Syftet med min studie var att undersöka hur bildlärare på gymnasiets estetiska program uppfattade begreppet personligt uttryck samt hur de resonerade kring metoder för att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna. Begreppet, som förekommer på flera håll i skolans styrdokument, upplevs av många pedagoger som diffust. Undersökningen bygger på litteraturstudier samt kvalitativa forskningsintervjuer, med fyra stycken bildlärare. Resultat visade, att de deltagande lärarna, hade varierande föreställningar kring begreppet. Samtliga lärare bedömde att de arbetade med att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna och deras resonemang kring metoder resulterade i olika tillvägagångssätt.

Denna studie har haft som syfte att undersöka hur instrumentallärare bedömer eleversmusikaliska prestationer utifrån styrdokumenten för kursen Instrument eller sång 2 på estetiskaprogrammet, inriktning musik inom gymnasieskolan och att ta reda på hur instrumentläraremotiverar sin bedömning och vad de anser om betygskriterierna för kursen.Sex informanter som arbetar som instrumentallärare och undervisar i instrumentet elgitarr harbedömt lyssningsexempel och har deltagit i en intervju om betygskriterier. Ljudet från intervjuoch bedömningsmoment spelades in och materialet har transkriberats, beskrivits, analyseratsoch tolkats ur ett innehållsanalytiskt perspektiv. Utifrån materialet i denna undersökningframträder tre centrala teman: återkommande kvalitetsbegrepp, förhållningssätt tillstyrdokumenten och kommunikation.Slutsatsen är att lärarens autonomi och svårigheterna i att tolka styrdokumenten skapar ensituation där godtycke kan uppstå och en ojämlikhet kan formas i hur en elevprestation bedöms.Det finns ett behov av fler undersökningar och diskussioner på lokal och nationell nivå för attöka transparensen i bedömningarna. Undersökningen väcker nya frågor om betygens funktion ide estetiska ämnena inom gymnasieskolan..

Syftet med denna uppsats var att undersöka lärares syn på gehörsbaserad undervisning i afroamerikanska musikstilar inom ramen för ensemble- undervisning på gymnasiets estetiska program. Vi använde kvalitativ forskningsintervju som datainsamlingsmetod. Fyra lärare från fyra olika gymnasieskolor i norra regionen av Sverige deltog i studien. Undersökningen genomfördes med ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att de intervjuade lärarna till största delen var positivt inställda till gehörsbaserad undervisning.

Studiens syfte är att undersöka gymnasielärares uppfattningar om vikten av fungerande relationer mellan lärare och elever. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod där åtta gymnasielärare på estetiska programmet intervjuades. Resultatet pekar på att lärare anser att relationen till elever är viktig på gymnasienivå. De lägger stor vikt vid goda relationer till elever och arbetar med att skapa dessa. I studien framkommer att lärare ser på och använder relationer som ett redskap, som en del i arbetet att skapa goda förutsättningar för undervisning och lärande.

Bakgrund och problemdiskussion: Att förändra en gammal institutionsmiljö till en ny bärande idé kan på flera sätt ge effekter som innefattar förändringar i den lokala identiteten. Tecken på dessa förändringar är, när den platsbundna imagen bör vara globalt och estetiskt gångbar, när de nya funktionerna övergår till enbart privat regi samt att det nya samhället blir mer specificerat och i värsta fall segregerat.Syftet: Utifrån begreppet gentrifiering syftar uppsatsen till att undersöka hur en gammal institutionsmiljö som Långbro park gentrifieras samt varför. Undersökningen vill se om det finns ett samband mellan Långbro sjukhus tidigare estetiska och funktionella gestaltning och dagens tankar runt konceptet Långbro park och dess utveckling. Undersökningen tar även upp om det finns några omständigheter som har styrt dessa gentrifieringsprocesser och vem/vilka har i så fall haft intresse i områdets progression.Metod: Granskningen av Långbro park utgår från teoretiska källor som berör stadsutveckling, kulturhistorisk miljö, gentrifiering av ett gammalt sjukhusområde, modern grannskapsenhetstanke samt social-, estetiska- funktionella-, ideologiska- och ikoniska aspekter runt Långbro parks struktur, estetiska utformning och funktioner. Studiens teoretiska utgångspunkt värderar främst normativt och moraliskt hur samhället konstruerar nya platser och hur dessa har utformats utifrån globala, statliga och privata intressen.

