I detta arbete har vi velat undersöka hur pedagoger arbetar och tänker kring krishantering i skola. Finns det krisgrupper och hur uttalat är det på skolorna? Vi har tagit reda på vem som har ansvaret när en krissituation inträffar och hur arbetet är organiserat. Vi har också undersökt vilka olika uttrycksformer det finns att ta hjälp av i bearbetningsfasen. Vårt mål med detta arbete är att öka kunskapen om krisarbetet i skolor. Vi har intervjuat 3 st pedagoger och rektorn på en skola för att försöka få svar på våra frågor.

Förskolor kan ha olika pedagogiska profiler exempelvis Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emilia pedagogik. Vi har i vår studie studerat dessa verksamheter samt den kommunala förskolan. Syftet med undersökningen var att se vilka estetiska val barnen gjorde när de fick välja fritt och hur pedagogerna planerade estetiska aktiviteter i verksamheten. Vi synliggör även vissa likheter och skillnader mellan de pedagogiska profilerna. I denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer.

Denna studie grundar sig i vårt intresse för estetiska uttrycksformer i förskolan. Syftet var att se hur förskollärare arbetar med och påverkar barns fria bildskapande på fyra olika förskolor. En kvalitativ studie genomfördes och material samlades in i form av filmsekvenser som transkriberades, kategoriserades och analyserades. I studien undersöktes frågor om hur förskollärarens fokus på lärande, barnsyn och respons på barnets bilder påverkar dess fria bildskapande i förskolan. I studien undersöktes även vilka uttryck barnet har kopplat till om barnet har process- eller produktfokus.Resultatet visar att det finns ett samband mellan förskollärarens barnsyn och dennes process- eller produktfokus i barns bildskapande aktiviteter.

Syftet med denna studie var att undersöka varför människor ingriper i farligasituationer. För att bemöta syftet har 11 respondenter med ingriparerfarenheter frånfarliga situationer intervjuats. Det är respondenternas tankar om varför de ingripit sompresenteras i denna studie. Det inspelade intervjumaterialet har transkriberats ochanalyserats utifrån en induktiv tematisk metod. Ur analysen framträdde sexhuvudteman som påverkat respondenterna att ingripa: Instinkt, Erfarenhet, Moral,Empati, Medvetande och Disinhibering.

Syftet med denna uppsats har varit att studera på vilket sätt stadsbyggnadsprojektet Arabiastranden i Helsingfors kan ses som ett exempel på en generell trend inom samhällsplaneringen. Denna trend handlar om att använda sig av varumärken och estetiska uttryck i den byggda miljön för att marknadsföra och konkurrera på en global marknad. Uppsatsens fallstudieområde är stadsbyggnadsprojektet och stadsdelen Arabiastranden, som representerar konst, historia och design i Helsingforsregionens ambition att uppnå ett varumärke som en ?Art and Design City?. Metoden är baserad på personliga intervjuer, guidning, föreläsningar, planeringsdokument och litteratur.

Syftet med detta examensarbete är att försöka att ta reda på om motoriken har någon avgörande betydelse för lärandet och utvecklingen av de estetiska språken. Vi ville genom enkät och intervju få tydliggjort föräldrars och pedagogers tankar kring just detta. För att förankra vår idé och vårt syfte vände vi oss till tidigare forskning och litteratur som berör ämnet. Vi ville genomföra ett examensarbete som vi kan ha nytta av i framtiden och som har betydelse för oss i vår roll som pedagoger. Med detta som utgångspunkt genomförde vi intervjuer med två pedagoger.

Jag har kommit fram till i denna c-uppsats att den anti-estetiska och visuella aspekten i für Alle-konsten i huvudsak bygger på Wahlbeck/Ericssons användande av modern teknik såsom videokamera, ljud och visuell ljus-teknik. Detta i kombination med alternativa former för att visa upp konsten, t ex genom teater, likt spelfilmen och såpoperans estetik. Jag har även kommit fram till att det konstnärliga formatet och produkterna som sådana (Cd, Film och Video) är av betydelse för det anti-estetiska uttrycket i für Alle-konsten. Den anti-estetiska frågeställningen har jag fått svar på genom att studera tidigare forskares texter om anti-estetik, t ex. Keith Moxeys text om Heironymus Bosch, Folke Edwards text om Futurism, gränslös mediauppfattning och 60-talets konst samt Hal Fosters text om anti-estetiken.

