SammanfattningBakgrund: Det finns ett flertal njursjukdomar som kan leda till behov av en njurtransplantation som därför är en eftertraktad behandlingsform vid terminal njursvikt. Tidigare upplevelser och erfarenheter tillsammans med ett flertal faktorer kan påverka patienternas upplevelse och livskvalitet efter genomgången njurtransplantation.Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelse av genomgången njurtransplantation.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats har genomförts. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Efter analys framkom tre huvudkategorier som beskriver patienters upplevelse av genomgången njurtransplantation: Upplevelse av att anpassa sig till en ny livssituation, Upplevelse av motstridiga känslor samt Upplevelse av förändrad kropp. Slutsats: Det är viktigt att uppmärksamma patienternas livssituation efter att ha genomgått en njurtransplantation då varje upplevelse och individ är unik. Att se över vilken information patienterna får och hur de får den skulle kunna öka patienternas livskvalitet ytterligare..

Mot bakgrund av att många elever idag upplever skolan som meningslös har vi i detta arbete reflekterat över vad som skulle kunna öka möjligheterna för elever att uppleva skolan som meningsfull. Uppsatsen handlar om meningsskapande arbete i skolan, vilket inte är liktydigt med ?meningsfullt arbete? i skolan. Med meningsskapande arbete menar vi sådan pedagogisk verksamhet där en syn på barnet som kunskaps- och kulturskapare får konsekvenser för hur arbetet blir, för hur pedagoger planerar uppgifter och för hur de pedagogiska målen med ett arbete formuleras. Vi fokuserar på sådant meningsskapande arbete som använder sig av estetiska uttrycksformer.

Stroke är en av våra stora folksjukdomar som drabbar cirka 30 000 människor varje år.Strokedrabbade patienter kommer i kontakt med hälso- och sjukvården och sjuksköterskanhar en central roll i omvårdnaden. Därför är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap ompatienters upplevelse av att drabbas av stroke. Syftet med denna studie är att beskrivapatienters upplevelse av stroke. Metoden som använts är en litteraturstudie där trettonkvalitativa artiklar analyserats. Tre olika huvudteman framkom ur analysen: upplevelse avförändringar efter stroke, Strategier för att hantera den nya situationen och upplevelse avmötet med sjukvården.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur och om pedagogerna använder sig av estetiska lärprocesser i undervisningen. Det finns endast vid ett tillfälle inom so-ämnena som estetik tas upp och det är inom religionen. Detta kan ge en skev uppfattning om hur estetiken ska integreras inom de samhällsorienterade ämnena. Dessvärre är även den teoretiska kunskapen mer överordnad framför den praktiskt-estetiska kunskapen. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat sex pedagoger som har minst fem år av arbetslivserfarenhet inom skolverksamheten.

Syftet med vår studie är att undersöka huruvida pedagoger anser att estetiska arbetssätt har någon inverkan på den tidiga skriftspråksinlärningen. Vi tittar även på olika formspråk och bakomliggande teorier som har koppling i de estetiska arbetssätten. För att få svar på syftet genomförde vi en intervjustudie bland fyra verksamma pedagoger. Det resultat vi har kommit fram till syftar på att estetiska arbetssätt har stor betydelse för lärandet men att de används i olika utsträckning..

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring det estetiska arbetet. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning. För att få svar på våra frågeställningar intervjuades tio förskollärare/lärare på fem olika förskolor. För att förstärka studiens validitet inleddes varje intervjutillfälle med en observation av miljön. Vi intresserade oss för såväl inne som utemiljön.

Undersökningens syfte är att analysera de viktigaste dragen i den postmodernistiska estetiken, baserat på en läsning av 3 ryska författares verk, samt att klarlägga den ryska postmodernismens särdrag i jämförelse med den västerländska och slutligen reflektera lite grann över postmodernismens framtid. Min hypotes är att den tidiga ryska postmodernismen hade flera drag gemensamma med modernismen, medan den sena postmodernismen närmar sig realismen..