Alla människor har ett fundamentalt behov av att få uttrycka sig och föra en dialog med sin omvärld. Barns behov av att förmedla sig till sin omgivning är under stark utveckling under tiden i förskolan och kan ta många skilda kommunikativa uttrycksformer. Bildspråk som kommunikativt verktyg är en uttrycksform innan skriftspråkets fulla inträde. Hur påverkas förskolebarns språkliga vidareutveckling av det kommunikativa bildspråket som skapande verksamhet utgör i förskoleverksamheten? Studiens syfte är att belysa pedagogers arbete med bildskapande aktiviteter i estetiska lärprocesser kopplat till yngre barns språkutveckling inom förskolan.

Studiens övergripande syfte är att undersöka en sångpedagogs sångundervisning samt att belysa musikhögskolans sångmetodikundervisning i relation till yrkeslivet. Jag har utifrån det utformat tre frågeställningar: 1. Hur kan yrkeslivet se ut för en sångpedagog på gymnasiets estetiska program? 2. I vilken utsträckning har sångmetodikundervisningen i utbildningen haft relevans för sångpedagogen och vilka visioner har min informant från KMH när det gäller sångmetodikundervisningen? 3.

Arbetets syfte är att belysa konstkritikernas roll i debatten om det svenska samtida konsthantverket och att ge en bild av det recenserade konsthantverket i Sverige under de senaste tio åren. Utifrån syftet besvaras frågeställningen: Hur beskrivs samtida konsthantverk inom konstkritiken i ledande svensk morgonpress under perioden 1997-2008? Frågan besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie, där konstkritik i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet tolkas. Några utsnitt har gjorts: juli 1997 och januari 1998, samt juli 2007 och januari 2008. Begreppsförklaringar samt historisk och teoretisk anknytning ges för ämnesområdena konsthantverk, konstkritik och kvalitet.

Denna uppsats behandlar den nutida konstens potential som undervisningsmaterial. Både för ämnesöverskridande arbete i skolan och för utbildningssatsningar som avser att öka mångfalden inom de kulturella institutionerna. Den nutida konsten som ämnesmaterial är förvånansvärt frånvarande i skolan, och som denna uppsats visar, även på ett Bild- och formestetiskt gymnasieprogram. Jag har arbetat med 80 elever i fyra gymnasieklasser under 15 veckor för att pröva en nutida konstpedagogisk klassrumsmetod samt utreda vilka attityder och fördomar som finns kring samtidskonsten. Uppsatsen visar att dagens mångfacetterade, gränsöverskridande och ibland svårfångade konstverksamhet kan göras både lättillgänglig och intressant för elever som innan tyckte att samtidskonst var knepigt och trist.

Syftet med detta arbete har varit att studera ett sammansatt språkbegrepp och vad det har för betydelse för lärandet. Studien är gjord på en skola på Nya Zeeland där jag har observerat undervisningen för de tidigare åldrarna (5-8 år). Genom klassrumsobservationer har jag undersökt på vilket sätt pedagogerna ger utrymme för de olika estetiska språkformerna i undervisningen. I intervjuer har jag tagit reda på hur pedagogerna uppfattar användandet av bild, musik, dans och drama i undervisningen, samt vad de anser det ha för betydelse för barns lärande.Observationerna har visat att pedagogerna främst använder sig av musik- och bildspråket i undervisningen, och elevernas egna bilder har en central roll i skrivarbetet i samtliga observerade klasser.I intervjuerna framkom att pedagogerna kände till att de olika estetiska språken är av betydelse för barns lärande, men endast en av de fyra intervjuade pedagogerna kände till själva begreppet, ett vidgat/sammansatt språkbegrepp.Pedagogerna anser att de estetiska språkformerna kan stödja elevers lärande, och de försöker skapa en balans i undervisningen där de olika språken får utrymme. Det finns dock ingen entydig uppfattning om att alla språkformer är nödvändiga för barns meningsskapande, även om tre av de fyra pedagogerna menar att det är viktigt att det finns en variation och att eleverna får utveckla de olika språken.

