Uppsatsens syfte är att undersöka hur en grundskola i Västmanland arbetar för att förebygga och åtgärda mobbningen på skolan. Studien belyser även elevernas upplevelse av förekomsten mobbning och kränkande handlingar på skolan. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med två pedagoger och sex elever ur årskurs 7-9. Resultatet av intervjuerna visade att det fanns stora brister i arbetet med genomförandet av skolans likabehandlingsplan samt brister i så väl det förebyggande som åtgärdande arbetet mot mobbning. Skolan använder sig av Farstametoden, vilket är ett åtgärdande program mot mobbning.

Sammanfattning I det här arbetet har jag tagit upp de romska elevernas situation i den svenska skolan. Genom intervjuer som jag har gjort försöker jag redovisa hur utbildningssituationen förändrats för romer. Under arbetets gång tar jag bland annat upp orsakerna till frånvaron i skolan, men det är mycket viktigt att veta att det inte gäller alla romer och att de inte är en homogen grupp utan individer i ett demokratiskt samhälle. Syftet med detta arbete var att skapa kunskap om de romska elevernas situation i skolan både historisk och i ett nutidsperspektiv. Frågeställningen var så här i arbetet: Har utbildningen för romer förändrats? Vad är orsaken till den stora frånvaron bland romani elever? Jag har använt och byggt mitt arbete på intervjuer som jag har genomfört med romer i olika åldersgrupper.

In his master thesis, Johan Jutterström pursues an anti-aesthetic and ethic artistic process. He?s using mainly three different strategies; reasoning through text, composing for ensemble, and solo improvising on the saxophone. Through composing the piece for 12 musicians Trästolen, Jutterström tries to erase himself and his taste from the music. In that endeavor he looks to physics as a catalyst.

Denna studie handlar om icke-heterosexuella* ungdomars upplevelser av mobbning i skolan p.g.a. deras sexuella läggning och ungdomarnas upplevelser om vad som görs av lärarna för att motverka denna mobbning. Studien genomfördes i två delar: förstudie och huvudstudie. I förstudien studerades lärarestuderandes åsikter om utbildningen som de får om mobbningen av icke-heterosexuella elever i skolan på lärareprogrammet. I förstudie medverkade 11 lärarestuderande, alla var kvinnor.

I denna uppsats har syftet varit att undersöka hur nyanlända elever tänker kring sina möjligheter att påverka i skolan med fokus på elevens eget lärande. Undersökningen är utförd på en högstadieskolan och baseras på kvalitativa intervjuer av åtta nyanlända elever i åldrarna 13 till 15 år. De nyanlända eleverna som jag intervjuade har varit i Sverige mellan sex månader och två år, och har påbörjat sina studier i den ordinarie undervisningen. Resultatet av undersökningen visar att de nyanlända elevernas kunskap om sina möjligheter att påverka i skolan varierande. Många av eleverna tycker att de kan påverka sin skolgång genom att prata med lärare och rektor och ge önskemål om studiestöd på modersmålet, tekniska hjälpmedel och läxhjälp.

Syftet med vår undersökning var att belysa vilka rutiner skolan arbetar efter för att fånga upp elever som har en förhöjd risk att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Med hjälp av tre frågeställningar begränsade vi vår undersökning: Hur arbetar skolan med att tidigt upptäcka läs- och skrivsvårigheter? Vilka metoder använder skolan sig av för att kartlägga elevers läs- och skrivutveckling? Hur samverkar skolan och vårdnadshavare beträffande elevers läs- och skrivsvårigheter? I vår bakgrund presenterades tidigare forskning inom ämnet. Vår empiriska studie bestod av kvalitativa intervjuer som genomfördes på två olika skolor. Våra informanter bestod av en lärare, en speciallärare och en rektor på varje skola.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur en skola arbetar för att stoppa och förebygga mobbning samt få en inblick i hur de som arbetar med mobbningsfrågor på skolan resonerar kring mobbning. För att undersöka det användes intervjuer som datainsamlingsmetod. Informanterna har arbetat med att formulera och/eller arbetar på något sätt med att upprätthålla den plan som finns på skolan för att förbygga och förhindra mobbning. Resultatet visar att informanterna berättar att arbetet växt fram genom skapandet av en likabehandlingsplan och att enkäter om trivsel ligger till grund för utformaningen av arbetet. I vardagen arbetar informanterna som verkar inom skolan med förebyggande arbete och akuta åtgärder.