Jag har skapat en form som bygger på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga och nedsatt syn. Varje formmässigt beslut grundar sig i ett krav eller regel ur "Boverkets byggregler" och rekommendationer från personer med funktionsnedsättningar och resultat från mina experiment.Att ha tillgänglighet som utgångspunkt har varit en utmaning. Tillgänglighet är ett komplext ämne för att det skall tillfredsställa väldigt många. De som inte ser, de som ser, de som inte hör och de som hör, de som behöver ljus och de som behöver mörker osv. och alla de som skall betala för hela byggnationen.Jag tycker många gånger att medel som gör att en miljö blir tillgänglig inte hör ihop med övrig arkitektur.

Syftet med denna studie är att undersöka olika grundskolors resursfördelning till de praktiskt-estetiska ämnena i förhållande till NO-ämnena, samt diskutera vilka kunskapsvärderingar detta återspeglar. Studien jämför förutsättningar kopplade till ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler och utbildning/behörighet hos lärare mellan praktiskt-estetiska ämnen och NO-ämnen. Frågeställningarna som använts för att studera detta är följande: Vilka skillnader finns mellan praktiskt-estetiska ämnens och naturorienterade ämnens villkor vad gäller ramfaktorerna: ekonomi, tid, lokaler samt lärares utbildning och behörighet? samt Vilka kunskapsvärderingar återspeglas i ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler, och lärares utbildning och behörighet? Ambitionen har varit att identifiera eventuella skillnader mellan ämnesgrupperna inom ovan nämnda ramfaktorer för att kunna diskutera kunskapshierarki mellan de studerade ämnesgrupperna. I undersökningen har en enkätstudie med kvalitativa och kvantitativa frågor samt en kvalitativ intervjustudie genomförts.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Syftet med studien är att undersöka hur ett antal lärare undervisar nyanlända elever i de praktiskt- estetiska ämnena hem- och konsumentkunskap och textilslöjd samt i det teoretiska ämnet svenska som andraspråk. Detta till en bakgrund av att de praktiskt- estetiska ämnena ses som lämpliga att använda som sluss då nyanlända elever ska övergå till reguljära klasser.  Studiens frågeställningar ämnar undersöka huruvida och i vilken grad lärarna i de olika ämnena anpassar och kontextualiserar undervisningen för nyanlända elever. Studien tar avstamp i en tro om att språkutveckling sker i socialinteraktion i kombination med praktiskt undervisning med kognitivt utmanande lärosituationer. Frågeställningar belyses ur ett sociokulturellt perspektiv där Jim Cummins modell för andraspråkselever används som analysverktyg. Modellen utgörs av två nivåer, kognitiv nivå och graden av situationsberoende/kontextualisering och syftar till att hjälpa lärare att lägga undervisningen på en nivå där eleven får stöd av kontexten samtidigt som hen blir kognitivt utmanad. För att besvara studiens syfte och frågeställningar utfördes fem semistrukturerade intervjuer och fem högstrukturerade observationer med fem lärare på två skolor i olika kommuner i Mellansverige, där samtliga lärare undervisade nyanlända elever i ett eller flera ämnen. Resultatet visar att lärarna oberoende av ämne anpassar undervisningen på ett likartat sätt genom förenklingar. Lärarna i svenska som andraspråk anpassar dock undervisningen i större omfattning än lärarna i de praktiskt- estetiska ämnena.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

In this essay we study the practice of teaching and learning through aesthetic learning processes in a Waldorf School. Through an ethnographic field study three Waldorf teachers have been interviewed about their views regarding in what ways aesthetic learning processes are present in their teaching and how learning through these processes is being carried out practically. For the study a specific class has been observed during three days in a Waldorf School in Stockholm to examine how the aesthetic learning processes are being performed in practice.Through the study we have reached the conclusion that in this particular Waldorf School teaching is being performed artistically and through aesthetic approaches and perspectives. This way of teaching is being carried out not only in the aesthetic subjects but also in the theoretic. The results of the study show that aesthetic learning processes are present in almost all of the subjects in this Waldorf School..