Antalet personer med demenssjukdomar ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre och en stor del av vården av personer med demenssjukdom utförs av anhöriga. För att kunna stödja anhörigvårdare är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur anhöriga upplever sin situation. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom. För att besvara syftet har en litteraturstudie genomförts där 12 kvalitativa artiklar analyserats. Ur analysen framkom sju teman: Upplevelse av stress, svårigheter och otillräcklighet, Upplevelse av sorg och förlust, Upplevelse av förändrade relationer och roller, Upplevelse av förpliktelse, Upplevelse av välbefinnande, Upplevelse av stöd, samt Upplevelse av att bemästra och skapa mening i sin situation.

Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i hur teori, metod och beprövad erfarenhet kan användas vid utformandet av en reklamkampanj. Vi har använt de kunskaper vi fick till att sammanställa en reklamkampanj åt uppdragsgivaren Zest som är en ekologisk matbar i Karlstad. Målet med kampanjen var att visa upp deras unika utbud av mat. För att vi skulle kunna utforma en kampanj som var både visuellt attraktiv och kunde nå ut till tänkbara kunder på bästa sätt grundades kampanjen i både teori om grafisk formgivning och dess principer. De principer vi använde inom grafisk formgivning var layout, bilder och bildkomposition samt typografi.

Denna uppsats syftar främst till att förstå hur en artist skapar en god upplevelse och de tillvägagångssätt som finns för att skapa den. Vi vill även påvisa att ett liveframträdande inte enbart är en tjänsteproduktion utan hur det även kan användas för att marknadsföra artistens varumärke och vilka konsekvenser detta får för varumärket. .

Alla pedagoger har säkert en önskan om att finna den mest optimala undervisningsmetoden och att kunna hjälpa sina elever att nå kunskap på bästa möjliga vis. Det är en vision jag själv, som framtida pedagog, har. I Läroplanen (LPO94) finns begreppet lust att lära med som ett strävansmål i skolan. Begreppet kan anses beskriva hur kunskap i sin bästa form tar sig i uttryck. Vid närmre eftertanke inser man hur svårdefinierat och mångfasetterat begreppet kan vara.

Syftet med utvecklingsarbetet är att utveckla kunskap hos oss och andra lärare om hur estetik kan användas som redskap i läs- och skrivinlärningen i årskurs ett. Detta gjorde vi genom att skapa en handbok med estetiska övningar där ele-ver övar sin läs- och skrivförmåga. Vi valde aktionsforskning som metod och har använt oss av ett kvalitativt arbetssätt där vi genomförde intervjuer och ob-servationer. Vår handbok är en produkt av våra erfarenheter som vi utvecklat genom att läsa tidigare forskning, genomföra observationer och intervjuer och genom att ha ett samarbete med verksamma lärare. Eftersom lärarna uttrycker en vilja att ta del av handboken drar vi slutsatsen att detta utvecklingsarbete och vår handbok kan vara en del av processen där estetiken får en självklar plats som redskap i läs- och skrivinlärningen.

Ordet upplevelse beskrivs av Nationalencyklopedin som en svårbeskrivbar eller oanalyserad känsla. Trots sin svårbeskrivbarhet är upplevelse inget nytt eller ouppmärksammat. Redan på 1970-talet skrevs det om hur människans behov skulle gå från det materiella till meningsfulla upplevelser. Idag är upplevelse ett väl använt ord, speciellt inom marknadskommunikation där flera kommunikationsbyråer idag säger sig jobba med upplevelsemarknadsföring. Syftet med uppsatsen är att studera vilket värde byråer inom kommunikationsbranschen ger begreppet upplevelse.

Istället för att få standardutseendet på sina D-uppsatser ville en avgångsklass på en Mediedesignutbildning göra en bok där de samlade sina uppsatser. Denna bok fick en ny form som arbetades fram i den här uppsatsen. Huvudfokus låg på läsbarhet och frågor om estetiken i typsnitt och layout samt om det var möjligt att behålla seriositeten samtidigt som den känns kreativ och modern. 18 personer var med i försöksgruppen som bland annat fick rangordna de tre typsnitten Times, Sabon och Verdana för det aktuella ändamålet. Sammantaget var Sabon det typsnitt som visade sig vara mest lämpligt för en publikation av det här slaget.

Arbetets art: KandidatuppsatsProgram/kurs/kurskod: Barnmorskeprogrammet/Reproduktiv och perinatalhälsa ? Examensarbete I/ OM 1630.