Syftet med denna studie var att undersöka hur perennplanteringar kan byggas upp för att få ett estetiskt värde och vara långlivade, samt att undersöka hur planteringar kan byggas upp beroende på hur de ska upplevas och betraktas. Genom litteraturstudier och intervjuer sammanställdes olika faktorer som är bra att tänka på och ta hänsyn till för att få en lyckad växtkomposition och egenskaper hos perenner som är bra att ha kännedom om när man skapar rabatter. Resultatet av denna datainsamling visar bland annat att det gäller att begränsa antalet växter för att få en rabatt att se estetisk och harmonisk ut. Det är först i masseffekt som de flesta perenner kommer till sin rätt. Stommen i en rabatt kan vara perenner som håller formen under lång tid och gör den tilltalande även om det inte är så mycket blommor.

Integration är ett komplext begrepp som kan ses utifrån flera perspektiv och synvinklar. Dramapedagogik emellertid utgår från olika typer av värdeord baserade i en gemensam värdegrund. Centrala begrepp i detta är demokrati, acceptens och alla människors lika värde. Syftet med uppsatsen är att kartlägga, systematisera och problematisera forskning om hur drama kan användas, eller har använts i integrationssyfte. Hur ser dialogen ut inom forskningsfältet drama och integration? Vad säger det om dramapedagogikens betydelse i integrationsprocesser? Kan man urskilja några teman och i så fall vilka?Som metod används en litteraturstudie med en kvalitativ ansats som vilar på utvalda begrepp som ingår i en integrationsprocess.Resultatet visar fyra olika kategorier där drama används som metod i integrationsprocesser.

Lärare använder IKT i olika utsträckning i verksamheten och de har olika kompetens när det gäller hur verktygen ska användas (Skolverket 2009). Kompetens och kunskapssyn är två begrepp som är nära förbundna. Lärarens kunskapssyn påverkar hur verktygen används i verksamheten och kompetensen påverkar om läraren kan använda verktygen på rätt sätt för att skapa möjligheter till lärande. I uppsatsen studeras lärarens kunskapssyn och hur den påverkar undervisningen med IKT.  Frågeställningar:   Hur kommer kunskapssyner till uttryck i lärarens undervisning med IKT? I uppsatsen görs en litteraturstudie av ett urval av studier som tolkats utifrån hur syner på kunskap kommer till uttryck genom lärarens undervisning med IKT.

Syftet med studien är att undersöka frisörelevers uppfattningar om gesällbrevet. Det är ett yrkesbevis för frisörens kunskap och kompetens och det är det enda bevis med vilken branschen kan mäta elevers kunskap. På ett frisörprogram med trettio elever valde tre elever 2009 att ta sitt gesällbrev. Av dessa siffror att döma, ska jag med kvalitativa intervjuer undersöka 6 avgångselevers uppfattningar. En strävan är också att informera och väcka intresse om gesällen.

SyfteSyftet med denna studie är att vinna kunskap om vilka kompetenser förskollärare uttrycker att de behöver i utövandet av sitt yrke, samt vad de anser vara viktigt att barn får lära sig i förskolan.TeoriDen teoretiska ramen för detta arbete utgörs av sociokulturell teori där barns möjligheter till lärande ses i förhållande till interaktion och kommunikation i den kulturella och sociala kontext en förskola utgörs av.MetodEtt urval av förskolor har tagits fram med utgångspunkt i kvalitetsbedömningar med ECERS genomförda i tre kommuner. Från dessa förskolor som har bedömts ha god kvalitet enligt skalan har 14 förskollärare intervjuats dels utifrån samtal kring foton från den egna verksamheten s.k. stimulated recall och dels utifrån frågor i en intervjuguide. Tolkningen av intervjumaterialet har genomförts genom abduktion vilket innebär att jag inspirerats av teori och tidigare forskning för att söka efter underliggande mönster i förskollärarnas beskrivningar.Resultat Resultatet visar på att förskollärarna i denna studie anser sig behöva en mångfald av samverkande kompetenser för att utöva sitt yrke. Ett tydligt mönster i resultatet är socialpedagogiskt fokus där tonvikten i beskrivningarna ligger på social, kommunikativ och omsorgs kompetens.

