Politik har under hela 1900-talet varit ett manligt bevakningsområde. Men kvinnliga journalister har, framför allt under de senaste tjugo åren, tagit sig an ämnet i lika hög grad. Men finns det inom den politiska journalistiken ändå skillnader i vad män respektive kvinnor bevakar och hur yttrar sig i så fall dessa skillnader? Det har undersökts i den här studien.Monica Löfgren Nilssons och Monika Djerf-Pierres teorier om journalistikens kön, könsmärkningen av bevakningsområden och deras definitioner av ?hårda? och ?mjuka? bevakningsområden, där de mjuka är typiskt kvinnliga och de hårda typiskt manliga, har legat till grund för den här undersökningen.Studien utfördes kvantitativt, där 579 politiska artiklar från tidningarna Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Kristianstadsbladet och Dala-Demokraten har ingått. Undersökningen utfördes inför riksdags- och EU-valet 2014 och artiklarna är hämtade under perioden oktober 2013 till mars 2014.Studiens resultat visade att politik i sig fortfarande är ett manligt bevakningsområde i landsortspressen, men inte i storstadspressen.

Syftet med denna studie är att undersöka vad resultatet blir av att nyttja en ledmotivsteknik i skapandet av musik till dataspel. Användningen av ledmotiv i opera-, film- och dataspelsmusik från 1800-talet fram tills idag har undersökts och som en ytterligare grund har även tidigare forskning inom relaterade områden sammanställts. Dessa områden inkluderar transdiegesis, semantik och psykoanalys. Huvudområde för detta arbete är medier, estetik och berättande med fokus på musik inom dataspel. Arbetet har anpassats för att ta reda på hur ledmotiv i dataspelsmusik uppfattas av spelaren.

Detta arbete har fokuserat på spelarens uppfattning av estetiska moddar utifrån Mieke Bals taxonomi.Först beskrivdes den teoretiska grunden genom att förklara koncepten modd, Mieke Bals taxonomi, intertextualitet samt problematiken med Bal applicerat på visuella medier. Arbetets frågeställning sammanfattades som: hur förändras uppfattningen av ett spelnarrativ utifrån enbart estetiska förändringar och intertextualitet?För att besvara frågeställningen skapades en artefakt gjord under praktik på Double Zero One Zero baserat på deras spel The Westport Independent som ersatte representationen av karaktärerna med karaktärer från My Little Pony: Friendship is Magic. Därefter fick fem personer läsa artefakten och intervjuades enligt en semistrukturerad metod för att analysera deras uppfattningar.Resultatet visade på att även om Respondenten hävdade att detta var samma narrativ förändrades uppfattningen om den estetiska genren och karaktärerna. Därtill kunde det konstateras att deltagarna upplevde en annan tolkning av texten..

Happiness is often considered our ultimate goal in life. This essay explores the political im- plications of this view, through the critique of happiness found in the works of Simone de Beauvoir and Sara Ahmed. Ahmed and Beauvoir consider happiness to be harmful as a po- litical goal, since it tends to diminish dimensions of power and conflict in favor of harmony, and is not compatible with a political philosophy based on freedom or liberation. Happiness is often confused with the ethical Good, but this essay argues that happiness does not ne- cessarily entail good things. Indeed, happiness can be used to justify oppression and unjust political systems..

Syftet med uppsatsen var att undersöka Norrländska socialdemokratens och Piteå-Tidningens rapportering kring och den i tidningarna förda debatten inför den svenska folkomröstningen angående ett eventuellt svenskt medlemskap i den Europeiska unionen. Vidare undersöktes huruvida det förelåg en samstämmighet mellan tidningarnas ledarartiklar och det närstående partiets politik. Undersökningen har visat att de båda socialdemokratiska tidningarna hade motsatt uppfattning angående huruvida Sverige borde ansluta sig till den Europeiska unionen. Tidningarnas skilda ståndpunkter i frågan kan måhända förklaras av att det närstående partiet (s) var djupt splittrat i EU-frågan.

The aim of this study is to describe and analyse the creation and the design of a new public library. In order to concretize this, the study sets out from two examples, the public libraries in Simrishamn and Landskrona. The material used to attain the purpose of the study consists partly of interviews, partly of literature on the subject. To be able to put these two libraries in their historical context, the essay also provides a short overview of the development of public library buildings in Sweden during the 20th century. Another aspect that is discussed is the actual procedure of planning a public library from scratch.

Fytoremediering är en relativt ny saneringsmetod men har de senaste åren blivit mer uppmärksammad inom forskning. Fytoremediering bygger på växters naturliga förmåga att rena förorenad mark, vatten eller sediment. Detta görs genom ett antal olika processer där växter kan ta upp, omvandla eller stabilisera ämnen och på så sätt sanera föroreningar på ett biologiskt hållbart sätt. Våra städer blir alltmer tätbefolkade i och med befolkningsökningen i världen och en stigande inflyttning till städerna. Det finns många outnyttjade postindustriella områden i dagens städer som lämnat efter sig förorenad mark, vatten eller sediment som kan utgöra en risk för människors hälsa, djur och natur. Dessa så kallade brownfields kan få en ny användning och på så sätt undviks exploatering av värdefull natur och åkermark. Med hjälp av växter kan dessa brownfields saneras samtidigt som platsen får ett nytt liv i form av till exempel en park för rekreation.

