Syftet med detta arbete är att försöka ta reda på om det finns några skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares ledarstil i klassrummet och om eleverna uppfattar det. Bakgrunden till arbetet är att antalet män i skolan är lågt i förhållande till antalet kvinnor. Ur ett historiskt perspektiv har läraryrket förändrats från att ha varit ett typiskt mansdominerat yrke till att domineras av kvinnor. Arbetet belyser en lärarens uppgift som ledare och vad det innebär. I litteraturgenomgången framgår att både män och kvinnor behövs i skolan som goda förebilder för eleverna och att det finns skillnader mellan kvinnor och män.

Detta examensarbete belyser betydelsen som klassrummets utformning har för lärarens arbetssätt. Med utformning menas rummets innehåll; placering av kateder, bänkar/bord, förvaring av arbetsmaterial, samlingsplats/fria ytor etc. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med fem lärare. Lärarna diskuterar vilka för- och nackdelar som tillgång till bänk/bord, samlingsplats, material och utrymmen har i kontexten klassrum och undervisning. Resultatet visar att den fysiska utformningen av klassrummet, beroende på lärarens inställning, kan utgöra både möjlighet och hinder i undervisningen..

Syfte Syftet är att ta reda på vilken undervisningsmiljö för läs- och skrivstödinsatser som elever i år 7 önskar. Detta för att inte miljön ska hindra elevernas möjligheter att tillgodogöra sig det läs- och skrivstöd de behöver. Förhoppningen är att denna kunskap kan bli en del i att skolan bättre kan anpassa, motivera och skapa förutsättningar för eleverna att nå målen. Centrala frågeställningar är:? Hur önskar eleverna i studien möjligheten att få sitt läs- och skrivstöd inkluderat, exkluderat eller helt utanför svenskämnets lektionstid?? Finns det tydliga likheter eller skillnader i hur elever som berörts av stöd under sin skoltid önskar stödundervisningsmiljö mot de som inte berörts?Metod För att uppnå syftet med studien valdes enkät som datainsamlingsmetod.

I föreliggande studie undersöks hur ett undervisningsupplägg baserat på flipped classroom påverkar resultatet i en matematikklass på det naturvetenskapliga programmet, samt hur eleverna förhåller sig till ett sådant undervisningsupplägg.Klassen undervisades av samma lärare, men med olika undervisningsupplägg, i tre olika matematikkurser: Traditionell undervisning med klassrumsbaserade genomgångar i Ma 1c; inverterad undervisning i Ma 2c där eleverna före lektionstillfället tog del av en videogenomgång, för att frigöra tid för uppgiftslösning i klassrummet; inverterad undervisning i Ma 3c med tillägget att man i klassrummet använde sig av undervisnings­verktyget peer instruction.En enkät gjordes angående elevernas attityder till de olika undervisningsuppläggen. Vidare gjordes en jämförelse av klassens resultat på de nationella proven med resultaten i riket, samt med resultaten för en elevgrupp som undervisats traditionellt.Enkätsvaren visar att eleverna var mycket nöjda med flipped classroom, och att majoriteten ansåg att de lärde sig mer med flipped-classroom-baserad undervisning än med traditionell undervisning. Detta gäller elever på alla betygs­nivåer; elever med såväl som utan tillgång till matematik­hjälp hemma; pojkar såväl flickor. Elevernas inställning till peer instruction var mera splittrad.Jämförelsen av resultat på de nationella proven visar en tydlig nedgång i elevernas prestation mellan Ma 1c och Ma 3c. Den största delen av nedgången skedde mellan Ma 1c och Ma 2c, dvs.

By studying literature concerning design, didactics and reflection, and complementing those explorations with interviews with experienced design educators, this thesis challenges the idea of aesthetic media education being purely aesthetic in its characteristics. Drawing from their own experiences as a media aesthetics educator and an industrial designer, the two authors argue that the work flow used within most fields of design, commonly known as the design process, might provide a suitable didactic alternative to a field of education lacking relevant methodology. The literature study offers a better understanding of the design process and how it may be defined and viewed within an educational context. The interviews provide a more practical insight into the world of design education. The result shows that the design process as a didactical method theoretically offers both elements of critical thinking as well as direction and frames for students lacking aesthetic and artistic experience.

Av tradition prioriteras trafiksäkerheten vid gestaltningen av vägens grönytor, men ytorna kan fylla fler funktioner än så. De perspektiv som det här arbetet belyser är trafiksäkerhet, skötsel, förhindrande av föroreningar, ekologi, trafikantupplevelse och estetik, rekreation och rörelse längs vägen samt produktion. Vägen har en fragmenterande effekt på landskapet, vilket påverkar växter, djur och kulturvärden, men rätt utformning och skötsel av vägkanterna kan minska vägarnas negativa effekter. Sveriges vägkanter omfattar idag långt över 200 000 ha, så det är inte svårt att se att förändring kan göra skillnad. Utformad och skött på rätt sätt kan dessa vägkanter ex.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur"eget arbete"kan utformas i klassrummet och vad ett antal lärare menar när det gäller för- och nackdelar med ett sådant arbetssätt. Jag har studerat ämnet genom att läsa litteratur och genom att intervjua fyra lärare. Resultatet visar att litteraturen såg både för- och nackdelar med arbetssättet"eget arbete"medan lärarna såg mest fördelar. Upplägget av"eget arbete"såg olika ut på skolorna men alla skolor gjorde någon form av planering varje vecka som sedan följdes upp av läraren. Själv kom jag fram till att en variation av ?eget arbete? och helklassundervisning nog är den bästa lösningen..

