arbete har kretsat kring begreppet hembygd. Jag har bland annat tittat närmre på hur ämnet hembygdskunskap såg ut då det mellan 1919 och 1955 fanns som fristående skolämne samt vilken relevans ämnet har för dagens skola. Genom en enkätundersökning och litteraturstudier har jag undersökt på vilket sätt dagens styrdokument betonar studier av och i närmiljön samt på vilket sätt pedagoger i Kävlinge arbetar med detta. Fokus har legat på metod och material. Trots styrdokumentens tydliga krav på verklighetsnära undervisning visar min undersökning att undervisning i och om närmiljön är tydligt eftersatt i Kävlinges låg- och mellanstadieskolor. Enligt pedagogerna är detta bland annat ett resultat av penga-, material-, idé- och tidsbrist.

Enligt läroplanen, Lgr 11, ska eleverna ges möjlighet att arbeta ämnesövergripande, dock anges inte hur eller i vilken utsträckning. Syftet med vår studie har varit att undersöka om och, i så fall, i vilken utsträckning ämnesövergripande arbete används i årskurs 4 - 6. Vi eftersträvade även att ta reda på hur lärare definierar ämnesövergripande arbete.Vi ämnade även studera om lärandeteorierna är av relevans för hur och om lärare väljer att använda ämnesövergripande arbete i sin undervisning. Relevant litteratur som belyser för- respektive nackdelar med ämnesövergripande undervisning kopplades till vår empiriska undersökning. I vårt empiriska material ligger fokus på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 4 - 6 samt observationer vid undervisning i lärarnas klassrum.

I forskning om den mångkulturella skolan ges stort utrymme åt undervisning som bedrivs där i stort. Litet fokus riktas dock specifikt till historieundervisningen och historieämnet. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur lärare i historia bedriver sin undervisning med en mångkulturell elevsammansättning.Den teoretiska utgångspunkten utgörs av socialkonstruktivismen, metoden i sin tur är kvalitativ och tar sin utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer av respondentkaraktär. Respondenterna utgjordes av sex stycken lärare i historia som undervisade på mångkulturella högstadieskolor i nordöstra Skåne. Råmaterialet från intervjuerna analyserades med hjälp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursanalys.Resultatet visade att det fanns två diskurser beträffande historieundervisning med den mångkulturella elevsammansättningen.

Det anses idag vara svårt för kvinnor att ta sig upp till de högt uppsatta chefspositionerna inom traditionellt mansdominerade branscher. Det beror på att normen i samhället innebär att män är mest lämpade för chefspositioner. Kvinnliga ledare anses vara präglade av den mansdominerade kulturen som existerar och påstås bli mer osäkra i sin roll som kvinnlig ledare. Den sociala kompetensen anses vara en utmaning för kvinnor som vill ta sig högt upp i hierarkin, då det finns informella nätverk som kvinnorna inte har tillgång till samt att de typiskt feminina egenskaperna inte är förknippade med ledarskapsnormen. Att som kvinnlig ledare anpassa sig till den estetiska kompetensen kan underlätta vägen upp i karriären.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka utmaningar det finns med att vara kvinnlig ledare i en traditionellt mansdominerad bransch.

Detta examensarbete handlar om arbetet med glas i gymnasieskolans undervisning. Det övergripande syftet med arbetet var att skapa en inblick i hur arbetet med glas kan gestalta sig i gymnasieskolans undervisning samt att tillhandahålla en överskådlig arbetsbeskrivning av tillvägagångssätt, tekniker och material för arbete med glas i bildundervisning. Det sammantagna arbetet är således utformat som två separata delar. Det övergripande syftet med den vetenskapliga rapporten var att utifrån intervjuer med tre lärare ge en inblick i hur arbetet med ett material som traditionellt inte ingår i bildundervisningen kan se ut samt att undersöka hur de intervjuade lärarna gått till väga i upplägget och utformningen av arbetet i sin undervisning. Den andra delen av arbetet har karaktären av ett arbetshäfte där olika tekniker och material som kan användas inom arbetet med glas tas upp.

Ämnet idrott och hälsa ska främja en aktiv livsstil för eleverna och det är idrottslärarens uppgift att ge eleverna möjlighet att uppleva olika aktiviteter och erbjuda nya och positiva upplevelser kring fysisk aktivitet. Detta för att skapa ett bestående intresse för fysisk aktivitet och rörelse. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare år beskriver den undervisning de själva bedriver i ämnet idrott och hälsa samt hur de beskriver sin egen utbildning inom ämnet. En kvalitativ undersökningsmetod har använts där sex pedagoger intervjuades. Pedagogerna har olika utbildningar från olika orter i Sverige.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka olika lärares förhållningssätt till individualiserad undervisning inom matematikämnet i de tidiga skolåren. Lärarnas uppfattningar står i fokus. Utifrån detta syfte formuleras frågeställningarna som avser att ta reda på lärares uppfattningar om individualiserad undervisningsinnebörd, eget arbete med individualiserad undervisning i matematik och de faktorer som möjliggör eller begränsar en individualiserad undervisning. Insamlade data grundar sig på intervjuer av fyra verksamma grundskollärare. Materialet analyseras med utgångspunkt i både fenomenografi och ramfaktorteori.Resultatet visar likheter och skillnader i lärarnas uppfattningar om individualiserad undervisning, vilket visar sig tydligt i deras sätt att genomföra undervisningen.