Syftet med detta arbete är att göra en kritisk undersökning av regeringens beslut att slopa kursen Estetisk verksamhet som kärnämne i gymnasieskolan samt att beröra vikten av estetiska ämnen i skolan. Vidare syftar denna studie på att inte bara kritisera regeringens beslut, utan snarare försöka förstå hur man kommit fram till detta beslut. Inledningsvis ges en litteraturöversikt av tidigare forskning kring estetik och kunskap. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, två med gymnasielärare och fyra med gymnasieelever om deras syn på dessa frågor. Uppsatsen avslutas med ett analyskapitel där litteraturen vävs samman med resultaten från intervjuerna.

Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur elever och deras lärare värderar estetiskt arbete och hur det estetiska arbetet fungerar i praktiken. I uppsatsen belyser jag estetiskt arbete som ämne och metod och jämför styrdokument med forskning och mitt undersökningsresultat. Jag har på ett kvalitativt sätt intervjuat fyra elever i en årskurs fem samt deras lärare för att analysera resultatet utifrån urvald kunskapsbakgrund, mitt syfte och mina frågeställningar i uppsatsen. Resultaten visar att eleverna upplever de enklast mätbara ämnena som viktigast och ser främst estetisk kunskap relevant ifall den i framtiden ska praktiseras inom ett yrke eller för eget behov. Drama uppfattas främst som retorisk färdighetsträning där fokus på resultat skuggar arbetsprocessen.

Syftet för min studie är att se hur den estetiska verksamheten används inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år samt vilket synsätt pedagogerna har på estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre återkopplingsintervjuer och observationer med åtta lärare, två - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet används i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass än i grundskolan. I grundskolan ansåg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och använde sig därför inte av den så mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie är att användandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i väldigt liten grad i grundskolan.

Denna uppsats behandlar konstruktionen av Vänsterideologi i den svenska partipolitiken under 2001-2013. Uppsatsen förhåller även sitt material och sina fynd till teoretiseringar om Ideologiernas Död och Vänsterns Pånyttfödelse. Det är främst Socialdemokraterna (S) Vänsterpartiet (V) och Kommunistiska Partiet (KP) som undersöks i denna studie. Detta görs med idé- och diskursanalys på partiprogram, valmanifest och TV-sända debatter. Konstruktionen av Vänsterideologi ställs sedan i förhållande till teorin om Ideologiernas Död kontra teorin om Vänsterns Pånyttfödelse..

SammanfattningDet här är en tur i sagans land, där jag visar er vad pedagogerna använder högläsning av sagor till och vilka syften som är bakomliggande. Genom litteraturen får ni en bild av vad högläsning av sagor skapar, hur sagoarbete bör ske enligt författarna och arbetets syfte. Jag har valt att använda metoden intervju med två pedagoger i en förstaklass. Resultatet i min metod d.v.s. mina intervjuer visar de två pedagogernas arbete med högläsning av sagor och deras åsikt om vad högläsning av sagor kan ge till barnens utveckling.

Syfte: Att unders?ka det offentliga ledarskapet, s? som det gestaltar sig i en v?xelverkan mellan politik, f?rvaltning, f?retag och f?reningsliv samt i ett sammanhang av samh?llets alla tre niv?er; kommun, region och stat. Teori: Makt, organisationsstruktur, organisationskultur, f?r?ndring, kartellbildning. Metod: Kvalitativa intervjuer med ledare utifr?n ett sn?bollsurval.

Vår uppsats handlar om estetiska kunskapskvaliteter inom det estetiska programmet på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att försöka definiera vilka estetiska kunskapskvaliteter betygs-kriterierna kännetecknar.Vi redogör för delar av befintliga teorier om, diskurser kring och perspektiv på estetisk verksamhet i skolan. Där finner vi begreppen produktion och reception, vilka vi sedan använder i en närläsning av de estetiska ämnenas nationellt formulerade betygskriterier. I undersökningen kompletterar vi begreppen produktion och reception med att och hur, som motsvarar två tydliga kategorier inom de kriterier vi studerat. Vi har dels funnit att hur-kvaliteterna nästan uteslutande beskriver produktionskvaliteter, dels att kunskapskvaliteternas progression från G till MVG går från att eleven gör någonting, till hur eleven gör det.

I den här uppsatsen diskuteras begreppet paternalism så som det används av Danny Scoccia och Joel Feinberg. Särskilt fokus ligger vid hur man bör definiera mjuk och hård paternalism. Begreppen är viktiga då de är centrala om man vill diskutera kopplingen mellan moral och politik. I denna uppsats är huvudfokus på de moraliska begränsningarna av vad man bör stifta lagar om men det uppstår oundvikligen paralleller till moraliska överväganden av mer privat karaktär. Även om uppsatsen inte lägger fram några argument som slutgiltigt avgör diskussionen bemöts ett antal argument mot Feinbergs teori och stark kritik framförs mot det av Scoccia föreslagna alternativet till definitioner..