Vår projektredogörelse handlar om utarbetandet av ett material för läs- och skrivinlärning. Vi har ställt oss frågan; Hur skapar man ett undervisningsmaterial för läs och skrivinlärning som med hjälp av det vidgade textbegreppet kan fånga eleverna och fasthålla intresset/motivationen att lära? Vi kom snabbt fram till att materialet, om det ska ha dessa kvalitéer måste utgå från elever. Vi har därför pratat med en grupp om tio elever för att få veta mer om deras fritidsintressen. Dessa har vi sedan vävt in i vårt material som vi döpt till Cirkusäventyret. Materialet består av tre övergripande rubriker som är drama, musik och bild, dessa resulterade sedan i ett väggalfabet, bok med tillhörande dramakort, sång och sandpapperbokstäver.

?Talets gåva har alla fått. En del använder den effektivt, andra inte? (Gröning 1987:4). Varför är det så att alla inte använder det effektivt? I tidigare forskning pratar man om tvåtredjedelsregeln i ett klassrum; läraren har två tredjedelar av talutrymmet i klassen och av den tredjedel som eleverna har är det pojkarna som har två tredjedelar (Einarsson & Hultman 1984:82).

Uppsatsens syfte var att undersöka icke ämnesrelaterade topiker i klassrumssamtal. Syftet mynnar ut i frågeställningar om icke ämnesrelaterade topiker förekommer, vem de initieras av, hur de uppstår och hur deltagarna förhåller sig till dem. Klassrumssamtal äger rum i en kommunikativ verksamhet där deltagarna gemensamt bedriver kommunikativa projekt. För att kunna uppnå uppsatsen syfte valdes Conversation Analysis (CA) som metod. Utgångspunkterna inom CA är att allt som sägs i samtalet har betydelse, interaktionen ses som strukturellt organiserad i sekvenser, allt som yttras ses som både kontextberoende som kontextförnyande och autentiska samtal krävs för att studera social interaktion.

Syftet med uppsatsen är att ur ett adaptionsteoretiskt perspektiv undersöka gestaltningen av framförallt sexuellt våld i Anthony Burgess roman A Clockwork Orange (1962) och Stanley Kubricks adaption av romanen till film (1971). Genom en närstudie av hur våldet gestaltas och vad av våldet som kommuniceras mellan roman och film, är min ansats att identifiera A Clockwork Orange som estetiserad och metakritisk eller våldsförhärligande. Undersökningen visar att det vid tolkningen av A Clockwork Orange inte går att bortse från kontext och kulturell diskurs och att det sätt man talade om framförallt filmen när den hade premiär, präglade synen på den som våldsförhärligande. Undersökningen visar dock att den litterära textens tekniker och konstruerade språk skapar distans till våldsgestaltningen som gör det möjligt att omvandla den till en metaforik. Undersökningen visar vidare att det audiovisuella mediet genom ett konstnärligt formspråk förmår skapa en förståelse för våldet som en kritik mot det våld som en inte förmår distansera sig till..

This paper compares and discusses teachers´ nonverbal communication in the classroom. The purpose of the study is to find out what the teachers´ nonverbal communication looks like in the classroom and with that information increase teachers´ awareness of nonverbal communi-cation and its impact on the teaching. Ten teachers at the upper secondary school have been observed for twenty minutes when having a lecture. The result shows that the most common nonverbal expressions are hand and arm gestures used to enhance what is said by the teacher. The result also shows that the nonverbal communication is similar with all observed teachers.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur lärare i engelska kommunicerar med sina elever i undervisningen för att skapa en atmosfär av aktivitet och lärande.För att undersöka ovanstående syfte har vi använt oss av observationer i kombination med ljudinspelningar för att ge en klar bild av kommunikationen i klassrummet. Totalt sex lärare i högstadiet och gymnasiet deltog i undersökningen och samtliga lärare observerades vid två tillfällen.I våra resultat framkommer det att lärarna i undersökningen använder sig främst av förfrågan som verbala yttringar i sin undervisning, tätt följt av befallningar. Lärarna använder sig av ett kroppsspråk som är starkt..

Sammanfattning I detta arbete har vi utgått från ett elevperspektiv. Vi har intervjuat elever om deras möjligheter till estetiska erfarenheter i skolan och på fritiden. Eleverna går i femte klass och är 11-12 år gamla. Vi har undersökt om eleverna i skolan får möjligheter att ta till vara sina estetiska erfarenheter från fritiden och hur detta i så fall synliggörs. Vi har också undersökt om de ges tillfälle att använda sig av estetiska uttrycksformer vid redovisningar.

Detta kandidatarbete undersöker science fiction, en av de större och vanligast använda genrerna inom medier såsom spel, film och litteratur, genom att studera dess undergrupper, de så kallade subgenrerna. Dessa är specialiserade versioner av genren i fråga och använder den inom vissa förutsatta ramar, exempelvis hur samhället ser ut eller vilken typ av teknologi det huvudsakliga fokuset kretsar runt. Genom att studera hur subgenrer är beskrivna i The Encyclopedia of Science Fiction kan man avgöra att de består av sex punkter: plats, tidsperiod, karaktärer, teknologi, narrativ och visuell estetik. Dessa punkter har använts som ramverk för att utveckla en ny subgenre; Mystech, där scenarier utspelar sig i vad som kan ses som en typisk fantasyvärld med magi och monster, men där dessa egentligen bara är teknologi majoriteten av de påverkade inte förstår sig på. För att demonstrera Mystech har två olika miljöer utvecklats, både i bild och skriven form.