Redan i förskoleåldern lär sig barn att anpassa sitt beteende till de könsroller som de blivit tilldelade av samhället. Enligt Anette Hellman (Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola, 2010) finns det tydligt mönster för hur barn agerar och förväntas agera. Jällhage och Dilen (2013) rapporterar om att attityder hos ungdomar kan förändras vid ett aktivt genusarbete i skolan där elever tränas i att tänka normkritiskt. Om detta arbete introduceras redan i förskoleåldern finns möjlighet att attityder till normer kan förändras och att framtida samhällsmedborgare kan komma att ha större tolerans och acceptans för det normavvikande.En viktig aspekt för att få ett tolerant samhällsklimat är att barn möts med intresse och respekt.

Arbetets syfte är att undersöka vilka synpunkter matematiklärare i årskurs 7-9 har på nivågrupper som undervisningsform. Detta för att försöka klargöra varför vissa skolor/lärare väljer att undervisa i nivågrupper och andra inte. Det finns både forskning som stödjer och som inte stödjer valet av nivågrupper. En av anledningarna till den oenighet som råder är att frågan om nivågruppering har både en pedagogisk och en ideologisk aspekt.Uppsatsen inleds med en bakgrund bestående av en kort historik, styrdokument och en sammanställning av forskning kring nivågrupper i matematik. Därefter presenteras en enkätundersökning som riktar sig till matematiklärare i årskurs 7-9.

Samhällsfunktioner och andra typer av tjänster erbjuds i allt högre grad via webben. För att inte riskera att stänga vissa grupper ute från de fördelar denna utveckling erbjuder, behöver tjänster på webben göras tillgängliga även för grupper med särskilda behov. Gemenskap och delaktighet även för grupper med särskilda behov kännetecknar ett demokratiskt IT-samhälle. Förmågan att hantera tid är central i människans liv. Webbtjänster som vill erbjuda sina användare kognitiv tillgänglighet måste ta hänsyn till tidsförståelse som en kognitiv aspekt.

Detta examensarbete undersöker hur marxismen framställs i läroböcker. Detta är intressant eftersom att läroböcker används mycket i skolan och deras innehåll ses som auktoriativt av elever (det vill säga, de tror på det som står däri). Marxismen är också en central ekonomisk teori som kan läras ut i både samhällskunskap och historia.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur marxism framställs i läroböcker. Detta syfte preciseras i frågeställningar som frågar vilka aspekter av marxismen som inkluderas i läroböcker och om dessa aspekter skiljer sig åt mellan böcker för ämnena historia och samhällskunskap samt mellan böcker för högstadiet och gymnasiet. De aspekter jag utgår ifrån är marxismens grundläggande beståndsdelar fastställda av Vladimir Lenin.Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys som problematiserar undervisningsinnehåll (och som därmed är en bred didaktisk analys) visar denna undersökning på att framställningen av marxismen i läroböcker är exkluderande när det gäller aspekter av marxismen, att läroböcker i historia inkluderar mer aspekter än de i samhällskunskap, samt att ingen signifikant skillnad mellan böcker för högstadiet och gymnasiet föreligger.

Skriptspråk har under det senaste decenniet fått en ökad spridning, både gällande användareoch gällande användningsområden. Från att huvudsakligen ha använts till enklare dagligaadministratörsuppgifter används idag skriptspråken inom många områden där tidigare enbartsystemspråk var ett alternativ. Denna uppsats undersöker och granskar fem skriptspråk: PHP,Perl, Ruby, Tcl och PostScript. Målet är att undersöka språkens egenskaper och se påskillnader språken emellan. Vi jämför också skriptspråken mot systemspråket C, som dockinte granskas för sig.

ABSTRACT Titel: Graden av måluppfyllelse vad gäller kriminalvårdens centrala målsättningar för vårdares arbetstillfredsställelse på kriminalvårdsanstalten Härnösand Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jennie Hamberg Handledare: Ernst Hollander Datum: 2011 - januari Syfte:Ett syfte med denna uppsats var att försöka ta reda på i vilken grad kriminalvårdarna på anstalten Härnösand kände arbetstillfredsställelse. Ett ytterligare huvudsyfte var att undersöka i vilken grad kriminalvårdens målsättningar angående kriminalvårdares arbetstillfredsställelse samstämde med hur kriminalvårdarna på anstalten Härnösand upplevde sin arbetstillfredsställelse. Metod: Jag har framförallt använt en kvalitativ metod, men även av en kvantitativ. Jag har gjort en semistrukturerad intervju med en kriminalvårdsinspektör, en deltagande observationsstudie och en vårdarenkät som hade både kvalitativa och kvantitativa inslag. Resultat & slutsats: Jag kom fram till att majoriteten av vårdarna på kriminalvårdsanstalten Härnösand hade en ganska låg arbetstillfredsställelse. Många faktorer bidrog till den minskade arbetstillfredsställelsen.

Lpfö 98 framhåller att barns språkutveckling och intresse för den skriftspråkliga världen ska stimuleras, däremot ges det inga direktiv hur förskolan ska gå tillväga för att uppnå detta uppdrag. Vi har därför valt att titta närmare på tre olika läsinlärningssätt man kan använda sig av i förskolan. De läsinlärningssätten vi tittat närmare på är läsinlärning med hjälp av ordkort, Montessoripedagogik och litteratur. Dessa tre tillvägagångssätt har studerats och därefter har vi undersökt hur långt barnen, som möter de specifika läsinlärningssätten har kommit i sin läsutveckling. Syftet med undersökningen är att studera om det finns någon skillnad i hur långt barnen har kommit i sin läsutveckling beroende på läsinlärningssättet de möts av i förskolan.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den allt mer ökade efterfrågan av produkter som producerats i överensstämmelse med mänskliga rättigheter. Uppsatsen behandlar Lunds kommunstyrelses beslut att rekommendera dess förvaltningar att använda Rättvisemärkt kaffe och te. Syftet med uppsatsen är att se på vilket sätt, och i vilken omfattning beslutet har implementerats i organisationen. För detta har vi använt såväl en teoretisk referensram i form av nyinstitutionalistisk organisationsanalys som empiriskt material. Det empiriska materialet utgörs av interjuver med anställda inom kommunens förvaltningar. Till detta har ett bakgrundkapitel som behandlar den innehållsmässiga innebörden av begreppet hållbar utveckling, utifrån såväl en internationell, nationell som lokal aspekt lagts. Avslutningsvis är slutsatserna att det inom kommunen finns en konkret vilja att vidga innebörden av begreppet hållbar utveckling.

