Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka elevers relation till friluftsliv i skolan och på fritiden.? Hur är elevernas inställning till och upplevelse av friluftslivsundervisningen i skolan?? Vad har eleverna för erfarenheter av friluftsliv från sin uppväxt, fritid och skolgång?? Finns det något samband mellan hur mycket friluftsliv man har utövat under sin uppväxt och inställningen till och upplevelsen av friluftslivet i skolan?MetodVi har i denna studie använt oss av en kvantitativ metod för att få en generaliserbar bild av vårt urval och för att kunna utföra statistiska beräkningar. Vi använde en enkät som behandlade frågor om elevernas erfarenheter, upplevelser och inställning till friluftsliv. Enkäten delades ut till 225 elever som valdes utifrån ett bekvämlighetsurval, fördelade på två gymnasieskolor i en förort söder om Stockholm.ResultatResultatet av denna studie visar att eleverna överlag är positivt inställda till friluftslivsundervisningen i skolan, och att majoriteten av eleverna har positiva upplevelser från det friluftsliv de har utövat. Några skillnader mellan män och kvinnor hittades inte.

Vi intresserar oss för hur lärare och elever arbetar med läsning i dagens skola. Under vår studietid har vi noterat att läsning i skolan ofta bortprioriteras, då övrig verksamhet stjäl tid.Vårt syfte med detta arbete är att studera hur lärare arbetar med läsning i skolans tidiga år. Vi vill även undersöka elevers erfarenhet av läsning i skolår 2 och 5. Våra frågeställningar är:Hur går lärare tillväga för att lära elever läsa? Hur arbetar lärare med elever som inte har intresse för att läsa? Hur arbetar lärare för att skapa och bibehålla läsintresse hos elever? Hur upplever elever att de arbetar med läsning i skolan? Hur förhåller sig elever till läsning?Genom intervjuer med lärare och elever från två klasser fick vi veta att de flesta elever tycker att det är roligt att läsa.

Homosexualitet i skolan ? En enkätbaserad studie om lärares arbete kring homosexualitet Homosexuality in school - A questionnaire-based study on teachers' work on homosexuality in school Fredrik Andersson Syftet med den här undersökningen var att titta på hur en skola arbetade med undervisning gällande homosexualitet i de yngre skolåren, för att motverka homofobi. Två frågor ställdes: Hur arbetar lärare i de yngre skolåren med homosexualitet? Hur tar den litteratur, som eleverna arbetar med, upp homosexualitet? Som metod använde jag kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag, samt genomgång av en rapport från HomO gällande skolans ansvar att främja alla elevers lika rättigheter oavsett sexuell läggning, samt litteraturstudier. 16 lärare på den undersökta skolan deltog och undersökningen visar att lärarna inte arbetar förebyggande med frågor gällande homosexualitet, och att detta beror dels på bristande kunskap samt rädsla inför vad elevernas föräldrar anser om homosexualitet. Nyckelord: fördomar, grundskolans tidigare år, heteronormativitet, homofobi, homosexualitet, värdegrund..

Skolan har både ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag, men till skillnad från kunskapsuppdraget så är det inte självklart vad demokratiuppdraget innebär. Därför anser vi att demokratiuppdragets innebörd är intressant att studera närmare.Syfte: Studien syftar till att undersöka pedagogers uppfattningar om demokratiuppdraget och elevers uppfattningar om demokrati i skolan.Metod: Metoden vi använt för att undersöka detta är enskilda samtalsintervjuer med pedagoger, och fokusgrupper med elever i åk 3. I studien har sex pedagoger deltagit samt 24 elever.  Resultat: Studien visar att många av pedagogerna upplever demokratiuppdraget som diffust, vilket påverkar på vilket sätt pedagogerna anser att demokratiuppdraget ska förverkligas. Genom elevernas beskrivningar av sin skolmiljö kan vi se brister i det demokratiska arbetet i de skolor de går i, men vi kan även se att eleverna har positiva förväntningar och önskemål om hur de vill att skolan ska vara.Slutsats: Pedagogernas brister i kunskaper om demokratiuppdraget riskerar att påverka elevernas möjligheter att utveckla demokratiska förmågor och kompetenser.

Syftet med studien var att studera hur barn med ADHD ser på sin omgivning och då blev valet att utgå från följande frågeställningar. Hur upplever ett barn med ADHD sin vardag i skolan? Hur stämmer barnets beskrivningar överens med våra observationer? I litteraturgenomgången var fokus på tidigare forskning kring omgivande miljö, balans i skolmiljö och påverkan av likartat bemötande av dessa barn. Valet föll på att observera och intervjua sex barn i tio- till femtonårsåldern. Barnen har även tagit bilder på det de tyckte om och det de inte tyckte om i skolan.

Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars erfarenheter av problem med aktivitetsutförande i skolan för barn med ADHD. För att uppnå syftet med studien tog författarna del av tidigare inspelade djupintervjuer med fem föräldrar till barn med ADHD i åldrarna 6-18 år. Vid hantering av data tillämpades kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats för att analysera föräldrarnas erfarenheter. Analys av data resulterade i följande kategorier: ? Problem i sociala interaktioner hindrade aktivitetsutförande?, ? Den fysiska miljön begränsar aktivitetsutförandet?, ?Institutionella brister hindrar aktivitetsutförande?.