Bakgrund: I takt med att våra gamla blir allt äldre finns det många personer som lider av demenssjukdom och som kräver en speciell form av bemötande och omsorg. Många personer med demenssjukdom vårdas i hemmen av sina anhöriga och hemvården. Ett komplement till hemvården är dagverksamhet, och dessa tillsammans kan fördröja flytt till särskilt boende. Att arbeta med personer med demenssjukdom är ett komplext och krävande arbete, och genom att belysa personalens kompetens stärks deras yrkesroll och deras arbete synliggörs. Syfte: Syftet är att belysa hur personalen på dagverksamhet för personer med demenssjukdom beskriver sitt arbete och vad som krävs av dem kunskaps- och kompetensmässigt relaterat till de allmänmänskliga kompetensdomänerna.

Bakgrund: Karin Holmblad Brunsson, forskare på Uppsala Universitet, har genom sin forskning tolkat Frederick W. Taylor och Henri Fayols forskning inom management med den slutsatsen att det finns ett gap mellan teori och praktik. Med utgångspunkt i denna forskning vill vi utreda detta gap genom att undersöka vilken kompetens som efterfrågas vid chefsrekrytering i Sverige.Syfte: Syftet med denna undersökning är att, med hjälp av headhunters, utreda huruvida det är Taylor eller Fayol?s principer som dominerar i företagsledningen.Metod: Med en deduktiv ansats och strukturerade intervjufrågor har datainsamling skett genom intervjuer med headhunters. Dessa data ligger till grund i den tolkning och analys som avser att besvara syftet.TEORI: Kompetens, Headhunting/Executive Search, Taylorism, Fayolism.Slutsatser: Denna studie är avsedd att utreda om management är ett generellt yrke som går att tillämpa oavsett organisation och bransch eller om det är ett yrke som kräver anpassning efter specifika organisationer och branscher.

Detta arbete berör kunskaper och frågor kring hur vi använder och har använt oss av landsbygden som bo- och arbetsplats, samt hur dess karaktär och gestaltning upplevs och påverkas av utveckling och ett förändrat användande. Genom ortsanalyser på två mindre landsbygdsorter i Karlskrona kommun registreras och karaktäriseras landsbygdens särdrag, upplevda kvalitéer och begränsningar. Inventering och analys sker genom ortsanalysmetoden Estetisk Byutformning, framtagen av Thomas Thiis-Evensen, samt genom samtal med boende där tankar och upplevelser sammanställs i en mental karta. Adekvat forskning, skriftliga källor, strategier och kommunala planer studeras och skapar tillsammans med analysresultaten en bas för framtida utveckling och gestaltning av landsbygdens bebyggelse. Utifrån insamlat material skapas riktlinjer för framtida komplettering av bebyggelse, dessa i form av utvecklingsprinciper med syfte att bevara och utveckla landsbygdens agrara karaktär.

The aim of this bachelor?s thesis is to develop knowledge about how librarians experience their professional identity, argue for their competence and describe their profession based on their professional skills, tasks, and status. The method that is used to answer the questions of the study is semi-structured interviews with five public librarians. The theory used in this essay is Ørom?s six librarian identities plus Schreiber?s experience intermediate identity.

Syftet med följande arbete är att undersöka pedagogiska möjligheter och hinder för en gynnsam utveckling hos flickor med en ADHD diagnos. I arbetet ges läsaren en inblick i specialpedagogiska strategier och metoder som gynnar flickor med ADHD. Metoden för vår undersökning är halvstrukturerade intervjuer som utförts med 13 respondenter. Tre av intervjuerna ägde rum i Finland med personer med olika spetskompetenser. Övriga tio intervjuer hölls på flera platser i Sverige med personer som hade spets- eller erfarenhetsbaserad kompetens. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att respondenterna var väl insatta i ADHD problematiken. De flesta påpekade att flickors problematik måste synliggöras. Tidig upptäckt och tidiga insatser kan minska riskbeteenden som depression, sexuellt missbruk eller utbrändhet.