Denna studie handlar om ramfaktorer som påverkar undervisningen av elever med ADHD, enligt högstadielärare. Åtta intervjuer genomfördes med högstadielärare med erfarenhet av denna typ av undervisning och frågeställningarna var: Vilka ramfaktorer anser lärarna har betydelse för undervisning av elever med ADHD? Hur upplever lärarna det egna arbetet med denna typ av undervisning till exempel vad avser tilldelning av resurser från skolans ledning? Vad skulle underlätta undervisningen för elever med ADHD-problematik? Resultaten visar att lärarna anser att viktiga ramfaktorer är möjligheter till kompetensutveckling, tillgång till information, arbete med att analysera och diagnostisera, strukturer på arbetsplatsen samt den fysiska arbetsmiljön. Lärarna upplever också att undervisning och miljön inte är tillräckligt individanpassad, att stödet från skolledning och elevhälsoteam är svagt samt att det saknas resurser från ledning och skolorganisation. De önskar sig även mer specifik handledning kring enskilda elever från elevhälsoteamet.

Syftet med denna studie var att identifiera olika metoder för att undervisa ungdomar med typ-1 diabetes och hur ungdomarna upplevde metoderna. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Resultat: Studien visade att olika undervisningsmetoder användes och att undervisningen för ungdomarna skedde framförallt individuellt vid de regelbundna besöken på diabetesmottagningen. Gruppundervisning och undervisning med hjälp av olika tekniska hjälpmedel var andra forum för undervisning. Undervisning i grupp uppskattades av många ungdomar där de fick möjlighet att träffa andra ungdomar i samma situation.

Uppsatsen undersöker om fyra gymnasielärare i historia reproducerar ett vi och ett de ur etnisk synvinkel genom sin undervisning av A-kursen. Undersökningen har som teoribas forskningsresultat från historikern Christina Johansson, litteraturprofessor Edward Said och sociologen Masoud Kamali. De mer specifika frågorna som uppsatsen försöker få svar på är om lärarna i fråga bedriver en eurocentrisk undervisning, om det finns ett vi- och de-tänkande inbyggt i undervisningen, om det finns en inbyggd tanke om positionell överlägsenhet gentemot de andra (icke-européer eller icke-västerlänningar) i undervisningen och om lärarna förnekar existensen av en social stereotypifiering. Uppsatsen kommer fram till att eurocentrismen är tydlig i alla fyra lärares undervisning, vi- och de-tänkandet reproducerar lärarna i olika grad, tanken om positionell överlägsenhet är svår att upptäcka i deras undervisning samt att förnekelsen av den sociala stereotypifieringen är närvarande i olika grad hos tre av de fyra lärarna..

 Litteratur som berör begreppet individanpassad undervisning framhåller både positiva samt negativa aspekter, vad beträffar detta arbetssätt. Med denna bakgrund fann vi det intressant att undersöka hur verksamma pedagoger i grundskolans tidiga år, uttrycker sig om individanpassad undervisning. För att studera hur det ser ut i verksamheten, valde vi att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som teknik för insamlande av data. Det material som samlats in har analyserats och beskrivits med hjälp av teorianknytning. Resultatet visade att tidsrelaterad individualisering är den form som tillämpas mest i undervisningen, men respondenterna poängterar också betydelsen av att anpassa undervisningen till den nivå där eleven befinner sig, det vill säga svårighetsrelaterad individualisering.

Diabetes är en mycket vanlig sjukdom världen över och antalet insjuknande ökar, vilket mycket beror på samhällets modernisering och livsstilsförändringar. Underliggande behov bör lyftas fram för att tillgodogöra sig betydande kunskap. Sjukdomen medför även komplikationer, så som neuropati som drabbar nerver och perifera blodkärl, vilket ofta resulterar i sår. Genom undervisning gällande egenvård kan patient och sjukvårdspersonal tillsammans arbeta förebyggande så att komplikationer undviks eller förbättras. Det har dock visat sig att undervisningen inte tas in på ett effektivt sätt av patienterna.

I denna studie intervjuades fem gymnasielärare i naturvetenskapliga ämnen kring att undervisa och lära utanför klassrummet. Frågeställningarna i detta arbete är; Varför skall man undervisa och lära utanför klassrummet? Vad finns det för hinder eller nackdelar med att undervisa utanför klassrummet? Alla lärare var positiva till att använda sig av undervisning utanför klassrummet men de framförde alla att de inte tyckte att de gjorde det tillräckligt mycket. Fördelar som dessa lärare kunde se med att välja att ha undervisning på en annan plats än klassrummet var att det gav en bättre verklighetsanknytning, var lättare att arbeta ämnesövergripande, gav en god variation i undervisningen, platsen har positiv betydelse för minnet, det kunde öka motivationen och intresset hos eleverna att lära, och slutligen att det förbättrar sociala interaktioner mellan såväl elever som mellan elever och lärare. De hinder eller nackdelar lärarna kunde se med att använda sig av undervisning på en annan plats än i klassrummet hade hos de flesta sin grund i tidsmässiga och schemamässiga problem men de var även en tveksamhet kring den pedagogiska vinningen, karaktären på de naturvetenskapliga ämnena och deras kursplaner, att eleverna var ovana och att lärarna inte kände sig trygga och bekväma i att ha undervisning utanför klassrummet. Skolans geografiska läge, väder, transport, riskbedömningar, saknat lärarsamarbete och saknad av lämpliga läromiljöer utanför klassrummet uttrycktes också vara hinder för att ha undervisning utanför klassrummet..