Syftet med denna studie var att undersöka vad yrkesverksamma förskollärare ansåg vara viktiga kompetenser för att lära ut bild i förskolan. Mina frågeställningar var: Vilka didaktiska kompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan?, Vilka sociala kompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan? och Vilka ämnes/innehållskompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan? Fyra förskollärare och en grundskollärare som vidareutbildat sig till förskollärare intervjuades med kvalitativ intervjumetod. Resultatet visade att de didaktiska kompetenserna var intresse för bild, att ej vara dömmande, kunna kommunicera, förståelse för att lärandet inte alltid är i fokus, ett varierat arbetssätt, att se utvecklingen och att planera, genomföra och utvärdera. De sociala kompetenserna var att vara positiv, inspirerande, uppmuntrande, glad, berömmande, demokratisk, intresserad och att vara hjälpsam och stöttande.

I studien kommer ni att få ta del av förskollärares och vårdnadshavares olika upplevelser kring inskolning. Syftet är att synliggöra det arbete som sker i samband med inskolningen, samt hur verksamheten planeras inför och utvärderas.Studien är uppbyggd på en kvalitativ metod. Det för att kunna undersöka och ta reda på mer kring inskolning och de olika metoder som används. Intervjuer användes som undersökningsmetod och totalt genomfördes åtta intervjuer. Fyra intervjuer var med vårdnadshavare som precis genomgått en inskolning och fyra var med förskollärare kring deras arbete med inskolningsprocessen.

Omvårdnaden utgår ifrån det humanistiska perspektivet, som säger att människan skall ses i ett helhetsperspektiv och inkluderar även den miljö som människan befinner sig i. Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdmiljöns betydelse för patientens hälsa och välbefinnande, på institution. Människan påverkas av platser, lika mycket som människor påverkar varandra och därför är det av stor betydelse att omvårdnaden även inkluderar vårdmiljöns påverkan på patienten. Resultatet visade att olika faktorer i miljön, både i den fysiska och den psykosociala, kan underlätta för patienten och främja hans eller hennes hälsa och välbefinnande. De största faktorerna som kan underlätta patientens hälsa är interaktionen mellan patient och sjuksköterska, trygghet i den nya platsen, en hälsofrämjande estetisk vårdmiljö, kontinuitet genom en hemlik miljö, distraktion från sjukdomssituationen och underlättandet av känsla av kontroll hos patienten.

Studiens syfte var att undersöka hur danselever vid en spetsutbildning och ett nationellt estetisk program på gymnasieskolan upplever att delaktighet, prestationskrav och betyg påverkar deras stress och välmående.Studien gjordes på två gymnasieskolor i två mindre städer i Sverige. En av skolorna hade en spetsutbildning, den andra skolan hade ett nationellt estetiskt program. Enkäterna delades ut till totalt fyra klasser, två på varje skola och sammanlagt 19 elever. Den teoretiska utgångspunkten i studien har varit hermeneutiken. Med hjälp av den hermeneutiska analysmodellen har vi tolkat och bildat oss en förståelse för svaren som enkäterna gett oss.Resultatet visade att dansen hade en stor betydelse för eleverna vilket innebar att dansutövandet var viktigare än betygsättningen.

Under de senaste åren har branschen hemelektronik ökat påtagligt och vi konsumenter har mer pengar att spendera på kvalitativa märkesprodukter. Eftersom fler och fler butiker uppstår och även trycket från internethandlarna ökar måste butiker idag använda sig av andra knep än vad de tidigare gjort för att nå ut till kunderna. Det kan vara svårt att nå ut till det kundsegment butiken tänkt sig och för att uppnå sina mål måste butiken vara klar över hur den vill framstå och vilken image den vill åt. Det blir allt mer vanligt att butiker använder sig utav nya kommunikationsknep för att få kunderna uppmärksamma och bli trogna kunder.Vår uppsats bygger på att vi gjort tre besök i butiker och dessa är Bang Olufsen, Televisionen och Onoff. Under dessa besök gjordes en intervju med butikscheferna där vi diskuterade butikernas syn på pris, kommunikation, service och sortiment.

Syftet med vår uppsats är tvåfaldigt. Vi har undersökt hur representanter, det vill säga lärare, rektor och elever, inom en konfessionell kristen friskola beskriver skolans religiösa och värdemässiga profil. Mot bakgrund av den givna beskrivningen har vi i ett jämförande perspektiv undersökt undervisningen i religion och etik inom den konfessionella friskolan och en kommunal skola. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervju som metod. Resultatet av vår undersökning visar att den konfessionella skolan ger kristendomen mer utrymme, så till vida att denna får fungera som jämförelseobjekt vid undervisningen av övriga religioner.

Sverige har en lagstadgad anmälningsplikt som är obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn. Lagen är tydlig med att alla misstänka missförhållanden skall anmälas. Forskning visar att anmälningsplikten inte alltid fungerar och att det bara är en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjänstens kännedom. Vidare forskning visar att få anmälningar kommer från hälso- och sjukvården. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur barns utveckling och lärande påverkas av utomhuspedagogik. Fokus ligger på språkutvecklingen, men även andra aspekter som kan ha betydelse för en gynnsam utveckling är av intresse. Undersökningsinstrumentet som använts är intervjuer med 11 pedagoger i förskolor och grundskolor som har en tydlig utomhuspedagogisk profil. Genom intervjuerna har pedagogernas uppfattningar om utomhuspedagogik och hur det påverkar barnens utveckling och lärande kommit fram. De som arbetar med utomhuspedagogik är positiva till metoden och hade därför svårt att se kritiskt på verksamheten.