Generationsväxlingen inom arbetslivet knackar på dörren och framförallt är det kommunernasom kommer att förlora en stor grupp 40-talister inom de närmsta åren.Vi vill ta reda på i vilken utsträckning personalcheferna anser att kommunerna har någrastrategier inför generationsväxlingen i samband med att kompetens kommer att försvinna urorganisationen. Studien är gjord med kvalitativ metod i en flerfallsstudie och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer av fem personalchefer och personalstrateger.Resultaten visar att man i samband med generationsväxlingen inte har några officiellt uttalade övergripande strategier, men att man aktivt arbetar med denna fråga inom teknisk sektor och framförallt då på kommunernas vatten- och reningsverk. Här sker kunskapsöverföring genom en lång introduktion och kompetensutveckling. Dessutom finns det ett flertal satsningar på chef- och ledarskapsutveckling. Generationsväxlingen kommer att innebära att ett stort mått av erfarenhetskompetens kommer att försvinna ifrån organisationen.

Stroke räknas till en av Sveriges stora folksjukdomar. Att vårda patienter med stroke kräver kompetens om sjukdomens specifika egenskaper och ställer krav på de sjuksköterskor som vårdar dem. Flera studier visar att ett sakkunnigt och engagerat omhändertagande i akutskedet har betydelse för att de negativa konsekvenserna av en stroke ska begränsas. Syftet med studien var att beskriva strokesjuksköterskans erfarenhetsbaserade upplevelse av den optimala omvårdnaden för personer som drabbats av stroke, de första tolv timmarna.Studien är baserad på intervjuer ur ett livsvärldsperspektiv. Informanterna är åtta strokesjuksköterskor som samtliga arbetade på en strokeenhet.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som några förskollärare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Studien är kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av särskilt stöd var att förskollärarens professionella roll uppfattades utifrån flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhållningssätt. Förskollärarnas uppfattningar om stödet de fick från andra professionella i arbete med barn i behov av särskilt stöd uttrycktes som positivt och väsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.

Kompetensstegen är ett värderingsinstrument för arbetsledningen där vårdpersonalensförvärvade och behövda kompetens kontrolleras. I Västra Götalandsregionen använder intealla arbetsplatser kompetensstegen och de arbetsplatser som arbetar enligt den gör detta påolika sätt, detta kan försvåra undersköterskornas/barnsköterskornas möjligheter förkompetensutveckling och vid arbetsgivarens olika bedömningar och lönesättningar.Studiens syfte är att beskriva vilka erfarenheter undersköterskor och barnsköterskor har avkompetensstegen inom akutsjukvården.För att samla in data har vi använt en enkät med 38 frågor som delgavs 88 undersköterskoroch barnsköterskor, enkätens svarsfrekvens blev 69 %.Resultatet visar att kompetensstegen inte är någon bidragande orsak till att undersköterskoroch barnsköterskor söker sig till en arbetsplats som arbetar enligt kompetensstegen. Det ärheller inte ett skäl till att de kvarstannar på en arbetsplats som arbetar enligt kompetensstegen.Respondenternas erfarenheter är att kompetensutveckling inte har bidragit till att deras lönerökat mer än andra kollegors som inte arbetar enligt kompetensstegen. Det finns dålig kunskapbland respondenterna vad kompetensstegen innebär. Förutsättningar för kompetensutvecklingges av närmaste arbetsledning, trots detta kompetensutvecklas inte alla undersköterskor ochbarnsköterskor.

Inledning: Uppskattningsvis har mellan 100-140 miljoner flickor och kvinnor i hela världen blivit utsatta för kvinnlig omskärelse. Man uppskattar även att ytterligare ca tre miljoner flickor varje år riskerar att bli omskurna. I Sverige möter sjuksköterskan omskurna kvinnor inom många olika verksamheter i vården. För de flesta är kvinnlig omskärelse en svår tradition att möta. Det väcker känslor som ilska, avsky och en stor oförståelse.