Syftet med vårt examensarbete var att utvärdera olika metoder för ett arbete med fredskultur i skolan. Den övergripande frågan vi ställde var om eleverna förstod att innehållet i de olika aktiviteterna syftade till att träna samarbete för att utveckla tolerans, empati, solidaritet och trygghet. Vi undersökte detta genom att genomföra en temadag på en skola i vår närmiljö. Alla 39 elever deltog i temaarbetet, från förskoleklass upp till år 6. För att få reda på om eleverna förstod syftet med de olika aktiviteterna använde vi oss av kvalitativa metoder.

Övervikt och fetma är ett ökande hälsoproblem i Sverige och resten av världen. År 2005/2006 led 3,6 procent av barnen i Sverige av fetma. Kunskapen kring hur farligt övervikt och fetma kan vara för barn har ökat först under de fem senaste åren. Det är nu allmänt känt att även barn som lider av övervikt kan drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Skolan har en central roll för att påverka barnen mot en hälsosammare livsstil.

Uppsatsens syfte är att få en förståelse för hur pedagoger arbetar med musik tillsammans med barn i åldern ett till åtta år. Resultatet erhölls genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger. Undersökningen visade att pedagogerna tycker det är viktigt att använda musik tillsammans med yngre barn, men hur musik används i verksamheten varierade. Av resultatet framgick också att pedagogerna anser att musik är en artefakt i barns språkliga respektive motoriska utveckling. Litteratur som tagits fram för uppsatsen stärker pedagogernas svar.

Mitt examensarbete har berört skissprocessen kring en kopp, skål och tallrik för barn därden taktila upplevelsen genom stämpelintryck har utgjort formens visuella dekor. Jag hararbetat med ett lågmält uttryck inspirerat av Waldorfpedagogik där tanken om sinnenaskänslighet och varsamma mognad har varit central.Arbetet har fortgått systematiskt med formskisser och stämpelskisser, parallellt medutforskande av samspelet mellan glasyr och skärv hos det färdiga objektet. Skissarbetet harbedrivits praktiskt i lera med drejning som formningsmetod.Det slutliga uttrycket är en servis där skärv och glasyr framhäver varandra i sin enkelhet.Dekoren består av enkla, organiska former vilka lätt kan associeras till löv, bär eller grynoch är placerade i rytmiska grupperingar på objekten. Jag har genom mina val av dekor,skärv, glasyr och form velat stimulera till nyfikenhet och en fingrarnas upptäcktsfärd inomvardagens estetik..

Sedan jag började min utbildning på lärarutbildningen hösten 2005 har elevers lärande varit det som fångat mitt intresse. Jag har träffat många elever som inte har velat lära sig något och tyckt att skolan varit tråkig. Jag ville undersöka vad det är som driver en person till att lära sig, så att skolvardagen kan bli bättre för både elever och lärare. Min studie bygger på möten med tre elever med stort intresse för musik. Under vårterminen 2007 träffade jag dessa elever under ett projektarbete. Tre år senare har jag åter fått möjligheten att träffa eleverna.

Syftet med studien var att genom en fallstudie få en känsla för vilka personer på skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. Stämmer det som verksamhetens likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att använda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras föräldrar är? Anser föräldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet är tillräckligt?.

Mitt syfte för denna studie var att undersöka om rektorer anser att kvalitetsredovisningarna är en del i det förbättringsarbete som skolan bedriver. Jag ville också jämföra rektorernas utsagor med de kvalitetsredovisningar rektorerna lämnat ifrån sig. Jag använde mig av kvalitativa forskningsintervjuer och gjorde en jämförelse med kvalitetsredovisningarna. Jag har använt mig av en kvalitativ metodanalys vid tolkningarna av intervjuerna, och en idé och ideologianalys vid jämförelsen mellan rektorernas utsagor och kvalitetsredovisningarna. I resultatet presenterade jag de tre tematan jag fick fram i analysen av materialet: kontroll, intern skolutveckling och utveckling av kvalitetsredovisningarna.

Vi konsumerar allt mer i en allt högre hastighet och barnfamiljerna är en målgrupp som marknadens aktörer gärna vill knyta till sina produkter. Funderar vi över hur vi handlar, är det hedonistiska eller moraliska faktorer som avgör eller sker det helt enkelt på rutin och i invanda mönster? Är förstagångsmamman mer intresserad av estetiskt tilltalande produkter eller anser hon att etiska frågor som miljö och arbetsförhållanden är viktigare när det gäller produkter till barn?Syftet är att inhämta information från förstagångsmammor avseende deras konsumtionsmönster när det gäller barnprodukter som kläder, leksaker och blöjor. Tanken är att få insikt i hur de väljer sina varor, om det är etiska eller estetiska faktorer som är avgörande eller kanske en kombination av de två.Undersökningen görs med teoretisk utgångspunkt i Pierre Bourdieus teorier om kapital med grund i respondenternas socioekonomiska grupptillhörighet. Efter litteraturgenomgång i syfte att hitta relevant material har undersökningen sedan genomförts med semistrukturerade intervjuer.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skolan kan hjälpa elever att utveckla empati. Vi undersökte detta med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio pedagoger. Syftet med intervjuerna var att ta del av deras erfarenheter kring ämnet. Vi var även intresserade av att ta reda på vad pedagogerna ansåg att ordet empati betyder och hur de tyckte att empati uttrycker sig hos barn. Forskningen säger att grunden för barnens empatiutveckling läggs i det tidiga samspelet mellan barnen och föräldrarna men att skolan ändå har stora möjligheter att påverka denna utveckling.