Syftet med vår undersökning var att synliggöra två förskolors arbetssätt för att uppnå de strävansmål i Läroplan för förskolan, Lpfö98, som rör estetiska uttrycksformer. Vi ville undersöka om det fanns tydliga skillnader eller om arbetssättet på en musikprofilerad och en ickeprofilerad förskola är likartat. De frågor vi utgick från var Hur arbetar pedagogerna på en profilerad förskola för att nå målen i läroplanen? Hur arbetar pedagogerna på en förskola utan specifik profilering för att nå målen i läroplanen? Vad finns det för skillnader och likheter i dessa arbetssätt? Vi valde att använda oss utav kvalitativa intervjuer och aktiva observationer för att samla in empirin. Vi intervjuade sex pedagoger på två olika förskolor i Skåne.

I denna studie diskuteras hur en viss bildpedagogisk praktik som vilar på ett sociokulturellt perspektiv på lärande kan uppfattas av elever avseende lärande och utveckling och hur denna arbetsprocess påverkar deras uppfattning om lärande i och genom bildämnet. Studien utvärderar hur elevers upplevelser och sinneserfarenheter ser ut i samma bildpedagogiska praktik och hur de medieras i deras bildskapande. Metoden är kvalitativ där med hjälp av ostrukturerad intervju och hermeneutiskt tolkande sätt analyseras information som trängs bakom ord och beskrivningar. Resultatet visar att kognitiva och emotionella aspekter i bildämnet i kombination med en flerstämmig och multimodal skolmiljö stimulerar elevernas lärande/kreativitet och utvecklar olika medieringsförmågor. Elever utvecklar bildspråk och skapar kunskap ur dialog genom social interaktion.

The purpose with this work is to describe the language that is built around the chronic fatigue syndrome (CFS) in Sweden. Our questions are: What does the professional field look like; who writes, about what and for which kind of readers? How do they describe the expressions and the upcoming of CFS? For which reasons can CFS be considered as a medical diagnosis/illness? How can CFS be understood from a social perspective? Our theoretical starting point is a social constructive theory and also Karin Johannisson's theory about medicalization and Foucault?s theory about power. We have from a literature-exposition of Swedish articles from 1989 to 2006, done a social constructive discourse analysis with help from Laclau & Mouffe's discourse theory, and Fairclough's model of social practices. In our textual analysis we found three dominating discourses: A medical discourse, a social/cultural discourse and a general/popular discourse.

I denna rapport redogörs för ett examensarbete av Susanna Lundholm-Jonsson i samarbete med företaget Naturlek. Arbetet har bestått i att ta fram en ny lekprodukt med ett nytt tänkande, men ändå inom ramen för Naturleks filosofi/profil. Naturlek framställer lekprodukter i massivt svenskt ekträ, produkter som är tänkta att passa i de flesta lekmiljöer och som inte ska fordra något underhåll.Arbetets tyngdpunkt har legat på att ta fram en lekprodukt som har ett mjukt och naturligt formspråk och som på något sätt symboliserar det enkla och naturliga.Syftet med själva ?Lektrappan? är att den ska inspirera och locka till lek, och att den ska erbjuda barnen ett alternativ till de lekprodukter som finns idag. Fokus har även legat på att den ska vara möjlig att tillverka till en rimlig kostnad.Brukargrupper har intervjuats bestående av förskollärare, lärare, skolbarn och förskolebarn.

Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur folkhögskolans huvudmanpåverkar skolans musiklinjer. Centralt i studien är huvudmännens ideologiska grundsyn elleravsaknaden av den samme. Alla folkhögskolor står under en huvudman och det är en viktigparameter för folkhögskolornas existens. Huruvida huvudmännens ideologiska grundsynkommer till uttryck och påverkar folkhögskolor har debatterats hårt i folkhögskolans historia.Däremot är forskningen kring ämnet mycket begränsad vilket har gjort arbetet med studienextra spännande. För att undersöka hur det ser ut i dag har vi besökt fyra svenskafolkhögskolor med olika huvudmän.

Försvarsmakten har de senaste åren genomfört stora förändringar för att anpassa sig till en omvärld i förändring. Förändringarna omfattar alla nivåer, och har bland annat inneburit att man bytt befälssystem, personalförsörjningssystem, uppdaterat uniformsreglementet, fram-tagit en ny grafisk profil samt akademiserat officersutbildningen.Uppsatsens syfte är att nå en djupare förståelse för hur omorganisationen i Försvarsmakten har påverkat förbandsandan vid ett arméförband där förbandsandan anses vara stark.Resultatet av studien visar att omorganisationen har påverkat förbandsandan på så sätt att man kan se att personalen blivit allt mer marknadsmässigt inriktad vilket leder till ökad in-dividualism och försämrad lojalitet. Detta kan i förlängningen få konsekvenser när det gäller genomförandet av väpnad strid ? då man är väldigt beroende av den djupa sammanhållning-en mellan kamrater som utgör kärnan i förbandsandan. Anledningen till denna ökade indivi-dualisering är bland annat att soldaterna inte har känt sig delaktiga i de förändringar som genomförts och att omorganisationen skett med bristande insikt gällande för soldaterna vik-tiga faktorer, som exempelvis behandlandet av artefakter.

Vi har valt att i vårt examensarbete titta närmare på dokumentationens betydelse, inom Reggio Emiliapedagogiken. Vi har då varit ute och intervjuat pedagoger som är verksamma på tre olika förskolor som har denna pedagogiska profil. Två av förskolorna ligger i utkanten av en relativt stor stad, medan den tredje ligger i ett mindre samhälle. På våra valda förskolor är det nästan uteslutande barn med svensk bakgrund. Detta är däremot inget som vi kommer att gå in på i vår studie.