Syftet med denna uppsats var att undersöka ungdomars och fältassistenters syn på den offentliga närmiljön. Studien är begränsad till stadsdelen Bagarmossen i Stockholms stad. Vi har tagit reda på vad killar i högstadieåldern gör på sin fritid och hur fältassistenterna arbetar. Vi har undersökt om och hur relationer och kontroll skapas och hur det påverkar killarna och fältassistenterna. En ytterligare aspekt som tagits upp i uppsatsen är vad killarna och fältassistenterna har för tankar om trygghet och syn på medias roll.

I studien prövas en ny undervisningsmetod i svenska som andraspråk kallad kortskrivande med dynamisk självreglerande korrigerande återkoppling (DSK), vilken gett goda resultat i en pilotstudie. I linje med Evans m.fl. (2010) tas på ett unikt sätt hänsyn till tre kontextuella variabler: metodologiska, individuella och situationella, vid korrigerande återkoppling i andraspråksundervisning. DSK anpassas här till gymnasiet utifrån Bitchener & Ferris (2012), Sheen (2011), Brookhart (2010), Hattie & Timperley (2007) och den nya ämnesplanen i svenska som andraspråk gymnasiekurs 2.Genom metodtriangulering, främst enkät, intervju och deltagande observationer, undersöks studerandes upplevelser av DSK. I analysen studeras hur olika inlärare gynnas eller missgynnas av olika individuella och kontextuella variabler föreslagna i aktuell forskning.I resultatet framkommer att de studerande är positiva till DSK.

Den här studien handlar om hur ungdomars sociala relationer formas och hur de upplever att deras självkänsla påverkas genom att vara kontinuerligt aktiva i drama. Vi, Zara och Anna, har båda läst Kultur, Medier och Estetik (KME) som huvudämne och har ett intresse i att fördjupa oss hur vida våra kunskaper kan komma till användning i våra framtida yrken som pedagoger. KME grundar sig i att utveckla kunskaper och kommunikativa förmågor genom ett vidgat språkbegrepp, med utgångspunkt i estetisk gestaltning och kommunikation. Lgr 11, läroplan för grundskola, förskolekassen och fritidshemmet, uttrycker att skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer.

Idag finns det en påtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som är attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt används i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebär attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? Rådande planeringsideal handlar till stor del om täta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? något som förutsätts skapa attraktiva värden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för närvarande blickar många arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mångfunktionella stadsform där bostäder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma område.

Genom att bedriva och utföra en miljöutredning om sin verksamhet kan ett företag få en överblick och ett begrepp om den miljöpåverkan man ger upphov till. Det vill säga, genom miljöutredningen tydliggörs vilka av företagets aktiviteter som förorsakar en miljöpåverkan. En miljöutredning kan utföras i sin enkelhet då man endast tittar på den miljöpåverkan verksamheten bidrar till, eller så kan miljöutredningen ingå i en större miljöutvärdering. Vid en miljöutvärdering tittar man inte endast på vilken miljöpåverkan man bidrar till, utan man ser även efter hur dokumentationen ser ut samt vilket arbetssätt som bedrivs kring de miljösituationer och miljöaspekter som utredningen tagit fram. När det gäller miljöutredningar finns inget etablerat sätt att utföra en sådan på, varför det blir upp till det enskilda företaget att besluta om vilka faktorer man ska ta hänsyn till samt hur dessa faktorer ska bedömas.

Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt i den teoretiska referensramen och en deskriptiv fallstudie av tre företag få ökad förståelse för hur kommunikations- och marknadsföringsverktyget storytelling används i svenska företag. Syftet är även att identifiera vilka effekter verktyget kan ge och studera hur storytelling kan påverka företagskulturen. En kvalitativ forskningsansats med abduktivt angreppssätt har använts där tre fallföretag, SCA Packaging, IKEA och SAS samt konsulten Matts Heijbel intervjuats inom ämnet. De tre fallföretagen arbetar aktivt med intern storytelling.Teoriavsnittet inleds med en beskrivning av intern marknadsförings betydelse, därefter redogörs för verktygets storytelling som ett internt marknadsföringsverktyg. Teorikapitlet berör hur storytelling fungerar som kulturbärare då uppsatsens syfte är att studera denna aspekt.Studien visar att storytelling kan användas i många olika syften och på olika sätt.

Bokskogens golfklubb ligger belägen där Torups slotts bokskog möter Yddingesjön och är en av Sveriges mest populära banor. Mycket av populariteten beror på det vackra landskapet på och runt banan. Det är också detta faktum som klubben använder sig av i sin marknadsföring - "En total golfupplevelse i en unik miljö" (Bokskogens GK 2012). Det finns dock delar av området som är mindre smickrande. De två entréområdena, som alla besökare passerar på väg från parkeringarna mot klubbhuset är ett sådant exempel. Entréområdena håller inte lika hög klass i vare sig funktion eller estetik som golfbanans övriga delar.