Studiens syfte har varit att undersöka hur Folkrörelsen Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare debatterade demokratin i samband med folkomröstningen om det svenska EU-medlemskapet 1994. En kvalitativ diskursanalys har gjorts utifrån kampanjmaterial och tidningsledare inför folkomröstningen 1994 där två specifika diskurser kartlades. Resultatet visade att Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare hade olika uppfattningar om demokratin i samband med EU eftersom att de valde att fokusera på olika aspekter av medlemskapet. Därmed fördes en diskursiv kamp mellan de båda opinionsbildarna om vad medlemskapet skulle innebära för Sveriges vidkommande. Skillnaden i att fokusera på den demokratiska proceduren eller det politiska resultatet av EU, bidrog till att aktörerna hade olika utgångspunkter för hur de bedrev opinion inför folkomröstningen.

Studiens övergripande syfte är att undersöka en sångpedagogs sångundervisning samt att belysa musikhögskolans sångmetodikundervisning i relation till yrkeslivet. Jag har utifrån det utformat tre frågeställningar: 1. Hur kan yrkeslivet se ut för en sångpedagog på gymnasiets estetiska program? 2. I vilken utsträckning har sångmetodikundervisningen i utbildningen haft relevans för sångpedagogen och vilka visioner har min informant från KMH när det gäller sångmetodikundervisningen? 3.

Detta är ett examensarbete på Malmö högskolas lärarutbildning Bild och visuellt lärande. Uppsatsen är en avgränsad del i ett utvecklingsarbete av ett läromedel för bildlärare i grundskolans senare år. Med läromedel menar jag i denna uppsats, litteratur i form av en bok som i samlad form ger bildlärare i grundskolans senare år gemensamma referensramar. Bakgrunden till utvecklingsarbetet är att det saknas aktuella läromedel i bild som är förankrade i Lgr-2011. I denna uppsats visualiseras det läromedel jag avser att utveckla i form av en innehållsförteckning.

Detta examensarbete har till syfte att lyfta fram den skapande förmågan hos eleven i bildundervisning på gymnasiets estetiska program för att förstå hur man som lärare kan hjälpa eller stjälpa elevens förmåga till eget skapande. Skapande förmåga tillhör de centrala kompetenser som lyfts fram i skolverkets skrivelser i det inledande avsnittet om skolans uppgifter för ämnet bild. Jag har genom två undervisningsförsök och två intervjuer av lärare inom ramen för ämnet bild undersökt hur jag som pedagog kan påverka den skapande förmågan hos eleven. I mina litteraturstudier ges exempel på hur pedagogen kan främja lärandet och skapa förutsättningar som främjar skapande förmåga. Både resultat från undervisningsmetoderna och intervjuerna pekar mot att det finns metoder och strategier i undervisningen som kan påverka den skapande förmågan hos eleven; att som lärare exempelvis ge eleverna ?redskap?, sätta tydliga ramar och skapa goda relationer..

I uppsatsen undersöks designerrollen så som den ser ut idag utifrån teorin om att designerrollen liksom konstnärsrollen har tagit sig nya uttrycksformer.I uppsatsen undersöks designgrupperna Front och Form us with love i syfte att söka svar på huruvida fenomenet designgrupper är något nytt. Men också för att ta reda på varför man väljer att arbeta som grupp och hur man framställs/framställer sig som grupp. Här hävdas att fenomenet designgrupper i sig inte är något nytt. Författaren framhåller dock att designerrollen har förändrats..