Examensarbetet beskriver sex lärares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förväntningar som de har på sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lärares syn på rektorer, men även rektorers syn på sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet från intervjuerna med lärarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. Lärarna ställer stora krav på rektorerna. Det är viktigt att rektorerna prioriterar personalen, värnar om eleverna och är bra pedagogiska ledare.

Examensarbetet beskriver sex lärares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förväntningar som de har på sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lärares syn på rektorer, men även rektorers syn på sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet från intervjuerna med lärarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. Lärarna ställer stora krav på rektorerna. Det är viktigt att rektorerna prioriterar personalen, värnar om eleverna och är bra pedagogiska ledare.

Denna studie syftar till att granska elevers uppfattningar om dagens svenska skola som framgångsfaktor. Tre frågeställningar har konstruerats; (a) hur ser eleverna på motivation i skolan, (b) hur ser eleverna på deras framtida väg till framgång samt (c) ser eleverna andra vägar till framgång utöver den väg som skola och utbildning erbjuder och hur påverkar detta deras motivation att prestera i skolan? Då syftet är av en tydlig subjektiv karaktär, har en kvalitativ metod och teknik tillämpats. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av två teman; motivation och vägar till framgång. Dessa två ämnesområden innehåller underrubriker som utgör den tematiska ordning som uppsatsen följer.

SYFTET: Syftet med denna uppsats är att undersöka högstadieelevers föreställningar om hälsa i skolan. Vi kommer att besvara följande frågeformuleringar:Hur upplever elever sin skolmiljö ur ett hälsoperspektiv?Vad är det som gör att eleverna mår bra i skolan/Vad upplever eleverna själva som viktiga hälsobestämmande faktorer?Hur ser nuläget ut och hur skulle ett önskat läge kunna se ut?METOD: I denna undersökning har vi använt oss utav kvalitativ intervjumetod med en fenomenologisk ansats. Vi har besvarat vårt syfte med hjälp av den fenomenologiska ansatsen som har åskådliggjort elevernas egna föreställningar kring hälsofenomen i skolmiljön. Tjugotvå högstadieelever intervjuades i fyra olika fokusgrupper.

Ett examensarbete bestående av utformningen av en låg- och mellanstadieskola på en tomt i Arninge, Täby. Projektet är realistiskt, här skall det byggas en skola och jag har utgått från det program jag har fått av Täby Kommun. Mitt arbete har handlat om att skapa en skola utifrån de behov som skapats av den moderna pedagogiken men också med utgångspunkt från mina egna minnen och känslor kring de första skolåren. Skolan är indelad i olika avdelningar som kan sättas samman två och två, vilket är anpassat efter just dagens behov som skapats av den moderna skolan. De lokaler som används av alla elever i skolan finns separat, av samma skäl.

Studien syftar till att belysa hur fritidshemspersonal uppfattar sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd på fritidshemmet.I studien har vi använt oss utav kvalitativa intervjuer med personal på fritidshem.Resultatet visar att personalen på fritidshemmet vill få en större kännedom om vilka barn som är i behov av särskilt stöd i skolan för att bättre kunna stödja dem på fritidshemmet. I studien har vi sett att det brister i dialogen mellan fritidshemmet och skolan..

Syfte: Syftet med min studie var dels att få en ökad förståelse för kommunal fristående skola och dels att se vilken utveckling som skett. Detta gjorde jag till stor del från ett ledarperspektiv. Mina frågeställningar blev därför: Varför väljer skolledare att driva en kommunal fristående skola, vilka förutsättningar har skolan fått och vilken utveckling har skett?Teori: Den teoretiska ram jag använde utgick från fristående skolors framväxt och dess begrepp, tidigare forskning kring fristående skolor, skolors finansiering och inre verksamhet samt vad Berg och Grosin säger om skolutveckling.Metod: Jag valde att göra en fallstudie på Sveriges första kommunala fristående skola. Mitt urval av datainsamling var fokuserad till del av skolans dokumentation, rapporter från tre observationer som genomförts genom åren och en intervju med rektorn på skolan.

Den här uppsatsen handlar om män som är i en något ovanlig sits. De är nämligen i underläge numerärt och har dessutom i allt fler fall inte särskilt mycket makt. I en skola där merparten av arbetskamraterna är kvinnor och chefen dessutom är kvinna är det rent logiskt sett inte så lätt att vara "mannen i huset" på det sätt man brukar mena med detta talesätt. Hur klarar männen det?.